Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 11:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/darfor-vinner-liberaler-alltid-moraliska-strider/

Vetenskap

Därför vinner liberaler alltid moraliska strider

Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix

I värderingsfrågor där argumenten handlar om rättvisa och att inte skada vinner alltid den liberala hållningen över den konservativa. Det är därför exempelvis stödet för homosexuellas rättigheter ökat så snabbt. ”Vi kan förutsäga vilken åsikt som kommer att vinna”, säger normforskaren Pontus Strimling.

Enligt en vanlig beskrivning av vår västerländska hörna av världen förskjuts opinionen mot mer nationalism, främlingsrädsla och allmän intolerans. Men om man tittar på saken på djupet och över tid är den beskrivningen fel, visar en ny forskningsrapport.

I många värderingsfrågor tycks nämligen den liberala, eller progressiva, hållningen vinna mark på ett närmast obevekligt sätt, enligt studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature human behaviour och som beskrivs som banbrytande.

Tydliga exempel är synen på homosexuellas rättigheter, jämställdhet mellan könen och barnaga.

Samtidigt rör sig opinionen trögare i vissa andra moraliska frågor, som synen på abort och dödshjälp.

Att det är så här beror på att det bara är två typer av värdeargument som slår igenom i opinionen på bred front: de som handlar om att inte skada och de som handlar om om rättvisa. De är de enda som går hem hos både liberala och konservativa personer (”lIberal” är i studien en bred beskrivning och inte partipolitisk).

Hos de liberala är dessa argument i själva verket de enda som biter. Konservativa personer kan låta sig övertygas även av argument om lojalitet, auktoritet och renhet, men eftersom liberaler inte alls gör det flyttar sig inte den allmänna opinionen på de grunderna.

Det är alltid de liberala/progressiva som driver på för fri- och rättigheter av olika slag. I de frågor där skade- och rättviseargumenten lutar åt ett håll följer de konservativa alltid efter så småningom, som ett slags samhällets släpankare.

– Om man vill provocera kan man säga att liberala personer förändrar opinionen genom att vägra lyssna på en massa argument, säger normforskaren Pontus Strimling vid Institutet för framtidsstudier, en av de fyra forskarna bakom studien.

Den åsiktsförflyttning som ägt rum har lett till att dagens konservativa är mer liberala i vissa värderingsfrågor än gårdagens liberaler.

– En gång i tiden var de konservativa emot kvinnlig rösträtt. De åsikter som grundar sig i rättvisa, frihet och att inte skada har vunnit kraftigt, säger Strimling.

– Det hindrar inte att liberaler i varje läge kan klaga över att det går för långsamt.

Pontus Strimling är nationalekonom och forskar bland annat om normer. Foto: Sara Moritz

I Sverige är det inte alldeles lätt att definiera vem som är konservativ och vem som är liberal, till skillnad från i exempelvis USA, där folk spontant definierar sig själva så. Dessutom befinner sig de flesta någonstans på en glidande skala.

Men det dilemmat spelar ingen roll för möjligheten att dra slutsatser, förklarar Strimling:

– Det räcker att ta reda på vilka argument som finns för att veta vilken uppfattning som kommer att vinna och hur fort det kommer att gå.

I sin modell för att spå moralisk normförändring har Strimling och hans forskarkollegor Irina Vartanova, Fredrik Jansson och Kimmo Eriksson bearbetat data från USA, Storbritannien och Sverige, och analysen stämmer lika bra för alla länderna.

Där alla skade- och rättviseargument tenderar att peka i en riktning kommer förändringen att gå snabbt, enligt modellen. Om det finns lika mycket av sådana argument både för och emot står normerna still eller är i alla fall trögrörliga.

Med hjälp av ett interaktivt verktyg som bygger på hur åsikterna förändrats i USA över fyra decennier kan man studera hur normerna väntas förändras i 74 värderingsfrågor. Några exempel:

• Motståndet mot barnaga kommer att öka snabbt.

• Stödet för att homoxexuella ska få gifta sig kommer att öka snabbt.

• Motståndet mot etnisk segregation kommer att öka snabbt.

• Stödet för dödshjälp kommer att öka medelsnabbt.

• Motståndet mot avlyssning kommer att öka medelsnabbt.

• Motståndet mot dödsstraff kommer att öka medelsnabbt.

• Stödet för abort kommer att öka långsamt.

• Motståndet mot att förbjuda pornografi kommer att öka långsamt.

Frågan är hur långsamt den trögrörliga typen av värderingsfrågor rör sig. I exempelvis frågan om fri abort har åsikterna stått nästan still i 40 år, och det gäller såväl Sverige som USA (även om genomsnittet hela tiden varit mer konservativt, det vill säga emot, i USA). I den frågan finns skade- och rättviseargument både för och emot.

– För 100 år sedan måste det rimligen ha sett annorlunda ut, men vi har inte mätningar så långt att vi kan se förändringen, säger Pontus Strimling.

Han tror att flera av de värderingsfrågor som befunnit sig lite i skymundan kommer att debatteras mer framöver, som rätten till dödshjälp och synen på självmord.

– Och det är först när en fråga börjar diskuteras och medvetandegöras i samhället som en eventuell förflyttning kan börja.

Hela förskjutningen i värderingsfrågorna borde också gå snabbare i länder där det finns fler liberala personer, menar Strimling.

– Indicier tyder på det, men vi har inte data från tillräckligt många länder än för att säga det säkert.

Med en jämförande blick över tid kan man se att även länder med mycket konservativ syn i värderingsfrågor, som Ryssland, flyttat sig i liberal riktning.

– Där har synen på homosexualitet blivit mer liberal de senaste 20 åren, visserligen från en väldigt låg nivå, samtidigt som politiken blivit mer restriktiv.

Håller du med om att en gängse uppfattning är att det snarare är nationalistiska, främlingsfientliga och allmänt konservativa uppfattningar som vinner mark?

– Ja, men det är ju politisk mark, det är inte åsikter.

– Vi ser till exempel inte att rasismen ökar, men de som är rasister röstar nu på sådana partier, och de uttrycker sina åsikter på ett sätt som de inte var bekväma med tidigare. I USA finns mätningar som visar att rasistiska uttryck om mexikaner ökat samtidigt som åsikterna om mexikaner blir mer toleranta.

Underströmmen visar något annat än ytan?

– Ja, och vi glömmer också väldigt snabbt var vi har varit. När jag föddes var homosexualitet fortfarande klassad som en sjukdom. Det finns inget etablerat parti som föreslår att homosexualitet ska betraktas som en sjukdom igen.

Nationalism är en något svårfångad ideologi, men den har en koppling till konservatism, enligt Strimling. Argument som går ut på att något ”är bra för vårt land” är typiska lojalitetsargument, och sådana hör alltså till dem som tappar mark.

Hur tror du att den politiska situationen i exempelvis Europa kommer att utvecklas mot bakgrund av era resultat?

– Det är svårt att säga vilka som kommer att styra politiskt, men de konservativa partier som finns om 20 år kommer att vara mindre konservativa än de som finns i dag, precis som dagens är mindre konservativa än för 20 år sedan, säger Pontus Strimling.