Amina Manzoor: Det här är flockimmunitet – och därför är det kontroversiellt

Ordet flockimmunitet har nästan blivit ett skällsord under den här pandemin. Det har till exempel använts av Trump (egentligen sa han bara ”flocken”) för att visa att den svenska strategin utan hårda nedstängningar är ett misslyckande och att man offrar individer för att uppnå flockimmunitet.

Han är inte den enda som har missuppfattat detta. Folkhälsomyndigheten och regeringen har flera gånger förnekat att flockimmunitet skulle vara Sveriges strategi. Den svenska coronastrategin fokuserar i stället på att plana ut kurvan och minska, men inte helt stoppa, takten på smittspridningen – om än inte i lika hög utsträckning som de flesta andra drabbade länder. En bieffekt av strategin är att man med en stor andel smittade i samhället kan nå upp till gränsen för flockimmunitet. Myndighetsföreträdare har flera gånger pratat positivt om flockimmunitet, vilket kan ha bidragit till förvirringen.

Flockimmunitet innebär att tillräckligt många i en befolkning är immuna för att en sjukdom inte ska kunna spridas. Det uppnås genom antingen vaccination eller genomgången infektion, där de som är immuna utgör ett skydd för dem som inte är det.

Ju mer smittsam en sjukdom är desto högre andel av befolkningen behöver vara immun. Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomarna som finns och därför uppskattas att minst 95 procent i en befolkning måste vara immun för att nå gränsen för flockimmunitet.

Hur stor andel av befolkningen som har haft covid-19 i olika länder varierar kraftigt, men enligt preliminära uppskattningar är det endast en mindre andel som bär på antikroppar och därmed har haft sjukdomen.

Vi vet i dag inte vilken andel immuna som krävs för att uppnå flockimmunitet för covid-19. Tidigare har det uppskattats att det krävs omkring 60 procent immuna. Två nya men ännu opublicerade och ogranskade modeller kommer fram till en lägre en siffra, runt 40–45 procent.

Hur stor andel av befolkningen som har haft covid-19 i olika länder varierar kraftigt, men enligt preliminära uppskattningar är det endast en mindre andel som bär på antikroppar och därmed har haft sjukdomen. Enligt WHO rör det sig om mellan 1–10 procent i studier från USA, Europa och Asien. En ny, men preliminär studie från det hårt drabbade Spanien antyder att bara fem procent av befolkningen bär på antikroppar. I Madrid var siffran elva procent.

Läs mer: Spansk studie om antikroppar oroar inte Tegnell

Det tyder på att de många sjuka som vi sett kanske inte alls bara är toppen på ett isberg, alltså att det egentligen skulle finnas väldigt många i samhället som infekterats men som aldrig blivit sjuka. Folkhälsomyndigheten ser inte heller det i sina undersökningar. Symtomen kan vara milda, men de som aldrig får symtom utgör troligen bara en liten andel. WHO har hela tiden påpekat att många av de som i studier räknas som asymtomatiska sannolikt bara saknar symtom vid provtillfället och kommer att bli sjuka senare.

Mike Ryan, WHO:s chef för krisberedskap, varnade i veckan för att länder som eftersträvar att uppnå flockimmunitet så snabbt som möjligt kan få betala ett högt pris i många döda äldre. Undersökningarna från antikroppsstudier tyder på att flockimmuniteten kan vara långt borta.

Men, det finns en stor osäkerhet kring antikroppstesterna. Dels är det inte säkert att de fångar upp alla som har antikroppar och dels kan andra delar av immunförsvaret vara inblandat i immuniteten. Vi vet ännu inte om även de som har haft mycket milda eller inga symtom också utvecklar antikroppar.

Folkhälsomyndigheten har tidigare uppskattat att omkring 25 procent av stockholmarna ska ha eller ha haft covid-19 i mitten av maj. Det låter högt när man ser till resultat från undersökningar från andra länder och även från andra storstäder. Men det är för tidigt att säga om myndigheten har räknat fel. Som så ofta under detta utbrott måste vi ge oss till tåls innan vi kan få ett tydligare svar. Nästa vecka ska myndigheten komma med en analys av hur många i Stockholm och i övriga landet som haft covid-19.

Men 25 procent i en del av landet är fortfarande en bra bit från flockimmunitet. Och även om den magiska gränsen för flockimmunitet uppnås finns det fortfarande en relativt stor grupp som inte har något skydd. Smittspridningen kanske inte avstannar helt, men kan gå mycket långsammare. Allt kan därför inte gå tillbaka som det var förut för att en region i Sverige uppnår flockimmunitet, särskilt inte för de äldre som har högst risk att bli svårt sjuka och dö.

Som jag har skrivit tidigare är ett annat problem med flockimmunitet att vi inte vet hur länge immuniteten varar. De flesta forskare är överens om att den som har haft covid-19 kommer att få ett skydd, men hur starkt skyddet är och hur länge det varar vet ingen i nuläget. Det mesta tyder på att immuniteten kan vara något år, men att den minskar med tiden. Om immuniteten är kort kan snart flockimmuniteten minska i samhället och sjukdomen åter börja spridas.

Sann flockimmunitet kanske vi inte uppnår förrän det finns ett vaccin mot covid-19.

Läs mer:

Spansk studie om antikroppar oroar inte Tegnell

Studie: Fem procent av Spaniens befolkning kan ha utvecklat antikroppar

Epidemiologen Tove Fall: Vi måste sammanställa fler svar