En viktig mekanism vid autoimmuna sjukdomar, ny kunskap om hur gener slås av och på eller teknik för att styra nervceller. Det är DN:s medicinreporter Amina Manzoors tips för Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:41
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-deras-forskning-har-hjalpt-manga-tusen-patienter-att-leva-ett-mer-normalt-liv/
Vetenskap
Amina Manzoor: Deras forskning har hjälpt många tusen patienter att leva ett mer normalt liv
Förra årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin var en personlig favorit. James Allison och Tasuku Honjo utvecklade nya sätt att utnyttja immunförsvaret för att angripa cancer. Det har hjälpt tusentals människor och gett nytt hopp om att en dag kunna bota vissa former av cancer.
Några som också har fokuserat på immunförsvaret är Marc Feldmann och Ravinder Maini. De upptäckte ämnet TNF-alfas viktiga roll vid reumatoid artrit och andra inflammatoriska sjukdomar. Genom att blockera TNF-alfa med hjälp av en antikropp kunde man minska inflammation och smärta.
Deras forskning har hjälpt många tusen patienter att leva ett mer normalt liv. Läkemedlen, som kallas TNF-hämmare, ingår nu i behandlingen vid sjukdomar som reumatoid artrit, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.
För upptäckten fick Feldmann och Maini Laskerpriset redan år 2003. Det är världens näst finaste medicinpris och en indikator på vilka som också kan vara tänkbara för ett Nobelpris. Samtidigt tycker kanske Nobelkommittén att upptäckten är för lik förra årets pris.
Förra året gissade jag att David Allis och Michael Grunstein skulle belönas med ett Nobelpris för upptäckten om hur histonerna påverkar om gener slås på eller av, vilket har betydelse för hur cellen fungerar.
Då hade de precis fått Laskerpriset för samma upptäckt. Kanske blir det ett Nobelpris i år i stället? Deras forskning har lett till ett hett forskningsfält kallat epigenetik. De har också tidigare lyfts fram som möjliga Nobelpristagare av analysfirman Clarivate Analytics.
Analysfirman tror i år att priset bland annat kan gå till Karl Deisseroth, Ernst Bamberg och Gero Miesenböck för att de utvecklat optogenetik. Det är en spännande teknik för att styra nervceller med laserljus som har revolutionerat forskningen om hjärnan och gett oss mer kunskap om vissa sjukdomar och beteenden.
Mary-Claire King är också en av mina favoriter. Hennes upptäckt av den ärftliga bröstcancergenen BRCA1 har räddat många kvinnors liv.
Jag slänger in ytterligare ett namn: Napoleone Ferrara. Upptäckten att proteinet VEGF har stor betydelse för nybildningen av blodkärl har lett till behandlingar mot cancer och den åldersrelaterade ögonsjukdomen AMD.
När: Måndag den 7 oktober, tidigast klockan 11.30, på Karolinska institutet.
Läs mer:
Maria Gunther: Hopflätade partiklar eller kosmiska neutriner