Antibiotikakrisen ska lösas med Sverige i spetsen

Antibiotikaresistens är ett av framtidens största hot mot människors hälsa. I dag beräknas 700 000 personer per år världen över dö av infektionssjukdomar som inte går att bota på grund av läkemedelsresistens. Den siffran kan till år 2050 växa till 10 miljoner, visar en brittisk statlig studie som också slår fast att resistensen då kan vara ett större hot mot mänskligheten än vad cancer är.

Hotet om att det snart inte finns någon fungerande antibiotika att sätta in mot bakterieinfektioner har fått makthavare att vakna. För att hitta en lösning startades EU-projektet FORMAMP, där en internationell forskargrupp bedriver forskning på nya sorters antibiotika, som bakterier har svårare att utveckla resistens mot.

Forskarnas arbete pågår till nästa år och projektledaren Helena Bysell är optimistisk.

– Ett läkemedel skulle kunna vara ute på marknaden om ytterligare cirka tio år, säger hon.

Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Bakteriernas resistens är delvis en naturlig process, men den skyndas på av människans felaktiga användande av antibiotika.

Antibiotikaresistensen medför stora kostnader för sjukvården, bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra infektioner, effektiva antibiotika är också avgörande för att läkarna ska lyckas med cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Hur antibiotika används påverkar både uppkomsten och spridningen av resistens. Därför är det viktigt att läkemedlet bara används när det behövs och på rätt sätt. Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens.

Forskare har länge ägnat sig åt att försöka hitta nya antibiotika, som kan ersätta de gamla som bakterierna utvecklat en motståndskraft mot. Men FORMAMP-projektet har valt en annorlunda väg. Forskarna i projektet studerar i stället antimikrobiella peptider, som finns naturligt i kroppen och kan liknas vid kroppens egen antibiotika. De dödar bakterier genom att tränga in och ta sönder deras cellmembran.

Antimikrobiella peptider finns i så gott som alla levande organismer och frisätts hos människan i första hand av en sorts vita blodkroppar som kallas neutrofiler. De kan också produceras i celler – framför allt i slemhinnor som ofta är i kontakt med mikroorganismer.

Peptider dödar bakterier mycket snabbare än vanlig antibiotika. Det gör att de kan användas lokalt, där de verkligen behövs.

I regel är det en inflammation eller skada på en vävnad som sätter igång frisättningen eller produktionen av olika antimikrobiella peptider. Att de är särskilt intressanta för forskningen beror bland annat på att de inte på samma sätt som konventionell antibiotika sätter igång en utveckling av resistens hos bakterierna.

– Peptider dödar bakterier mycket snabbare än vanlig antibiotika. Det gör att de kan användas lokalt, där de verkligen behövs. Man behöver inte behandla hela kroppen, säger Helena Bysell, som vid sidan om projektledarskapet också är forskare vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

För att bara behöva behandla de sjuka delarna har forskarna utvecklat olika former för hur den nya antibiotikan kan tillföras kroppen.

– Om man till exempel har en begränsad hudinfektion ska man inte behöva ta antibiotika intravenöst i hela kroppen. Då ska man istället kunna ta det som en gel eller kräm och behandla det lokalt.

Vad innebär det för patienten om ni lyckas?

– Förhoppningsvis en ny pusselbit till det otroligt komplexa område som en lösning av antibiotikaresistensfrågan är.

Totalt arbetar 35 personer i FORMAMP, spridda över hela Europa. Av de 16 partners som ingår är 11 från Sverige, bland dem finns Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Lunds universitet, och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

– Att Sverige har en så dominerande roll i projektet beror på att vi ligger väldigt långt framme i den här typen av forskning, säger Helena Bysell.

Sverige har i många år arbetat strategiskt för att begränsa både förskrivningen av antibiotika och användningen i livsmedelsproduktionen, där antibiotika i dag utnyttjas i mycket stor utsträckning i många länder. Den svenska regeringen var till exempel först ut med att förbjuda antibiotika på djur i tillväxtfrämjande syfte. I april i år kom regeringen med en ny strategi för att bekämpa antibiotikaresistens, där ett av de sju delmålen är just ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner med nya metoder.

– Bara för att vi själva ligger långt framme kan vi inte blunda för problemet. Globalt sett är det alarmerande, med hög förbrukning i stora länder som till exempel Kina, men också på nära håll i flera länder i Europa.

Människans resvanor gör att andra länders problem med antibiotikaresistens även blir Sveriges. Sjukvården har bekräftat flera fall där resande svenskar tar med sig resistenta bakterier hem, till exempel i tarmfloran.

– Kanske är det inte ett problem för den drabbade individen just då, men det kan bli senare i livet, eller så kan bakterierna spridas vidare till någon som är mer känslig.

Helena Bysell efterlyser fler insatser för att öka människors medvetenhet. Både konsumenter och vårdpersonal behöver förstå problematiken bättre och ändra sitt beteende.

– Varför följer man inte föreskrifter och varför tar man inte sin kur som man ska? I många delar av världen vet man inte ens att antibiotika bara fungerar på bakterier.

För att vända utvecklingen behövs fler samverkansprojekt där aktörer från olika discipliner samlas, framhåller Helena Bysell. EU satsar stora pengar i den typ av projekt som FORMAMP representerar, där läkemedelsbranschen arbetar ihop med forskare.

Under den återstående projekttiden ägnar sig forskarna bland annat åt att lägga grunden till en fortsatt utveckling av läkemedel som kan behandla infektioner i sår och brännskadad hud. Svårbotade lungsjukdomar som cystisk fibros och tuberkulos har också hög prioritet.

– För att få bukt med de sjukdomarna krävs i dag stora mängder av traditionell antibiotika, säger Helena Bysell.

Antibiotikaresistens, och andra former av läkemedelsresistens, kommer också att tas upp på ett toppmöte i FN:s generalförsamling i höst.