Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 04:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-munskydd-sannolikt-inte-losningen/

VETENSKAP

Amina Manzoor: Munskydd sannolikt inte lösningen

Foto: Alexander Mahmoud

Vi vill alla att det ska finnas en enkel lösning på coronapandemin. Munskydd är sannolikt inte det, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

I helgen såg jag i sociala medier hur min vän som bor i Kalifornien sydde munskydd åt sig och sin familj. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten hade gått ut med nya rekommendationer: alla amerikaner uppmanas använda munskydd när de handlar eller rör sig bland folk för att minska risken för smittspridning.

Plötsligt tog debatten i Sverige fart igen. Varför rekommenderar inte Folkhälsomyndigheten munskydd för allmänheten? I vissa länder har människor sedan länge burit munskydd som en del av lokala sedvänjor. Andra länder har numera infört krav på eller rekommendationer för befolkningen, för att minska spridningen av det nya coronaviruset. Det betyder inte att experterna i dessa länder har kunskap som svenska myndigheter saknar.

Många länder i världen kämpar med att minska smittspridningen av det nya coronaviruset och minska belastningen på sjukvården. Karantän, reseförbud samt stängda skolor och arbeten är vanliga åtgärder. Men det går inte att stänga ned samhällen helt. Även i stängda städer behöver människor handla mat eller ta sig till och från jobbet.

Det vetenskapliga stödet för att det skulle göra någon större skillnad för de flesta av oss är skralt

Det har fått länder som USA, Österrike och Turkiet att rekommendera munskydd för befolkningen. Men det vetenskapliga stödet för att det skulle göra någon större skillnad för de flesta av oss är skralt.

Det gäller att hålla flera tankar samtidigt i huvudet här. Munskydd och andningsskydd är absolut livsviktiga inom hälso- och sjukvården för att skydda vårdpersonal som inte har möjlighet att hålla avståndet till svårt sjuka patienter och som i vissa situationer riskerar att utsättas för stora mängder virus.

Men för oss andra utanför dessa miljöer är nyttan mer tvivelaktig.

Världshälsoorganisationen, WHO, har sedan utbrottets start för drygt tre månader sedan fått frågor om munskydd vid nästan varenda presskonferens. Nu har WHO gett ut ett dokument med råd för länder som överväger att införa rekommendationer om munskydd för allmänheten.

Egentligen innehåller dokumentet inte mycket nytt. Trots att det finns belägg för att munskydd kan minska risken för sjuka att sprida viruset och visst, men begränsat, belägg för att friska i samma hushåll eller vid större sammankomster kan skyddas av munskydd så finns det i nuläget inga belägg för att munskydd i befolkningen generellt skyddar friska från att smittas. När det gäller hemgjorda munskydd av till exempel bomullstyg, konstaterar WHO att det helt saknas kunskap om hur de fungerar i en befolkning.

Trots den osäkra nyttan kan det finnas omständigheter där munskydd kan spela en roll. Till exempel i grupper där det inte är möjligt med fysisk distansering och handtvätt. Så är läget generellt inte i Sverige.

I dokumentet poängterar WHO åter att den största smittspridningen sker via droppsmitta från människor med symtom, som till exempel hostar och nyser. De som har symtom rekommenderas då munskydd. Men vi här i Sverige rekommenderas i stället att stanna hemma så fort vi känner oss det minsta sjuka. Om alla följde de råden borde munskydd rimligen inte göra särskilt stor skillnad för smittspridningen.

Enbart munskydd kommer inte att stoppa pandemin

Det kan väl ändå inte skada om friska har munskydd, kanske du tänker nu. Det finns en del belägg för att det faktiskt kan det. Munskydd kan ge en falsk känsla av säkerhet och att man då struntar i andra åtgärder. Dessutom är de svåra att använda korrekt och det finns också en inte obetydlig smittorisk när man tar av sig munskyddet. Om allmänheten börjar använda munskydd finns också en risk att bristen ökar där de behövs som mest – i hälso- och sjukvården.

Låter det komplicerat? Det är för att frågan inte är enkel. Inte heller blir det lättare när experterna inte är överens, men det beror nog mer på personliga övertygelser och därför olika tolkningar av de studier som finns. En ny studie i Nature Medicine häromdagen tolkades av brittiska experter som både belägg för och emot att använda munskydd. Studien var liten och studerade andra coronavirus än det nya, men antyder att munskydd minskade risken att sjuka spred smittan. Däremot kunde inte studien visa att friska skyddades av munskydd.

Men trots att det alltså i dag inte finns några belägg för att alla friska medborgare borde bära munskydd för att minska risken för att bli smittade av det nya coronaviruset finns det ändå länder som rekommenderar det. WHO:s dokument är bara råd, länderna fattar som vanligt egna beslut. Vetenskap och politik går inte alltid hand i hand.

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus var ändå tydlig när han presenterade råden med att munskydd inte kan ersätta sådant som vi vet fungerar: tvätta händerna, håll avståndet, hosta i armvecket, undvik att röra dig i ansiktet och stanna hemma om du är sjuk. Enbart munskydd kommer inte att stoppa pandemin. Det finns inga enkla lösningar.

Läs mer av Amina Manzoor:

Kan den som inte har symtom smitta andra?

Därför måste vi skydda sjukvårdspersonal från nya coronaviruset

Ämnen i artikeln

WHO

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt