Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 05:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/astronomipristagaren-en-fadersfigur-for-hela-solfysiken/

Vetenskap

Astronomipristagaren en fadersfigur för hela solfysiken

Professor emeritus Eugene Parker
Professor emeritus Eugene Parker Foto: John Zich

Han upptäckte solvinden, och är den första levande människa som har fått en rymdsond uppkallad efter sig. Nu får Eugene Parker Crafoordpriset i astronomi.

Den 5 november 2018 blev sonden Voyager 2 den andra rymdfarkosten någonsin som passerade gränsen för den så kallade heliosfären. Då hade den varit på väg genom solsystemet i mer än 41 år. Systerfarkosten Voyager 1, som också sköts upp på sensommaren 1977, tog en lite snabbare väg, och passerade gränsen redan 2012.

Heliosfären är en gigantisk bubbla som omsluter solsystemet åt alla håll, och skyddar oss mot kosmisk strålning med hög energi. Vi vet att den finns där tack vare Eugene Parker, årets Crafoordpristagare i astronomi. Han var den förste som insåg att solvinden finns, en ström av elektroner, protoner och andra laddade partiklar från solen.

Solen skickar iväg dem i överljudsfart, i mellan 200 och 1000 kilometer i sekunden, men de bromsas så småningom ner när de möter magnetfält och strömmar av partiklar från andra håll. Vid heliopausen, heliosfärens gräns, tar solvinden och de andra vindarna ut varandra.

När Eugene Parker för första gången beskrev solvinden i en artikel i tidskriften Astophysical Journal år 1958 var det få som trodde honom. Då ansåg astronomerna att solen var statisk och i jämvikt med rymden omkring och inte kunde förlora någon massa.

– Han förutsade att solens korona – det där vackra disiga yttersta området som vi kan se runt månen under en solförmörkelse – faktiskt fortsätter att accelereras bort från solen. Det var en mycket kontroversiell artikel. Många forskare, och då menar jag verkligen många forskare, var övertygade om att det inte kunde vara sant. Lyckligtvis beslutade tidskriftens redaktör att publicera artikeln ändå, säger Nicola Fox, föreståndare för Nasas avdelning för solfysik.

Eugene Parker studerade kometer och varför de har två svansar som pekar åt lite olika håll. Den ena svansen består av grus och damm och ligger vanligen i en båge efter kometen. Den andra, som är av gas, pekar däremot alltid rakt bort från solen.

– Parker visade att gasen är laddad, och därför följer med solvinden, säger Jan-Erik Wahlund vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.

Enligt motiveringen får Eugene Parker priset ”för banbrytande och fundamentala studier av solvinden samt stjärnors och galaxers magnetfält”.

– Han är en fadersfigur för hela solfysiken, och för nästan hela rymdfysiken. Han är en gigant, och han får priset för många upptäckter han har gjort. Därför passar Crafoordpriset så bra. Vi belönar inte en enda stor upptäckt utan en hel rad, säger Jan-Erik Wahlund. 

Solvinden får stora konsekvenser för planeterna i solsystemet. Här på jorden är vi skyddade av vår egen planets magnetfält, men på Mars har solvinden slitit bort atmosfären. Men även vi märker av solvinden som rymdväder, när stora utbrott på solen kan påverka och slå ut elektronik på jorden.

En av Eugene Parkers upptäckter är att solens magnetfält följer med solvinden, men att det vrids i en spiral, den så kallade Parkerspiralen. 

– En konsekvens av det kan vi faktiskt se i form av norrsken på jorden. När magnetfältet pekar åt et visst håll blir norrskenet extra trevligt, säger Jan-Erik Wahlund.

Eugene Parker, som nu är 92 år gammal, blev mycket överraskad över att få priset.

– Beskedet fick mig att tappa andan. Jag gjorde ingenting på flera minuter, säger han.

När han skrev sin artikel på 1950-talet fanns inte tekniken för att undersöka solen och solvinden på nära håll. Men nu är flera rymdsonder på väg dit. Europeiska rymdstyrelsen Esas Bepicolombo ska studera både Merkurius och solvinden. I nästa vecka ska Esas sond Solar Orbiter påbörja sin färd mot solen. Även Nasa har en solsond, som sköts upp 2018. Den heter Parker Solar Probe. Det är förstås en hyllning till Eugene Parker, som därmed blev den första personen någonsin att få en rymdsond uppkallade efter sig under sin livstid. 

Nicola Fox är forskningsledare för projektet.

– Vi ska undersöka precis det som han beskrev i sin artikel från 1958. Så vi beslutade att namnge sonden till hans ära, säger hon.

Läs mer: Matematikpriset till en av världens främsta problemlösare