Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 04:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-detta-vet-vi-om-nar-man-ar-som-mest-smittsam/

Vetenskap

Amina Manzoor: Detta vet vi om när man är som mest smittsam

En hiss i Indonesien har märkt ut var personer ska stå för att hålla avstånd till varandra i syfte att undvika smittspridning.
En hiss i Indonesien har märkt ut var personer ska stå för att hålla avstånd till varandra i syfte att undvika smittspridning. Foto: Trisnadi/AP

Rykten om att det nya coronaviruset smittar även när människor inte är sjuka vägrar försvinna. Nu påstås det att viruset är luftburet. 

DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut vad vi vet om smittsamhet.

Det gamla talesättet om att en lögn hinner halvvägs runt jorden innan sanningen har hunnit få på sig byxorna är särskilt aktuellt under coronapandemin. I utbrottets början varnade Världshälsoorganisationen, WHO, för en infodemi – en spridning av rykten, information och felaktigheter. Även om många förutsägelser om sjukdomsutbrott senare kommer att visa sig inte stämma, så hade WHO helt rätt i detta avseende. Vi befinner oss nu inte bara i en pandemi utan också en infodemi.

Varje dag delas preliminära studier som sanningar, lösa rykten som fakta och hemmasnickrade kurvor som facit. 

Det är inte lätt att veta vad som stämmer. Det publiceras massor av studier varje dag. Dessutom läggs ytterligare studier ut på öppna plattformar innan de är granskade och publicerade. Alla studier kommer inte att hålla måttet och somliga dras tillbaka på grund av fel. 

Karin Bojs: Så skiljer du på falska och riktiga experter

Men skadan kan redan vara skedd. 

WHO har haft fler presskonferenser än jag kan räkna till sedan mitten av januari, då utbrottet av det nya coronautbrottet i Kina började uppmärksammas. Minst en gång i veckan får WHO frågan från någon journalist om asymtomatisk smitta, alltså smittsamhet helt utan symtom. Allt började med att den högt rankade tidskriften New England Journal of Medicine publicerade en studie där en kvinna påstods ha smittat många människor i Tyskland med det nya coronaviruset. Folkhälsomyndigheten gick snabbt ut och sa att studien innehöll fel. Man hade rätt. Forskarna hade inte pratat med kvinnan, som faktiskt visat sig ha symtom. Milda, men ändå symtom.

Mike Ryan, chef för WHO:s krisberedskap, har mer än en gång tröttnat på den frågan och sagt att ryktet om asymtomatisk smitta har fått ett eget liv. WHO utesluter inte att det förekommer, men det är troligtvis ovanligt. 

Nu börjar det komma studier om att viruset kan vara luftburet och dessutom överleva på alla möjliga ytor i flera dagar. De flesta av studierna är preliminära och ska inte övertolkas. Det stämmer att viruset kan spridas i luften i vissa specifika sammanhang. Som när en patient intuberas i sjukvården. Därför måste sjukvårdspersonal ha ordentlig skyddsutrustning. Men det är inte kvar i luften i flera timmar i ett konferensrum, som mässling kan vara.

WHO, som faktiskt sitter med hela bilden och har tusentals människor som jobbar med att samla information, säger att den vanligaste smittvägen är droppsmitta.

Så vad vet vi då om smittsamhet? WHO, som faktiskt sitter med hela bilden och har tusentals människor som jobbar med att samla information, säger att den vanligaste smittvägen är droppsmitta. Det betyder att när man hostar eller nyser sprider man små droppar som innehåller viruset. Det är därför som WHO, Folkhälsomyndigheten och sjukvården tjatar om att vi ska hosta och nysa i armvecket. Men även när man står nära någon och pratar kan små droppar spridas. Därför ska vi hålla avståndet till andra människor, minst en meter. Viruset kan också överleva en tid på olika ytor, men tvättar man händerna eller desinficerar ytan så inaktiveras viruset. Därför ska man också försöka undvika att pilla sig i ansiktet, hur svårt det än är. Andra smittvägar är inte klarlagda

I Bankok har restauranger märkt ut var människor får sitta.
I Bankok har restauranger märkt ut var människor får sitta. Foto: Lillian Suwanrumpha/AFP

Det absolut viktigaste är att stanna hemma om man känner sig sjuk. Inte bara riktigt sjuk, utan också småkrasslig. Det finns studier som tyder på att man är som mest smittsam tidigt i sjukdomsförloppet, innan man har blivit så där sjuk så att man måste stanna hemma. De är dock preliminära. Sars smittade i jämförelse som mest när man redan hade blivit rätt sjuk. 

Det som gör att utbrottet sprider sig kan vara att man smittar tidigt i sjukdomen i kombination med att ingen är immun. Det nya coronaviruset är egentligen inte särskilt smittsamt om man till exempel jämför med mässling, kikhosta eller påssjuka. Det är inte heller en massa friska människor som sprider viruset utan att de vet det. WHO menar att majoriteten av dem som har påståtts smitta utan att vara sjuka faktiskt får tydliga symtom senare. Många är lite småhängiga under vinterhalvåret och kanske inte märker de första diffusa tecknen på att man håller på att bli sjuk.

Det här kräver stort ansvar av enskilda att vara uppmärksam på minsta lilla symtom och stanna hemma i så fall, hur tråkigt det än är. Men det ställer också krav på samhället. Vi bor i ett land där sjukvård är tillgänglig för alla, oavsett ekonomi. Karensavdraget har tillfälligt avskaffats, vilket gör att människor av ekonomiska skäl inte behöver fundera på om symtomen de känner beror på det nya coronaviruset. Den som är sjuk behöver inte längre läkarintyg efter sju dagar, nu är det 14 dagar som gäller. Så ser det verkligen inte ut i alla länder. 

De kan få det mycket svårare att bekämpa det nya coronaviruset än ett samhälle som inte lägger över allt ansvar på individen.

Läs mer: Coronaryktena har blivit en infodemi – därför är den farlig