Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Artutrotning underskattat miljöhot

Artutrotningen är lika allvarlig som klimatuppvärmningen och ozonskiktets uttunning. Det slås fast i en ny studie.

Om en femtedel eller mer av arterna försvinner minskar produktiviteten i naturen med tio procent.

Möjligen är effekterna ännu mer förödande, eftersom studien bara tar upp förluster av växter. Hade djuren också räknats in hade sannolikt utfallet blivit ännu värre.

Det innebär att artutrotningen har lika stora negativa effekter som de andra stora globala miljöhoten. Hit hör övergödningen och försurningen, förutom klimatförändringen och ozonuttunningen.

Detta är en helt ny slutsats. Tidigare har det varit oklart hur utarmningen av faunan och floran påverkar vår egen överlevnad. När arter dör ut tycker många att det är sorgligt, men förlusterna har inte setts som ett allvarligt hot mot oss själva.

– Det beror på att ingen, fram till nu, har tagit ett helhetsgrepp på detta. Vår granskning är den första i sitt slag, säger Lars Gamfeldt, ekolog vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med kolleger från USA och Kanada har han analyserat 192 experimentella studier som gjorts de senaste åren på olika platser på jorden. I studierna har artsammansättningen manipulerats. Sedan har man uppskattat växtbiomassan, vilket är ett bra mått på ett områdes produktivitet.

Slutsatsen blir att ekosystem som förlorat en mindre mängd växtarter, 1 till 20 procent av det totala antalet, inte påverkas särskilt mycket vad gäller produktiviteten.

Klimathotet inte värst

När förlusterna stiger till 21 till 40 procent blir däremot effekterna stora. Då sjunker växtbiomassan med upp till 10 procent. Detta är lika mycket som de förväntade effekterna av den pågående klimatuppvärmningen.

Vid ännu större artförluster sjunker produktiviteten ännu mer. Växtbiomassan sjunker med 13 procent eller mer när hälften av arterna utrotats. Artfattiga system är helt enkelt sämre på att omvandla energi till biomassa.

– Människor har föreställt sig att klimathotet och övergödningen utgör ett mycket större hot än förlusterna av biologisk mångfald. Men så är inte fallet, säger Gamfeldt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.