Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Även solen har sina fläckar – fast de blir färre

Foto: Nasa

Solen har nått klimax i sin elva år långa cykel, då den lyser som starkast och har flest solfläckar. Men aktiviteten är lägre och fläckarna färre än på hundra år. Vi kan vara på väg mot en period helt utan solfläckar som under det kalla 1600-talet.

I december 1610, bara två år efter att den första enkla kikaren hade byggts, kunde den engelske astronomen Thomas Harriot se fläckar på solen genom sitt teleskop. Snart studerade även Galileo Galilei och andra astronomer dessa mörka prickar som vandrade över solens yta.

De hade tur som hann upptäcka dem. Inom några decennier var solfläckarna helt försvunna. Först år 1716 dök de upp igen.

Perioden utan solfläckar kallas Maunderminimet, och var också en riktigt kall period i Västeuropa och Nordamerika, mitt i den så kallade Lilla istiden. Östersjön och Themsen frös till is, skördarna var små och barockkonstnärerna målade tavlor av snöiga landskap. Och Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän blev svenska efter att Karl X Gustavs armé hade marscherat över isen på Stora och Lilla Bält 1658.

Nu verkar antalet solfläckar minska igen. Solfläckarna och solens aktivitet följer en cykel som är ungefär elva år lång. När solen har flest fläckar är den också som mest aktiv. Men vi har just lämnat ett ovanligt långt, utdraget och lågt minimum, och det maximum vi är mitt inne i nu ser ut att bli det lägsta och lugnaste på 100 år. En del solforskare spekulerar om att vi kan vara på väg mot ett nytt Maunderminimum.

Men det är inte säkert vad det skulle betyda. Under 1600-talet var det förmodligen fler faktorer som samverkade till det kalla vädret.

– Det finns ett samband mellan solaktiviteten och klimatet, men vi vet inte exakt hur det fungerar. De långa perioderna med låg solaktivitet är en trolig förklaring till de låga temperaturerna på 1600-talet, men temperaturen styrs inte helt och hållet av solaktiviteten, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Hela jorden kyldes inte ned under Maunderminimet, och kylan i Europa och Nordamerika kan också ha haft att göra med några stora vulkanutbrott och naturliga variationer.

– Men solen är ändå det som ytterst driver hela klimatsystemet, säger Gustav Strandberg.

I dag mäter astronomerna solens aktivitet med hjälp av satelliter och observationer av den ultravioletta strålningen. Men det unika med solfläckarna är att astronomerna vet hur de har varierat under flera hundra år.

– Det finns bevarade säkra observationer ända sedan 1800-talets början. För nästan varje dag sedan dess kan vi säga: så här såg solen ut, säger Dan Kiselman vid Institutet för solfysik vid Stockholms universitet.

En solfläck är ett starkt magnetfält på solens yta som blockerar värmestrålningen från solens inre, och därför har lägre temperatur och ser mörkare ut än omgivningen. Att solen ändå lyser mest när den har många solfläckar beror på ett annat fenomen som inträffar samtidigt: små magnetfält på ytan som skapar solfacklor som strålar ut mer energi.

Varför solfläckarna är så få och aktiviteten så låg just nu kan forskarna inte förklara.

– Vi förstår inte varför solen har en aktivitetscykel, och ännu mindre varför den ibland ändrar sig på det här viset, säger Dan Kiselman.

Om solen fortsätter att vara lugn skulle jordens medeltemperatur kunna kylas ned med ungefär 0,1 grad. Det kan jämföras med klimatpanelen IPCC:s förutsägelse om att våra utsläpp av klimatgaser kommer att höja temperaturen med mellan 1,5 och 4 grader till seklets slut.

Dan Kiselman vill inte gärna spekulera om hur solen kommer att bete sig framöver.

– Men vem vet? Kanske blir det ett nytt Maunderminimum. Det kan ju vara intressant. Men de som gillar solfläckar kommer förstås att tycka att det är tråkigt när det blir få solfläckar att studera.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.