Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

”Bara vetenskapen kan rädda oss från undergång”

Den vetenskapliga superstjärnan Craig Venter tycker att rädslan för genmodifierad mat är överdriven.
Den vetenskapliga superstjärnan Craig Venter tycker att rädslan för genmodifierad mat är överdriven. Foto: MAGNUS HALLGREN

Bara vetenskapen kan rädda oss från undergång. Det säger Craig Venter, som kartlade människans arvsmassa och skapade den första konstgjorda organismen. I veckan besökte den vetenskapliga superstjärnan Stockholm.

– Vetenskap är inte längre en lyx eller något trevligt som samhällen kan ägna sig åt. Vi är 100 procent beroende av vetenskapen för vår framtid.

Det säger genetikern Craig Venter. Forskarna måste hitta nya metoder för att ta fram mat om vi ska ha en chans att överleva som art, menar han.

När biologer på 1970-talet lärde sig att sätta in främmande gener i djur och växters dna var det ett lika stort genombrott för mänskligheten som när vi började bruka jorden för 12.000 år sedan, enligt Craig Venter.

– Samhällen kunde uppstå tack vare jordbruket, eftersom det gav tillgång till mat. Men om vår kultur ska överleva måste vi hitta nya effektivare sätt att få fram mat som inte kräver så stora mängder land och vatten. Inom tio eller elva år kommer vi att vara en miljard fler. Och redan i dag är en stor andel av världens befolkning hungriga varje kväll när de går och lägger sig.

Den största faran han ser med genteknik är att inte använda den alls.

– Då kommer våra naturtillgångar långsamt att ta slut. Det leder till krig och konflikter om brist på mat. Vi håller på att förstöra miljön och tar upp kol ur marken och skickar ut den i atmosfären. Så den största faran är att inte göra någonting. Det garanterar slutet för mänskligheten förr eller senare.

Craig Venter blev känd i hela världen i slutet av 1990-talet när hans företag Celera tog upp kampen med forskningsprojektet The Human Genome Project om att bli först med att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan. De båda rivaliserande grupperna presenterade till slut resultatet på en gemensam presskonferens år 2000, hela tre år innan The Human Genome Project från början var planerat att avslutas.

Tio år senare blev Craig Venters forskargrupp först i världen med att skapa en bakterie med helt konstgjord arvsmassa (se grafik).

I veckan besökte han Stockholm för att lansera sin nya bok: ”Liv i ljusets hastighet.” Titeln syftar på nästa steg i utvecklingen: att skicka information om en cells dna med ljusets hastighet, till exempel via internet, så att organismen kan återskapas någon annanstans.

Craig Venter ser många användningsområden: att snabbt få ut information om nya vaccin till hela världen för att förhindra nya pandemier, att lösa matfrågan genom att sprida arvsmassan för celler som kan producera mat, och att skicka förnödenheter och medicin till framtida kolonier på Mars, till exempel.

Boken ger en grundlig genomgång av biologins utveckling, och börjar med att upprepa en fråga fysikern Erwin Shrödinger ställde vid ett berömt föredrag i Dublin 1943: Vad är liv?

– Det kortaste svaret är: Liv är dna-mjukvara. Om du ändrar mjukvaran ändras arten, säger Craig Venter.

Han är övertygad om att om det finns liv någon annanstans i universum kommer det också att ha arvsmassa av dna.

– Samma kemikalier finns överallt i universum. Jag tror att det också finns liv överallt, och att det har samma kemiska bas. Det vore mycket märkligare om vi fann någon annan typ av liv än det vi har på den här planeten.

Mycket av rädslan för genmodifiering och konstgjorda organismer bottnar i okunskap och rädsla för det okända, enligt Craig Venter.

– Det är omöjligt att föra en sansad diskussion om regelverk för konstgjort liv när 50 procent av amerikanerna inte tror att tomater innehåller dna. Människor är rädda för genmodifierad mat utan att inse att all mat de någonsin har ätit har genomgått mycket omfattande genmodifiering i århundraden.

Fakta.

Född 1946 i Salt Lake City i Utah, USA.

Chef för The J Craig Venter institute. Han är också grundare av företaget Synthetic Genomics i San Diego, som finansierar forskningen och i sin tur är finansierat av bland andra oljeföretaget BP.

Startade 1998 företaget Celera Genomics som utmanade forskningsprojektet The Human Genome Project, som höll på att kartlägga den mänskliga arvsmassan.

År 2000 meddelade Celera och The Human Genome Project tillsammans att de hade kartlagt arvsmassan, tre år tidigare än vad som ursprungligen var planen.

Har länge samarbetat med Hamilton Smith, som fick Nobelpriset 1978 för sitt arbete med enzymer som kan klippa av dna-bitar.

Publicerade 2007 självbiografin ”A life decoded: My genome: my life.”

Kommer nu ut med boken ”Liv i ljusets hastighet: från dubbelspiralen till det digitala livets födelse” på Fri Tanke Förlag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.