Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

”Dags att plocka fram etiken i klimatfrågan”

När utsläpp från rika länder framför allt drabbar världens fattiga krävs både moraliska argument i politiken och att vi agerar som föregångsland för att klimatförändringarna ska hejdas, menar nationalekonomen Olof Johansson-Stenman.

Du har precis matat in dina flaskor och burkar i pantautomaten i affären och ska trycka på knappen för att få ut ditt kvitto. Bredvid sitter en annan knapp. Trycker du på den väljer du att pengarna ska gå till Bris, Sjöräddningssällskapet, föräldralösa barn i Ghana eller något annat välgörande ändamål.

Hur väljer du? Och hur känns det? Föredrar du rentav att gå till en annan butik där automaten saknar en välgörenhetsknapp?

I så fall är du inte ensam.

Enligt en studie som gjordes vid Göteborgs universitet förra året sjönk mängden inlämnade flaskor och burkar i affärer som införde möjligheten att donera panten till välgörenhet.

– I en affär där man inte har valet upplever man sig inte som en dålig människa om man tar pengarna själv. Och det vill man inte göra. Man vill känna sig som en god människa men också ha mycket pengar, säger Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Ofta hittar vi halvt omedvetet på andra orsaker till att vi pantar burkarna någon annanstans.

Enligt Olof Johansson-Stenman tenderar vi att tolka världen lite annorlunda för att slippa känna oss som egoister. Det gäller också i hög grad hur vi hanterar klimatförändringarna.

– Det är få som medger att de struntar i miljöfrågan, trots att de vet att den är jätteviktig, eftersom de inte vill göra några uppoffringar. En politiker tänker inte ”det vi gör kanske leder till katastrof, men sådant är livet, och jag vill vinna nästa val”. I stället intalar man sig själv att man har ett annat skäl. Om man har en livsstil eller ett utsläppsmönster som är extremt högt är det lättare att tänka att det inte kan vara så farligt, säger han. Därför är det viktigt att den moraliska och etiska dimensionen av klimatfrågan blir tydlig så att vi undviker undanflykterna, menar han, inte minst eftersom det är världens fattiga länder som drabbas mest av klimatförändringarna medan de rika länderna står för en stor del av utsläppen.

Olof Johansson-Stenman är kritisk till politiska resonemang om att klimatarbetet är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och att det vi gör för klimatet också är bra för svenska företag.

– Det finns positiva effekter för ekonomin. Men sammantaget finns det inte stöd för att minskade utsläpp kommer att bli helt gratis eller lönsamt. Det kommer att kosta litegrann. Inte oerhört mycket, men lite. Vi ska inte göra det för att vi tror att vi är smarta, utan av etiska skäl, säger han.

Att vi är dåliga på att hantera klimatfrågan beror framför allt på att varje enskilt land måste betala hela notan för att minska sina utsläpp samtidigt som hela världen får ta del av vinsten: ett bättre klimat. Vi delar på nyttan men inte på kostnaden. Ska vi lyckas med detta måste många av världens länder komma överens.

Ekonomer, psykologer och andra beteendevetare som undersökt om människor är själviska har sett att de flesta av oss är betingade samarbetare: om vi tycker att alla andra beter sig själviskt kommer vi också att bete oss så. Men vi är villiga att samarbeta och ta ansvar för gruppen om andra också gör det. Det kan även gälla på internationell nivå. Därför är det viktigt att länder som Sverige går före och visar att det är möjligt att dra ned på utsläppen av växthusgaser, menar Olof Johansson-Stenman.

– Det viktigaste är inte egentligen att vi minskar våra utsläpp. Det är förstås också bra. Men det viktigaste Sverige kan göra är att vara ett föredöme. Då ökar sannolikheten att vi får med oss andra, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.