Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Dålig sömn leder till dålig hälsa

Dålig sömn anses vara en mycket viktig faktor bakom flera av dagens folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, depression och utbrändhet. En god sömn är sannolikt lika viktigt som motion och nyttig mat för en god hälsa.

- Idag misshandlar vi sömnen jämfört med tidigare generationer. Arbetsdagen är helt fulltecknad, liksom kvällarna för många, särskilt småbarnfamiljer. Det finns ingen tid för nedvarvning av dagen, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid institutet för psykosocial medicin vid Karolinska institutet i Solna.

Det märks också i statistiken.

- Sedan 1993 har vi kunnat se en fördubbling av antalet personer med sömnproblem i SCB:s statistik. Det sammanfaller med de ekonomiska problemen vi hade i början av 90-talet. Då inträffade förändringar som innebar att det ställdes högre krav på människor både i arbetslivet och i skolan.

Det var även då explosionen av fall med utbrändhet inträffade i Sverige.

- Vår uppfattning är att en stor del av utbrändheten beror på störd sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.

Det har länge varit en gåta för forskarna varför människor och djur behöver sova. Den grekiske filo­sofen Aristoteles menade att sömnen är ett passivt tillstånd av brist på vakenhet. En syn som har levt kvar under lång tid och till viss del påverkat synen på sömnen. Nu vet forskarna bättre.

Sömnen fyller minst tre viktiga funktioner. Den ger dels hjärnan möjlighet att återhämta sig efter dagens ansträngning. Energinivåerna återställs i hjärnans celler, främst under djupsömnen i fas tre och fyra.

Dels rensas och lagras minnen i ett samarbete mellan djupsömnen och drömsömnen. Och dels återställs ämnesomsättningen och immunsystemet.
Via erfarenheter från personer som skadat en del av hjärnan som gör att de inte kan somna vet forskarna att sömnen är helt livsviktig.

- Den som inte sover avlider på två månader vilket är ungefär samma tid som det tar att svälta ihjäl. Sömnen kan på det viset sägas vara hjärnans föda, säger Torbjörn Åkerstedt.

Nu klarar ingen frisk människa att hålla sig vaken så länge, rekordet ligger på elva dygn. Men de negativa effekterna av störd sömn blir allt tydligare ju mer forskarna studerar det.

En direkt effekt av dålig sömn är att risken för olyckor ökar mångdubbelt. På längre sikt är det också visat att risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdom fördubblas vid dålig sömn. Depressioner utlöses nästan alltid av sömnbrist och utbrända personer har ett sämre sömnmönster där de endast får hälften av den djupsömn som är normalt.

Smärttillstånd förvärras alltid av sämre sömn och personer som drabbas av smärta hamnar lätt i en ond cirkel där smärtan försämrar sömnen som i sin tur förvärrar smärtan.

Den optimala sömnen bör vara i cirka sju timmar och vara fri från störningar. Då har fyra eller fem sömncykler genomgåtts, beroende på hur långa sömncykler individen har, och kroppen har byggt upp det som bröts ned under dagen före. Det är också visat att människor som sover cirka sju timmar per dygn är friskast och har den längsta livslängden.

Allt mer forskning pekar alltså på att en god och tillräckligt lång sömn är en viktig faktor för att uppnå en god hälsa på samma sätt som regelbunden motion och hälsosam kost.

- Sömnsvårigheter borde vara något som står på Folkhälso­institutets agenda. Och människor borde tänka mer på att få den sömn man behöver för att motverka sjukdomar, säger Torbjörn Åkerstedt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.