Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Crafoordpriset till två legendariska klimatforskare

Susan Solomon och Syukuro Manabe.
Susan Solomon och Syukuro Manabe. Foto: Justin Knight, InterAcademy council

Två banbrytande klimatforskare får årets Crafoordpris, ett av världens mest prestigefyllda forskarpris. Susan Solomon som löste gåtan om ozonhålet över Antarktis och Syukuro Manabe, skaparen av de klimatmodeller som används i dag, får dela på prissumman sex miljoner kronor.

Årets pristagare har båda stått för banbrytande genombrott inom klimatforskningen. Atmosfärsfysikern Syukuro Manabe och hans medarbetare skapade på 1960-talet den första globala klimatmodellen. Modellen beskrev för första gången återkopplingen mellan klimatsystemets två huvudkomponenter, havet och atmosfären. Den är fundamentet till de klimatmodeller som forskare använder i dag.

Susan Solomon, atmosfärskemist, löste gåtan om ozonhålet över Antarktis. På 1980-talet upptäcktes att ozonskiktet över Antarktis sedan slutet av 1970-talet förtunnades varje vår, men orsaken var oklar.

Susan Solomon kunde slå fast att det fanns ett samband mellan människans utsläpp av freoner (klorofluorokarboner) och nedbrytningen av ozonlagret. Freoner används bland annat som drivgas i sprayflaskor och i kylskåp. 

– Båda de här upptäckterna visade sig vara väldigt nyttiga för klimatforskningen och bottnade i grundforskning. När Manabes klimatmodell gjordes ansåg vi inte att vi hade ett klimathot, det man var intresserad av var att förstå jordens klimatsystem, säger Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ordförande i Crafoordnämnden vid Kungliga Vetenskapsakademien.

– Det är vad vi brukar kalla den oförväntade nyttan. En fundamental forskning och det är det vi belönar i den Kungliga Vetenskapsakademien.

Klimatmodellen som Syukuro Manabe, eller Suki som han kallas i forskarvärlden, skapade gav helt nya förutsättningar för klimatforskningen. Tidigare grundades forskningen i stort sett på mätningar och observationer, det fanns ingen trovärdig modell för att simulera framtida utveckling. Hur till exempel koldioxidhalten påverkade klimatet gick inte att beräkna. Frågan hade blivit högaktuell sedan den nya mätstationen på Hawaii, som öppnades 1958, visade att halten av koldioxid i atmosfären ökade fortlöpande.

– Syukuro Manabe var den första som på ett realistiskt sätt kunde koppla ihop de olika processerna i atmosfären. Det är ett enormt komplext system med vindar, nederbörd, fuktighet i atmosfären, koldioxid och andra växthusgaser och även havens påverkan, säger Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi.

– Den grund han lade på 1960- och 70-talen är fortfarande fundamentet för dagens klimatmodellering även om dagens modeller är mer förfinade och har mer detaljer.

När DN når Syukuro Manabe på telefon är han glad och överraskad över priset. 

– Det är en stor ära och jag är mycket lycklig, säger han.

– När jag började arbeta med att utveckla klimatmodeller hade jag ingen aning om att klimatförändring och global uppvärmning skulle bli en av de största frågorna för samhället. På den tiden fanns inte frågan.

Han var student i Tokyo när han 1958 bjöds in till USA för att vara med och utveckla väderprognoser. Utifrån det utvecklades klimatmodeller. 

– Jag känner att jag har haft tur som har fått möjlighet att vara med och studera klimatförändringen via modellerna, säger Syukuro Manbe.

Susan Solomon deltar just nu i en expedition i Antarktis och går inte att nå på telefon. Hennes lösning på ozonhålets gåta gav svar på  en fråga som under 1980-talet tog den internationella forskareliten på sängen.

– Ozonhålet över Antarktis kom som en chock. Det var en total överraskning att det plötsligt varje vårvinter dök upp över Antarktis där inga utsläpp sker, säger Henning Rodhe.

Tidigare hade man talat om att freonliknande ämnen skulle kunna orsaka en långsam förtunning under hundratals år. Att det plötsligt skedde en snabb förtunning var fullständigt oväntat och väckte ett stort intresse bland forskare och det formulerades flera teorier.

– Susan Solomon lyckades komma på den avgörande teorin som hade att göra med att det var så väldigt kallt att på ytan av iskristaller i molnen högt upp i stratosfären skedde en process orsakad av freoner som inte sker någon annanstans. Och den ledde till en omfattande nedbrytning av ozonlagret, säger Henning Rodhe.

Susan Solomon ledde två expeditioner till Antarktis i slutet på 1980-talet för att bland annat skicka upp testballonger.

– Resultatet stämde precis med hennes teori. Då blev hon plötsligt hjältinna inom forskarvärlden. Hon gjorde en fantastik fin insats där, säger Henning Rodhe.

Susan Solomon har fortsatt forska om ozonskiktet och vilken roll det spelar i planetens klimatsystem. På senare tid har hon bland annat visat hur dess tjocklek påverkar lufthavets strömningsmönster och temperatur ända ner till markytan på sydliga breddgrader.

Läs mer: Syukuro Manabe: ”En stor ära och jag är lycklig” 

Fakta.Crafoordpriset

Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund. 

Ämnesområdena växlar varje år och är valda för att komplettera de som omfattas av Nobelpriset.

Ämnena är matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper (framför allt ekologi) och polyartrit (ledgångsreumatism).

Årets pris är i geovetenskap och prissumman är 6 miljoner kronor som delas lika mellan pristagarna.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.