Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Billigare p-piller ger friskare barn på sikt

Billiga p-piller leder inte bara till färre aborter utan har även flera andra oväntade effekter, visar ny forskning. Exempelvis blir barnen till kvinnor som fått dem utskrivna friskare. ”Det är bland annat mindre sannolikt att de här barnen dör i spädbarnsdöd eller föds för tidigt”, säger forskaren Andreas Madestam.

Med hjälp av register från SCB och Socialstyrelsen har två forskare jämfört kvinnor som fått ta del av subventionen som gjort p-piller billigare med kvinnor som bodde i områden där subventionen inte erbjöds. Skillnaderna mellan de två grupperna är överraskande stora och tittar man på barnen till kvinnorna i de två grupperna uppdagas nya olikheter som sticker ut.

– Kvinnorna som haft tillgång till subventionen är mer benägna att ha en universitetsexamen och dessutom mer benägna att ha högre lön några år senare, säger forskaren och nationalekonomen Andreas Madestam.

Forskningsprojektet drivs som ett samarbete mellan Madestam, verksam vid Stockholms universitet, och Emilia Simeonova vid Princetonuniversitetet i USA. Tillsammans har de studerat effekterna av den p-pillerreform som började genomföras i Sverige 1989.

– Den började i Gävle som en pilotstudie, där en mottagning subventionerade p-piller, säger Andreas Madestam.

En ungdomsmottagning i Gävle började subventionera p-piller för kvinnor under 20 år, för att man ansåg att p-pillerkostnaden blivit ”ett hinder för regelbunden användning av preventivmetoden”, enligt den dåvarande chefen på mottagningen. Studien i Gävle ledde till färre tonårsaborter och resultatet blev att fler landsting hängde på och skapade egna subventioner riktade till unga kvinnor, med förhoppning att få tillbaka kostnaden i minskade aborter.

Den intressantaste upptäckten tycker Andreas Madestam är effekten på barn till kvinnor som fått de rabatterade preventivtabletterna.

– Vad vi ser är både kort- och långsiktiga effekter. På kort sikt föds barnen med bättre hälsa.

Det är 50 procent mindre sannolikt att subventionsbarnen dör i spädbarnsdöd och 25 procents mindre risk att de föds för tidigt eller med för låg födelsevikt.

På längre sikt har forskarna kunnat se att barnen gör bättre ifrån sig på de nationella proven i högstadiet och därmed större sannolikhet att kvalificera sig till gymnasiet.

– I totala kronor handlar subventionen inte om så mycket pengar per kvinna och år, men det har stora effekter inte bara på mödrarna, utan även in i nästa generation, säger Andreas Madestam.

Vad exakt skillnaderna beror på har forskarna inte gått in på. Studien har handlat om att se om de finns, sedan är förhoppningen att andra forskare ska söka vidare efter orsaker. Klart är att kvinnor som erbjöds billigare preventivmedel också köpte mer sådant än kvinnor som fick betala fullt pris.

P-piller var vad som erbjöds när reformen infördes, men resultatet skulle förmodligen inte se annorlunda ut om andra typer av preventivmedel hade ingått i subventionen redan från början.

– Troligen handlar det om att kvinnorna i subventionsgruppen har haft större möjlighet att välja när de ska bli gravida, och därmed hunnit få en högre socioekonomisk status, vilket påverkar barnen positivt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.