Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

5 av 10 känner oro för att stress ska skada deras hälsa

Över hälften av svenskarna kände någon gång under det senaste året oro för att stress kunde skada deras hälsa, enligt en ny undersökning. Men att ha för lite att göra är värre än att ha för mycket att göra, menar forskarna. 

– Vi är extremt väl designade för att hantera stress, säger professor Kristina Alexanderson.

Mer än hälften av svenskarna, 58 procent, har känt oro för sin egen hälsa på grund av stress minst en gång under det senaste året, enligt en ny undersökning.

Nästan var fjärde, 24 procent, oroade sig flera gånger under året, och 9 procent upplevde en konstant stressrelaterad oro, visar resultaten i en enkätundersökning som gjorts av Novus på uppdrag av försäkringsbolaget Skandia.

Där framgår också att 24 procent av de tillfrågade inte anser att de har tillräckligt stöd från sin arbetsgivare när det gäller det mentala välmåendet.

Samtidigt säger 41 procent att de inte någon gång under året som gått känt oro för sin egen hälsa på grund av stress. Bland män är denna andel nästan hälften, 49 procent.

När folk blickar framåt är de något mer optimistiska angående stressen och hälsan: 20 procent oroar sig för att de kommer att få hälsoproblem på grund av stress under det kommande året. Bland kvinnorna är den andelen dock högre, 28 procent.

Mental hälsa är nära sammanvävd med fysisk hälsa. De tillfrågade får i undersökningen ta ställning till vilka ”hälso- och livsstilsutmaningar” de tycker är de största i deras liv. Den som klart störst andel pekar ut är motion: Hälften anger detta som en stor utmaning.

Tvåa på den listan är sömn (28 procent anger sömn som en stor utmaning) och trea är matvanor (25 procent). Stress hamnar först på fjärde plats (24 procent).

– Att den största hälsoutmaningen är att man inte rör på sig tycker jag låter adekvat, säger Kristina Alexanderson, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna inom Stockholm Stress Center.

Hennes forskningsområde är framför allt orsaker bakom sjukfrånvaro och förtidspensionering.

Alexanderson är samtidigt förvånad över att så låga andelar av de tillfrågade svarar att alkohol och tobak är hälsoutmaningar, 3 respektive 4 procent.

Det finns vetenskapligt stöd för att de som upplever stress kopplat till en dålig psykosocial arbetsmiljö (anställningstryggheten, jämställdheten, relationerna med kolleger, cheferna med mera) löper högre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och depression.

Men experter på utbrändhet och stress ifrågasätter samtidigt den vanliga bilden av stress som något huvudsakligen skadligt.

– Vi som art är extremt väl designade för att hantera stress, annars hade vi inte överlevt, säger Kristina Alexanderson.

– För lite stress – leda, att ha för lite att göra – mår de flesta sämre av än att ha för mycket att göra. Att inte ha något att göra på jobbet kan kanske låta underbart, men de flesta av dem som har för lite att göra på jobbet kan till exempel snabbt tappa självförtroendet.

Sjukskrivning i utmattningssyndrom, eller utbrändhet, är vanligare bland arbetslösa än bland personer som har ett jobb att gå till, framhåller Alexanderson.

– Man måste komma ihåg att utmattningssyndrom är kopplat till en rad olika faktorer, inte bara situationen i ett yrkesarbete.

Kristina Alexanderson menar att massmediernas stora uppmärksamhet kring stress paradoxalt nog kan innebära en risk.

– Detta att man tror att det är farligt att uppleva stress är stressande i sig.

Hennes kollegor vid Stockholm Stress Center Mats Lekander och Göran Kecklund har förklarat detta fenomen med att hjärnan dels har en förmåga att själv forma symtom, dels kan tolka förändringar i kroppen som symtom snarare än ofarligt ”brus”.

Förr i tiden var människor också stressade, ibland mycket, på grund av såväl hård arbetspress som fysiska umbäranden och risker av olika slag. Men folk kunde sannolikt sova sig ut ur stresspåslaget bättre än vi gör i dag, när vi inte ”respekterar hjärnans behov av återhämtning”, som stressforskaren Marie Åsberg uttryckte det i en tidigare DN-intervju.

Läs mer: Vi tar mer skada av stress än någonsin tidigare  

Kristina Alexanderson håller med om att våra hjärnor möjligen behöver vila mer än vi låter dem göra numera, även om det behövs mycket mer kunskap och forskning på det området.

– Det är sällan vi gör ingenting. Vi har ofta mer fritid nu än tidigare och samtidigt stora förväntningar på hur livet ska vara och vad vi ska hinna med även på fritiden.

Novus har för sin undersökning om stress tillfrågat 1.080 personer mellan 18 och 79 år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.