Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Antibiotikarester i avloppsvatten ger multiresistenta bakterier

Ny forskning visar att även så låga koncentrationer av antibiotika som kan finnas i avloppsvatten räcker för att odla fram resistenta bakterier.

– Multiresistenta bakterier kommer någonstans ifrån. De uppstår inte över en natt, säger Anna Zorzet vid React-nätverket mot antibiotikaresistens.

Under lördagen pratade hon om hoten med antibiotikaresistens vid den stora vetenskapskonferensen AAAS i San José i Kalifornien.

När vi äter antibiotika kan hälften av medicinen gå rakt igenom kroppen opåverkad. Vi kissar ut den och den hamnar till slut i avloppsvattnet. Antibiotikarester finns i avlopp från sjukhus, i rötslam och gödseltankar.

– Antibiotika finns även där vi inte tror att det kan finnas. Vi förorenar hela världen med antibiotika, säger Diarmaid Hughes, professor medicinsks bakteriologi vid Uppsala universitet och en av de andra talarna vid symposiet.

Generna för resistens mot antibiotika sitter på så kallade plasmider, små bitar av dna som finns utanför bakteriernas kromosomer. Eftersom plasmiderna ofta bär på resistens även mot tungmetaller blir situationen ännu värre i avloppsvattnet som är en blandning av många olika ämnen och mediciner.

– De förstärker varandras effekt. Varje enskilt ämne kan finnas i väldigt låga koncentrationer, men tillsammans ger de tillräcklig effekt för att döda bakterier utan resistens, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet.

Plasmiderna som bär på de resistenta generna kan sedan flytta över till bakterier som är farliga för människor. Vi får alltså fler och fler sjukdomsbakterier som inte längre går att behandla med antibiotika.

Många forskare menar att eftersom det kostar en hel del för en bakterie att bli resistent kommer den att fungerar sämre än bakterier utan resistens. I så fall skulle icke-resistenta bakterier lätt kunna konkurrera ut resistenta om vi bara kunde få bort antibiotikan ur miljön. Det skulle alltså gå att ställa klockan tillbaka till en tid utan resistenta bakterier.

Men det gäller inte de resistenta bakterier som frodas i de låga nivåer av antibiotika som finns i avlopp, enligt Diarmaid Hughes. De fungerar lika bra som bakterier utan resistens, och kommer inte att konkurreras ut även om antibiotikan försvinner.

– Det kommer inte att hjälpa att minska mängden antibiotikan i naturen efter att resistensen har utvecklats. De här resistenta bakterierna kommer förmodligen inte att försvinna, säger han.

Därför måste vi satsa på att ta fram nya typer av antibiotika.

– När vi får fram nya antibiotika måste vi lära oss att använda dem på ett helt nytt sätt för att undvika att samma sak sker igen, säger Diarmaid Hughes.

– Vi måste sluta använda antibiotika som godis, utan tanke på konsekvenserna. Det gäller att ändra attityden till antibiotika globalt, men hela systemet måste i princip ändras, inte minst eftersom många får sitt levebröd från att sälja mediciner, säger Anna Zorzet.

Dan Andersson menar att det oerhört viktigt att reningsverken inför steg som tar bort antibiotika och andra medicinrester ur avloppsvatten.

– Vi har teknologin. Nu handlar det om att ta ett politiskt beslut, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.