Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 10:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/att-lagra-koldioxid-ar-nodvandigt-men-inte-tillrackligt/

Vetenskap

Att lagra koldioxid är nödvändigt men inte tillräckligt

Foto: Pontus Lundahl/TT

Vi måste fånga in mängder av koldioxid och lagra i berggrunden för att klara klimatmålen. Men utan drastiska minskningar av våra utsläpp kan tekniska lösningar inte rädda oss. 

Maria Gunther
Rätta artikel

Våra nettoutsläpp av växthusgaser måste ner till noll år 2050 om vi ska kunna begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grad. Dessutom måste mellan 100 och 1.000 miljarder ton koldioxid tas bort ur atmosfären innan seklets slut, enligt klimatpanelen IPCC:s rapport som kom i oktober. 

– Vår koldioxidbudget är nära förbrukad. Snart kommer vi till en punkt där all koldioxid vi släpper ut måste fångas in igen. Därför behöver vi negativa utsläpp, säger Anders Lyngfelt, professor i energiteknik vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Negativa utsläpp är tekniker för att ta bort koldioxid som vi redan har släppt ut. Det enklaste är att utnyttja att gröna växter tar koldioxid från luften för att tillverka näring och syre. Vi kan plantera fler träd och skogar, och vi kan gräva ned träkol i jorden, för att hindra att koldioxid som ett träd en gång fångade in från luften kommer ut i atmosfären igen. 

Den teknik som diskuteras mest kallas bioenergi med koldioxidlagring, eller BECCS (bio-energy with carbon capture and storage), där koldioxid som växter tagit upp från luften lagras i berggrunden. Idén är att odla träd eller andra växter och elda upp dem i värmeverk eller tillverka biobränslen av dem, ta hand om koldioxiden som bildas och pumpa ned den i marken. Där lagras den i tömda gas- och oljefält eller i så kallade saltvattensakviferer, ett slags saltvattenmagasin i porös sandsten, nere i berggrunden eller under havsbotten.

Det finns redan en del erfarenhet av att lagra koldioxid i berggrunden, bland annat från olje- och gasfält i Norge och i anläggningar i USA. Men för att teknikerna ska börja användas måste det löna sig ekonomiskt.

– Grundproblemet är att fossila bränslen nästan alltid är de billigaste alternativen, och marknaden väljer det som är billigast. Man kan se marknaden som ett djur som gör det den är uppfostrad till. Därför måste vi göra fossila bränslen dyrare, säger Anders Lyngfelt.

De som släpper ut koldioxid borde först få betala vad det kostar att fånga in den, är hans lösning. Kostnaden är ungefär 1.000 kronor per ton, eller en krona per kilogram.  

Det är oerhörda mängder koldioxid som måste bort ur atmosfären i IPCC:s scenarier. 800 miljarder ton koldioxid motsvarar 100 ton per person som lever i dag.

– Men om vi inte ens lyckas enas om att få ned utsläppen nu – hur ska vi någonsin kunna hoppas att världens finansministrar i framtiden ska enas om vem som ska betala den jättelika notan för negativa utsläpp? Det blir ju 100.000 kronor per nu levande människa. Jag har svårt att se hur finansministrarna ska kunna lägga den kostnaden framför skolor, sjukvård och allt annat pengarna behöver gå till, säger Anders Lyngfelt.

Om vi snabbt inför en förebyggande städavgift går det däremot att få ned kostnaderna, menar han, eftersom det blir mycket billigare att låta bli att släppa ut koldioxid än att först släppa ut den och sedan betala för att fånga in den. 

Men det finns också en övertro på vad tekniken kan åstadkomma. I en film som sprids på sociala medier beskriver ett kanadensiskt företag hur de kan utvinna koldioxid direkt ur luften och omvandla till ett bränsle som går att använda i dagens bensin- och dieselfordon.

– Förutom de stora tekniska problemen finns en fara att beslutsfattare och allmänhet får intrycket att vi inte behöver agera så snabbt och omfattande nu för att minska utsläppen eftersom sådan teknik kommer att ordna allt i slutändan, säger Tobias Pröll, professor i energiteknik vid universitetet för naturresurser och biovetenskap i Wien.

