Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Bönderna slutar plöja jorden

Allt fler bönder överger plogen, redskapet som en gång revolutionerade det moderna jordbruket. På Bona egendom odlar Adam Giertta sina ärtor direkt i stubben från förra årets vete.

– Vi är tillbaka vid aztekerna. De gjorde ett hål i marken med en käpp och petade ner bönan där, säger han.

Adam Giertta, spannmålsbonde på Munsö i västra Stockholm, tar ett djupt spadtag. Den lätta lerjorden runt grästuvornas långa rötter faller sönder mellan fingrarna. Marken är lucker. Den är full av maskgångar, sprickor och gamla rotkanaler. I den här miljön är det ingen konst för nya rötter, vatten och gödning att tränga ner i jorden.

Så var det inte på hans åkrar på den tiden de plöjdes. Tunga traktorer packade jorden och under plogen bildades efter hand en tjock, ogenomtränglig sula. Mängder av mask och nyttiga bakterier fick sätta livet till varje gång plogen var framme.

Men sedan ett tiotal år brukas jorden här med ett minimum av bearbetning. Antalet maskar i jorden har ökat kraftigt, och med åren har marken återfått sin struktur.

– En bra jord är lucker och det klarar Moder natur bäst på egen hand, säger Adam Giertta.

På ett av fälten prövar han sig fram med den mest extrema formen av plöjningsfri odling. Här är ärtorna sådda direkt i stubben från föregående års gröda. Mellan halmresterna sticker redan de gröna skotten fram en bra bit. Det har varit en torr vår, men de gamla växtresterna har ändå bevarat jorden fuktig.

Adam Gierttas erfarenheter stämmer bra med försök på Sveriges lantbruksuniversitet som pågått i mer än 35 år. Trots att de inte plöjs är skördarna från dessa försöksfält större. Maskarna är fler och jorden läcker inte lika mycket näringsämnen som plöjda åkrar.

I dag brukas mellan 10 och 20 procent av den svenska åkerarealen med plöjningsfria metoder.

Internationellt talar forskare om en jordbruksrevolution.

– I USA bedrivs i dag 40 procent av allt jordbruk utan plog, och i Sydamerika, Pakistan och vissa länder i Afrika rör det sig snabbt framåt, säger Johan Rockström, professor vid Stockholms universitet och chef för Swedish Environment Institute och Stockholm Resilience Center.

Enligt honom är plogens segertåg över världen ett arv från kolonialismens dagar. Med det brittiska imperiet spreds den moderna plogen över hela världen. På våra breddgrader lade den grunden för det högavkastande, intensiva jordbruket. Men i tropikerna har bruket av plog fått förödande effekt på jordarna.

– Plogens stora dilemma är att den exponerar jorden för sol, vind och vatten, säger Johan Rockström.

Solen bränner snabbt bort det mesta av kolet eller den humus som finns i marken, och jorden lämnas exponerad för tropikernas häftiga regn. Enligt vissa uppskattningar har närmare hälften av världens matjordar spolats i väg sedan plogen infördes. I dessa regioner bor 90 procent av jordens befolkning. Här finns en miljard hungriga människor.

– Forskning från tropiska regioner visar tydligt att ju närmare vi lyckas imitera naturliga ekosystem och ju mindre vi rör i marken, desto bättre blir produktiviteten, säger Johan Rockström.

Han och hans kolleger har gjort försök i Afrika där bönderna i stället för plog använder en typ av kniv, en så kallad alvluckrare, som bara skär upp en tunn skåra där de lägger både frö och gödning. Här samlas också det mesta av regnvattnet. Eftersom bonden använder samma skåra år efter år blir den med tiden allt bördigare – medan utrymmet mellan raderna blir hårdare och mer ogästvänligt för ogräs.

– Det tror vi är en bra väg att gå i Afrika. Våra försök visar att denna metod ökar skördarna med mellan 20 och 100 procent, säger Johan Rockström.

Han tror att nya jordbruksmetoder bort ifrån plogen är nödvändigt för att komma till rätta med jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Jordbruket står i dag för ungefär 15 procent av de globala koldi­oxidutsläppen.

Men det skulle också kunna bidra till en lösning – genom metoder som binder mer organiskt material i marken. När gamla växtrester får falla ner och förmultna naturligt bevaras de i högre utsträckning än om de plöjs ner och fältet lämnas naket mellan odlingssäsongerna.

Markforskaren Rattan Lal vid Ohio state university i USA har räknat ut att det går att binda ett gigaton kol per år i jordbruksmarken. Det motsvarar 10 procent av de globala utsläppen totalt på ett år.

Baksidan är beroendet av bekämpningsmedel. I Nordamerika har utvecklingen drivits framåt av genförändrade grödor som majs och soja. För utan plöjning blir det mer ogräs – åtminstone i ett övergångsskede. Men företaget Monsanto har exempelvis tagit fram grödor som är resistenta mot ogräsmedlet Round Up. Det gör att bonden kan spruta över hela åkern – och slå ut all annan växtlighet än sina egna grödor. Det har gjort företaget till en av de starkaste förespråkarna för plöjningsfria metoder.

– Jag tycker ändå att de har en poäng. Hellre plöjningsfritt och bekämpningsmedel i en övergångsperiod än intensivt plogjordbruk. Men det är förstås som att svära i kyrkan, säger Johan Rockström.

För svenska bönder är det än så länge mest fråga om ekonomi.

Det har också varit drivkraften för Adam Giertta. Arbetstiden, har han räknat ut, är två timmar per hektar med plöjning. Utan plöjning är den insatsen nere i 20 minuter.

– På hösten när vi både ska skörda, bearbeta och så är varenda minut värdefull, säger han.

En annan stor ekonomisk vinst är bränslet. På de plöjningsfria fälten med direktsådd går det åt 5 liter diesel per hektar. Med plog och harv skulle bränsleåtgången närma sig 30 liter per hektar.

Johan Arvidsson, professor på SLU i Uppsala, anser att större arealer än hittills i Sverige med fördel kan odlas utan plog. Det minskar jordbrukets bränsleförbrukning, men SLU:s forskning visar att det också är ett sätt att minska läckaget av näringsämnen från jordbruket. Baksidan är att det kan bli mycket ogräs i dessa system.

– Det är svårt att klara sig helt utan bekämpningsmedel om man inte plöjer. Därför är ekologiska jordbruk fortfarande beroende av plogen, säger Johan Arvidsson.

De senaste årens stigande dieselpriser har satt fart på utvecklingen i Sverige. Men enligt Adam Giertta handlar det även om att bryta en gammal tradition – och bönderna tillhör ett konservativt skrå.

– En riktig bonde plöjer, djupt och rakt. Det är fortfarande själva definitionen på en duktig lantbrukare, säger Adam Giertta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.