Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Äldsta moderna människan kartlagd

Svenske Svante Pääbos forskargrupp har kartlagt hela arvsmassan hos en man som levde i västra Sibirien för 45 000 år sedan.

Det är den äldsta kända moderna människan i Europa och norra Asien, och resultaten visar när våra förfäder fick barn med neandertalarna.

Moderna människor och neandertalare fick barn ihop för mellan 50 000 och 60 000 år sedan enligt dna från ett 45 000 år gammalt lårben som analyserats av Svante Pääbos forskargrupp vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Resultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.

Arvsmassan är den äldsta från en modern människa som någonsin har analyserats, och kommer från en man som levde när neandertalarna fortfarande fanns kvar på kontinenten.

Mannens lårben hittades år 2008 i floden Irtysh nära Ust’-Ishim i västra Sibirien.

– På höstarna, när vattenståndet är lågt, ger sig folk ut på floderna i Ryssland för att leta efter mammutbetar. Våra kolleger i Ryssland bad dem att även hålla utkik efter människoben, säger Svante Pääbo.

Benet är den äldsta kända lämningen av en människa utanför Afrika och Mellanöstern.

– Det såg mycket mänskligt ut. Vi daterade det mycket noggrant två gånger för att vara alldeles säkra på åldern, säger Svante Pääbo.

Det var också så välbevarat att han och hans kolleger kunde analysera hela arvsmassan. De såg att mannen bar på ungefär lika mycket dna från neandertalare som dagens européer och asiater.

Men bitarna av neandertal-dna var mycket längre än hos oss, eftersom bitarna styckas upp och blir kortare för varje generation. Forskarna kunde därför räkna ut en mycket mer exakt tidpunkt för när hans förfäder blandat sig med neandertalarna.

Fyndet löser också en annan dispyt mellan forskare, om huruvida de första moderna människorna som lämnade Afrika bara höll sig längs kusterna när de vandrade mot Europa och mot Sydostasien.

– Nu har vi visat att det även så här tidigt hade människor lämnat kusterna och flyttat in i Centralasien och västra Sibirien, säger Svante Pääbo.

Förfader till både européer och asiater

Forskarna har kartlagt hela arvsmassan i ett lårben från en man som levde i västra Sibirien för 45 000 år sedan.

Det är den äldsta moderna människan som daterats utanför Afrika och Mellanöstern.

Mannen är lika avlägset släkt med stenålderseuropéer som asiater. Han levde vid samma tid eller strax innan européer skilde sig från dem som vandrade österut.

Mannens dna visar att han levde mellan 232 och 430 generationer efter att moderna människor blandat sig med neandertalarna. Om en generation är i genomsnitt 29 år betyder det att våra förfäder fick barn med neandertalare för mellan 50 000 och 60 000 år sedan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.