Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Årets tio viktigaste upptäckter

Att få immunförsvaret att angripa cancerceller ligger etta på den amerikanska ansedda vetenskapstidskriften Sciences tio-i-topp-lista över årets viktigaste genombrott. Brittiska konkurrenttidskriften Nature väljer i stället ut de personer som spelat särskild stor roll.

1. Kroppens egna försvar angriper cancern
Cancerimmunterapi, som trimmar kroppens immunsystem till att angripa cancer, utses till årets genombrott av tidskriften Science.

Terapin fungerar som en hjälp till självhjälp, som får kroppens immunförsvar att se cancerceller som något främmande som ska bekämpas precis som virus och bakterier. Det finns system som hejdar immunförsvaret från att angripa den egna kroppen för att skydda oss mot autoimmuna sjukdomar. De vita blodkroppar som kallas T-celler har till exempel receptorer på ytan som fungerar som bromsar. Men forskarna stänger av bromsarna med hjälp av antikroppar som blockerar receptorerna så att T-cellerna kan gå till full attack mot cancercellerna.

Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi vid Karolinska institutet, arbetar själv med cancer-immunterapi och ser en påtaglig attitydförändring till cancerimmunterapi bland många cancerläkare som tidigare var skeptiska.

–Nu har vi en helt ny arsenal av behandlingsmetoder som vi kan kombinera med konventionell kemoterapi och radioterapi och på så sätt få mycket större effekt, säger han.
Kan användas till: Nya effektiva metoder att bekämpa cancer.

2. En ny dna-skalpell
Bakteriers försvarssystem mot så kallade bakteriofager, alltså virus som infekterar bakterier, kan nu användas som en skalpell för att stänga av, aktivera och förändra gener. Feng Zhang vid MIT i Boston har visat att tekniken, CRISPR, kan användas i flercelliga organismer. CRISPR kom tvåa på Science tio-i-topp-lista och Feng Zhang kom överst på Natures lista över årets viktigaste personer.
Kan användas till: Att reparera gener och behandla bland annat Huntingtons sjukdom och schizofreni.

3. Nya lovande solceller
Solceller av materialet perovskit är billigare än kiselsolceller, och på väg att bli lika effektiva. Dessutom är de mycket lättare att tillverka: ingredienser blandas ihop och blandningen smetas ut på en glasskiva för att torka. Uppfinnaren av tekniken, Henry Snaith vid universitetet i Oxford, finns även med på Natures lista över årets viktigaste personer.
Kan användas till: Billigare solceller.

4. Ny vaccindesign
Forskare kartlade strukturen nästan ned på atomnivå hos en antikropp och sjukdomsproteinet den binder till. Utifrån det skapade de ett vaccin mot RS-virus, som kan ge spädbarn allvarliga luftvägsinfektioner.
Kan användas till: Ger hopp om vaccin mot bland annat hiv och hepatit C.

5. Genomskinlig hjärna
Det är inte längre nödvändigt att skiva hjärnor för att kunna studera deras inre. Tekniken CLARITY tar bort fettvävnad runt cellerna och ersätter dem med en gel som håller alla neuroner på plats. Det gör hjärnan genomskinlig utan att förändra strukturen.
Forskarna kan då både se detaljer hos enskilda hjärnceller och kopplingar mellan neuroner som finns långt ifrån varandra. Hjärnan är så stabil att forskarna kan studera den på många olika sätt, med markörer för olika typer av hjärnceller, signalsubstanser eller proteiner.
Kan användas till: Bättre studier av hjärnans funktioner och sjukdomar.

6. Miniorgan kan ersätta djurförsök
Forskare har odlat mindre versioner av mänskliga organ: små leverknoppar, mininjurar och mycket små hjärnor. Cellerna saknar blodtillförsel och hjärnorna blir därför små som äppelkärnor, men de utvecklas med olika delar och till och med början till ögon.
Kan användas till: Ersätta djurförsök, undersöka hjärnsjukdomar.

7. Kosmiska strålar från supernovor
Kosmiska strålar av protoner och atomkärnor med enormt höga energier upptäcktes för 100 år sedan, men ingen har vetat var i universum de skapas. I år har astronomer vid NASA:s Fermi Gamma-ray Space Telescope för första gången kunnat visa att en del av partikelstrålarna kommer från supernovor, alltså exploderande stjärnor.
Kan användas till: Bättre kunskap om universum.

8. Klona med koffein
Forskare har för första gången utvunnit stamceller ur klonade människoembryon. För att lyckas behövde de tillsätta koffein för att stabilisera viktiga molekyler i de känsliga mänskliga äggcellerna.
Kan användas till: Behandla till exempel Parkinsons sjukdom.

9. Varför vi sover
Sömnens viktigaste uppgift verkar vara att rena hjärnan. Neurologer har sett att när möss sover öppnar sig hjärncellerna och vätska spolar undan gifter och annat avfall som byggts upp under dagen.
Kan användas till: Möjlig förklaring till neurologiska sjukdomar.

10. Mikroberna och hälsan
De hundra biljoner bakterier (100 000 000 000 000) som lever i din kropp påverkar din hälsa. Hur vi svarar på mediciner, hur lätt vi drabbas av cancer eller autoimmuna sjukdomar, och hur lätt vi är utvecklar fetma beror på vår bakterieflora.
Kan användas till: Bland annat personligt anpassade mediciner.

Källor: Science, Nature

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.