Energin som krävs för att fånga in koldioxiden ökar väsentligt ju mer utspädd den är

Anläggningen som visas i filmen suger in luft och tvättar bort koldioxid med kemiska reaktioner. 

– Huvudproblemet är att koldioxiden i luften är mycket utspädd, och energin som krävs för att fånga in den ökar väsentligt ju mer utspädd den är. Det är en följd av termodynamikens andra huvudsats, alltså grundläggande fysik, säger Tobias Pröll.

Så länge det finns skorstenar som släpper ut betydligt mer koncentrerad koldioxid är det oerhört mycket effektivare att fånga in koldioxiden där.

– Att fånga in koldioxid direkt från luften är naturligtvis tekniskt möjligt, men det kräver tre eller fyra gånger mer energi och är tio gånger så dyrt som att fånga in koldioxiden i en skorsten. Dessutom finns en hel del tekniska utmaningar, säger Tobias Pröll.

Att tillverka bränsle av koldioxiden är också en dålig idé, menar han.

– Är det verkligen värt alla kostnader för att sedan släppa ut koldioxiden igen? 

Direktinfångning kan bara bli aktuellt i en framtid med mycket höga avgifter på utsläpp av koldioxid, på platser långt borta från skorstenar, där det finns ett överskott av gratis eller mycket billig förnybar energi och där koldioxiden kan lagras säkert, enligt Tobias Pröll.

– Det är en väldig hype kring tekniken nu, men så vitt vi vet finns det inget sätt att komma förbi fysikens grundläggande lagar, säger han.

Träd är bra på att fånga koldioxid – så länge skogen inte brinner eller avverkas.
Träd är bra på att fånga koldioxid – så länge skogen inte brinner eller avverkas. Foto: Rolf Carlsson

För att negativa utsläpp ska få någon effekt måste vi kunna lita på att koldioxiden inte läcker ut i atmosfären igen. Att plantera träd fungerar bara så länge skogen inte huggs ned eller brinner upp. Träkol nedgrävd i jorden kan komma upp igen, till exempel om andra metoder skulle börja användas i jordbruket. Därför är BECCS det bästa alternativet vi har, menar Anders Lyngfelt, eftersom koldioxid lagrad nere i berggrunden kan ligga kvar mycket länge. 

– Men egentligen är det inte så allvarligt om det läcker, om vi bara fördröjer läckaget med några hundra år. Naturen kan ta hand om koldioxid, men den gör det långsamt.

Det skär i hjärtat att se hur den tekniska utvecklingen står still

Men utan finansiering kan teknikerna för negativa utsläpp inte utvecklas.

– Jag har jobbat med detta i mer än 20 år, och det skär i hjärtat att se hur den tekniska utvecklingen står still. Det finns ett stort intresse, men företag kan inte lägga resurser på detta när det inte finns någon marknad, säger Anders Lyngfelt.

Piera Patrizio vid det internationella forskningsinstitutet IIASA i Österrike vill lyfta fram fler fördelar med koldioxidlagring. Enligt en studie hon och hennes medarbetare publicerade i tidskriften Joule i början av november skulle BECCS rädda jobben för 40.000 anställda i den amerikanska kolindustrin som annars skulle bli arbetslösa, och dessutom skapa 22.000 nya arbetstillfällen inom skogs- och transportsektorn i USA till mitten av århundradet.

– Vi kan både minska utsläppen och öka sysselsättningen. Vi vill inte rädda kolet, men vi kan rädda jobben i en sektor som annars skulle vara helt försvunnen vid nästa sekelskifte, säger hon.

Kritiker av BECCS pekar på att det behövs enorma områden för att odla biobränslen till förbränning, samtidigt som vi måste ha mer mat till världens växande befolkning. Anders Lyngfelt menar att vi kan få stora minusutsläpp bara genom att använda avfall från de odlingar som redan finns.

– Men det är en dålig idé att elda upp alla fossila bränslen som finns och sedan lagra koldioxiden. Tekniken ska bara användas under en övergångsperiod för att snabbt få ned utsläppen, säger han.

Läs också: En halv grad gör stor skillnad för planeten 

Fakta i frågan: Vad kan du göra för att bäst hjälpa klimatet? 


TV: Klimatforskaren förklarar varför den extrema koldioxidhalten nu inte är en naturlig variation