Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 03:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/darfor-vet-vi-sa-mycket-om-det-nya-coronaviruset/

Vetenskap

Därför vet vi så mycket om det nya coronaviruset

I Nutley, New Jersey, utvecklas provtagningsmetoder för det nya coronaviruset.
I Nutley, New Jersey, utvecklas provtagningsmetoder för det nya coronaviruset. Foto: Kena Betancur/Getty

Tack vare öppna data, internationella samarbeten och snabb genkartläggning vet forskarna mycket mer om det nya coronaviruset än vi någonsin har gjort i början av nya sjukdomsutbrott tidigare.

Fredagen den 28 februari upptäcktes det andra fallet av covid-19 i staten Washington i USA. Den smittade var en tonåring på Jackson High School i Mill Creek, en av de rikare förorterna till Seattle. Han hade varit hos läkare och testats för influensa, men skickats hem igen eftersom symtomen var så lindriga. I Seattle pågår sedan något år tillbaka ett stort forskningsprojekt med insamling av prover för att upptäcka, förebygga och behandla influensa, och forskarna hade just börjat att söka även efter det nya coronaviruset i influensaproverna. Det var så tonåringen i Mill Creek hittades, trots att han själv inte visste om att han blev testad.

Det tidigare fallet i delstaten var också det första som upptäcktes i hela USA: En man i 30-årsåldern som kom resande direkt från Wuhan i Kina den 15 januari, och konstaterades smittad sex dagar senare. Han hölls isolerad på sjukhus tills han blev frisk, och det fanns ingen koppling mellan honom och tonåringen, mer än att de båda bodde i området Snohomish County några mil nordost om Seattle.

Så fort forskarna hade det nya provet började de kartlägga virusets arvsmassa, och redan på lördagen den 29 februari fick de resultatet. Det var anmärkningsvärt. Viruset som hade smittat pojken bar på samma speciella genetiska variant som provet från januari, men det fanns också några små skillnader.

Den troligaste förklaringen är att viruset har spridits i området under fem veckor sedan det första fallet i januari. Enligt forskarnas första preliminära beräkning är runt 570 människor smittade, men osäkerheten är stor. Det skulle kunna röra sig om mellan 80 och 1.500 personer som i så fall har gått under radarn och missats av sjukvården. 

Trevor Bedford, evolutionsbiolog vid Fred Hutchinson Cancer Research Center, förklarade hur hans forskargrupp använder virus arvsmassa för att sådana analyser vid den årliga konferensen för amerikanska vetenskapsorganisationen American Association for the Advancement of Sciences, AAAS, som hölls i Seattle i februari.

– Vi läser av viruset, och får fram de 30 000 bokstäver som är det nya coronavirusets hela arvsmassa. Men viruset från olika infekterade personer kommer i allmänhet att skilja sig åt på ett handfull ställen, eftersom det kan ha skett ett några mutationer, en eller fem eller något annat litet antal, säger han.  

Sådana små förändringar i virusets arvsmassa kan ske när viruset gör kopior av sig själv och överförs från en person till en annan, ungefär som vid viskleken, när någon hör fel på ett ord eller en bokstav. Mutationerna är så små att de knappast ändrar virusets egenskaper, som hur smittsamt eller farligt det är. Mutationer uppstår i genomsnitt två gånger i månaden i det nya coronaviruset. Utifrån dem bygger forskarna upp ett släktträd, ett så kallat fylogenetiskt träd, som visar virusets ursprung och utveckling. Fylogenetik är läran om hur olika organismer eller grupper av organismer är släkt med varandra.

 – Vi använder fylogenetik för att undersöka och förstå epidemin, säger Trevor Bedford.

Forskarna i Trevor Bedfords grupp har skapat verktyget Nextstrain, som visar utveckling och spridning av sjukdomar som dengue, ebola, zika och mässling i realtid. Där uppdaterar de läget för spridningen av covid-19 varje dag, utifrån alla tillgängliga kartläggningar från smittade i hela världen. 

– Det är ett otroligt användbart verktyg för att förstå och följa sjukdomsutbrott. Det är öppet för alla, och vi delar våra data med alla så snart de finns, säger Trevor Bedford.

När forskarna följde utbrottet av zikaviruset i Brasilien 2015 och 2016 tog det någon månad att få fram virusets RNA, som är den molekyl som bygger upp många virus arvsmassa och kan ses som en enklare släkting till dna-molekylen. Nu går det på några dagar.   

– Det är tekniken som hela tiden blir bättre och bättre, och billigare. Och det är vanligare och vanligare att sjukhus och labb har möjlighet att kartlägga RNA. Jag tror att det även handlar mycket om politisk vilja, säger Trevor Bedford.

Att forskare i hela världen samarbetar är också en förutsättning för att vi kan veta så mycket om det nya coronaviruset så här tidigt.

– Det är helt fantastiskt hur världen sluter upp och gör detta tillsammans, och delar sina data öppet. Det är verkligen värdefullt för att vi ska kunna förstå epidemin.

Forskarna har också fått hjälp med att göra informationen tillgänglig för många.

– Folk har till och med hjälpts åt att översätta texterna på sidan till kinesiska, franska, tyska och spanska, något som vi aldrig hade haft möjlighet att göra själva, säger Trevor Bedford.

Mutationerna i viruset kan också visa hur länge ett virus har spridits i ett område och hur många oupptäckta infekterade personer som kan finnas, som i fallet i Washington. 

– Vi tittar på hur länge sedan det var virusen hade samma gemensamma förfader. Utifrån det kan vi uppskatta hur stor del av befolkningen som bär på smittan, säger Trevor Bedford.

Tillsammans med annan information, som hur smittsamt viruset är och hur många upptäckta fall det finns, kan mutationerna också visa när det först började spridas bland människor.

– Ursprunget till epidemin kan ha varit i mitten av eller i slutet av november. Jag tror inte att det är möjligt att det var så tidigt som i september eller oktober, säger Trevor Bedford.

RNA visar också att viruset med stor sannolikhet ursprungligen kommer från fladdermöss.

– Vi har ett fladdermusvirus som har en gemensam förfader med det nya coronaviruset för mellan 20 och sju år sedan.

De rykten som förekommit om att det nya coronaviruset skulle vara skapat av människor på ett laboratorium som ett biologiskt vapen finns det däremot inga tecken på över huvud taget i arvsmassan.

– Det finns noll belägg för genmanipulation. Allt ser exakt ut som naturlig evolution skulle göra, och mutationerna från de smittade patienterna är helt naturligt fördelade över hela arvsmassan, säger Trevor Bedford. 

Läs mer: 

Virus-dna fällde läkaren – efter att forskaren anlitats som expert 

Så kom hiv-viruset till USA på 70-talet 

Fotnot: I den tryckta versionen av artikeln och i grafiken står det dna istället för RNA. RNA är en enklare variant av dna-molekylen, och det nya coronavirusets arvsmassa består av RNA.