Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Är du en hobbit, en huligan eller en vulcan?

Foto: Paramount Television/REX, Paramount

Väljare kan vara ointresserade hobbitar, engagerade men trångsynta huliganer eller analytiska vulcaner. Och vi styrs mer av känslor än vi tror när vi fattar beslut.

VAL 2018

Det är val. Beslut alla vi som har fyllt 18 fattar i dag kan avgöra Sveriges framtid för de närmaste fyra åren, eller ännu längre.

Om vi vill använda en rationell metod för att välja vem som ska få vår röst måste vi bedöma vilka konsekvenser de olika partiernas politik skulle få i framtiden. Sedan får vi räkna ihop hur bra vi tycker att konsekvenserna är och hur pass sannolikt det är att de inträffar, och komma fram till alternativet som passar oss bäst.

– Men människor är vanligtvis inte medvetna om hur osäker framtiden är. Den beror på hur andra väljer att rösta, och det finns dessutom mycket som kan påverka politikerna så att politiken blir en annan än den vi trodde. Ett rationellt beslut kan ge ett annat resultat än det man önskade, och ett ogenomtänkt beslut kan ge ett bra resultat. Sådant kan hindra oss från att lära oss att fatta bättre beslut, säger Tommy Gärling, seniorprofessor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Hur vi förhåller oss till politiken varierar också mycket. I boken Against democracy delar den amerikanske filosofen och statsvetaren Jason Brennan in väljare i tre kategorier: hobbitar, huliganer och vulcaner, där den tredje kategorin har fått namn efter en art utomjordingar i Star Trek (mister Spock är hälften människa, hälften vulcan).

– Hobbitar är väljare som inte är så politiskt engagerade, inte har så starka åsikter, inte bryr sig och kanske inte röstar över huvud taget. Huliganer är däremot väldigt engagerade och har starka åsikter. De hörs och syns, men har svårt att ta till sig information som strider mot de egna uppfattningarna, och tycker att alla som tycker annorlunda är idioter. Vulcaner är nyfiket intresserade, analytiska och logiska. De är inte så känslomässigt engagerade, är inte nödvändigt säkra på att det de själva tycker är rätt utan är öppna för att man på goda grunder kan tycka olika, säger Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

De olika inställningarna kan göra det svårt eller omöjligt att diskutera politik.

– Med huliganer blir debatten ofta känslodriven. Om vissa pratar om grundläggande värden och andra om politikens effekter och konsekvenser pratar man förbi varandra, säger hans kollega Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi.

Läs mer: Därför fastnar aldrig myror i trafikstockningar

– Demokratiskt beslutsfattande bygger på att skapa engagemang och göra hobbitar till vulcaner. Men ibland undrar man om de flesta som engagerar sig politiskt inte blir huliganer istället. Det är svårt att hålla ett öppet och kritiskt sinne som inte bygger på ”vi” och ”dom”-tänk när man ständigt omger sig med folk som tycker lika, säger Gustav Tinghög.

Logiska argument övertygar oss sällan om något som strider mot våra grundläggande uppfattningar.

– Mycket av den politiska debatten går ut på att skrika högst om sina värderingar. Men det känslomässiga pratar inte så väl med det analytiska. Därför är det svårt att argumentera med någon som är känslomässigt fast i sin tanke, säger Daniel Västfjäll.

Forskningen hade ändå länge som utgångspunkt att människor är analytiska. 

– Från 1950-talet utvecklade psykologer, ekonomer och statistiker en normativ beslutsteori som gick ut på att beslut är genomtänkta och resultatet av ett analytiskt tillvägagångssätt. Men det gjordes få undersökningar om hur människor faktiskt fattar beslut. Och det är sällan man gör som teorin säger, säger Tommy Gärling.

Det finns en historia som ofta berättas om en framstående beslutsteoriforskare som fick erbjudande om en tjänst vid ett annat universitet.

– Det är säkerligen en vandringshistoria. Men hans kollegor sa till honom att använda sina idéer om normativ beslutsteori för att komma fram till hur han skulle göra. "Nej, för fan", svarade han, "det här är ett viktigt beslut!", säger Tommy Gärling.

Den normativa beslutsteorin utgår också ifrån att vi kan förutse konsekvenserna av våra val.

– Det skulle kunna fungera om när vi fattar samma beslut upprepade gånger. Men stora och livsavgörande beslut kanske man bara fattar en enda gång. Och då är det inte lika tillämpbart, säger Tommy Gärling.

När vi tar personliga beslut, som vem man ska flytta ihop med, är det ofta känslorna som får avgöra.

– Känslorna spelar alltid en viss roll, men det har tonats ned i forskningen. Vad vi kan se är att professionella beslutsfattare vanligen är mindre påverkade av sina känslor. De blir till exempel inte lika upprörda om de förlorar pengar av en dålig investering, säger Tommy Gärling.

Många forskare har försökt ta reda på vad som utmärker bra beslutsfattare.

– Ett exempel är brandchefer. Hur fattar brandchefer beslut? De har inte tid att väga skäl för och emot olika alternativ. Men de känner igen element i situationen och förutser vad som kommer att hända, och vet omedelbart hur man ska handla. Det kan gå så fort att de inte ens är medvetna om att de tar ett beslut, säger Tommy Gärling.

Men en skicklig brandchef behöver inte vara bättre än andra på vardagsbeslut eller penningplaceringar.

– Forskare, läkare, företagschefer och andra som har expertkunskaper är bättre på snabba och bra beslut inom sitt område. Men de behöver inte vara generellt bra beslutsfattare. Konsumenter är också experter, och kan ta bra beslut om vad de ska köpa. Vana och expertis hänger samman, säger Tommy Gärling. 

Att tro att ens egen politiska uppfattning är ett resultat av fakta och logiska argument är ett misstag.

– Den gamla idén om att människor är hyperrationella stämmer inte. Folk gör systematiska fel och tänker på sätt som avviker från det som är optimalt. Var vi står politiskt handlar om känslor och identitet, och hur vi tar till oss information, säger Daniel Västfjäll.

Det är mycket lättare att ta in information som stämmer med vår egen övertygelse än sådant som strider mot den.

– Men vår forskning handlar inte om att visa att folk är irrationella. Det vet vi redan. Vi vill se om det finns någon systematik i hur vi beter oss irrationellt, och i förlängningen utveckla strategier som hjälper folk att enklare  ta beslut som de är nöjda med långsiktigt, säger Gustav Tinghög.

Även moraliska beslut grundar sig på känslor snarare än på fakta.

– Ett jättetydligt exempel är varför så många i USA ogillar samkönade äktenskap: de blir äcklade av tanken på homosexuellt sex. Det säger de inte, men de drivs av en äckelrespons. Vad vi tycker är rätt och fel grundar sig i en känsla, och sedan kan vi hitta på skäl i efterhand, som kan vara helt uppåt väggarna fel, säger Daniel Västfjäll.

Vad som anses äckligt förändrar sig också med tiden.

 – En gång i tiden ansågs det till exempel äckligt och skamfullt att låna ut pengar mot ränta, säger Gustav Tinghög.

– Alla gör sådana feltänk. Jag kan komma på mig själv med det. Det är pinsamt, men det betyder inte att jag ändrar mitt beteende, säger Daniel Västfjäll.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.