Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

De kan få Nobelpriset för sina upptäckter

Other: IBL

Blir det gensaxar, gravitationsvågor och bröstcancerforskning som får Nobelpris nästa vecka? DN:s Amina Manzoor och Maria Gunther avslöjar sina favoriter. I år har Nobelstiftelsen höjt prissumman till nio miljoner kronor.

Maria Gunther: Gensaxen kan ge kemipris Umeå

Kanske blir det gensaxen Crispr och Umeå universitet som får kemipriset i år. Men bland kemister på nätet är batteriforskaren John Goodenough mest populär.

Få upptäckter har så snabbt och radikalt revolutionerat ett helt forskningsfält som det exakta genverktyget Crispr/Cas9. Frågan är inte om, utan när, Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna får Nobelpriset. Tillsammans lyckades de omvandla en bakteries försvarssystem till en gensax, som kan klippa upp, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan eller laga trasiga gener. Charpentier gjorde sina banbrytande insatser vid Umeå universitet. Den fria och generösa forskningsmiljön där var en viktig förutsättning för att hon skulle lyckas, har hon sagt till DN.

Crispr/Cas9 är den viktigaste upptäckten någonsin för gentekniken. Nu har det blivit möjligt att skräddarsy organismer, och också hitta botemedel för svåra sjukdomar som diabetes, leukemi och schizofreni.

Samtidigt ger ett så lättanvänt och kraftfullt verktyg upphov till svåra etiska dilemman, och dessutom en bitter patentstrid. Ytterligare en aspirant på priset är Feng Zhang, som först visade att gensaxen också går att använda i flercelliga organismer. Hans universitet har fått de amerikanska rättigheterna för att använda Crispr/Cas9 i växter, djur och människor, medan Doudna och Charpentier har fått patenten i Europa.

Förra året skrev jag att jag trodde att Nobelkommittén skulle avvakta med att belöna upptäckten tills striden var avgjord. Men i år tror jag på ett Nobelpris till Charpentier och Doudna. Däremot gissar jag att Zhang blir utan. Att ge dem en tredjedel var av priset är inte aktuellt eftersom de aldrig har arbetat tillsammans, och att Zhang skulle få halva summan och Doudna och Charpentier en fjärdedel var tycker jag vore orättvist.

Varje år brukar kemister diskutera och rösta på sina favoriter till kemipriset på olika bloggar och sociala medier på ett sätt som fysiker eller medicinare aldrig gör. En klar favorit bland dem, som även jag tror på, är John Goodenough. Han utvecklade litiumjonbatteriet, det bästa uppladdningsbara batteri vi har, och som finns i våra mobiler, surfplattor och datorer, i elbilar och elcyklar. John Goodenough fyllde 95 i juli, så i år kan vara sista chansen för Nobelkommittén att belöna honom. Hans upptäckt har bidragit till mänsklighetens största nytta, precis som Alfred Nobel önskade.

När: Onsdag den 4 oktober, tidigast klockan 11.45, på Kungliga vetenskapsakademien.

Amina Manzoor: Upptäckten har betytt oerhört mycket för tusentals kvinnor

Cancer drabbar miljontals människor i världen varje år. Flera forskningsgenombrott som gjort dessa människors prognos mycket bättre som skulle kunna belönas med ett Nobelpris.

Förra året gick alla vetenskapliga priser till grundforskning. Grundforskning är också viktig eftersom man aldrig vet vad upptäckter kan leda till. Men i år hoppas jag på ett pris med mer klinisk inriktning. Särskilt cancerforskning tycker jag bör uppmärksammas. Jag är inte ensam om det. Bara ett fåtal medicinska priser de senaste årtionden har gått till upptäckter om cancer, trots att det gjorts flera stora genombrott.

Ett sådant stod amerikanen Dennis Slamon för. Han upptäckte att bröstcancerpatienter som hade många HER2-receptorer på sina cancerceller hade en mycket mer aggressiv cancer och därmed sämre prognos. Dennis Slamon och hans kolleger utvecklade en antikropp som hämmar tillväxten av cancercellerna. I dag är läkemedlet Herceptin standardbehandling för kvinnor med HER2-positiv bröstcancer, vilket uppskattas vara runt 20 procent av alla med bröstcancer. Upptäckten har gjort stor skillnad för dessa kvinnor och gett dem en mycket bättre prognos. Därför tycker jag att Dennis Slamon borde belönas med ett Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Det finns många andra som också är värda ett Nobelpris. Till exempel har immunterapi nämnts i förhandsspekulationerna i några år. Där finns det ett antal namn, men James Allison borde vara given. Hans forskning om hur man kan ta bort immunförsvarets bromsmekanismer med hjälp av antikroppar och lättare angripa cancerceller ledde till det första läkemedlet inom klassen. Särskilt betydelsefull har forskningen varit för patienter med spritt malignt melanom. James Allison har fått flera stora priser, bland annat Laskerpriset och det nyinstiftade Sjöbergpriset. Även Arlene Sharpe och Gordon Freeman är aktuella om immunterapi prisas.

I förra årets spekulationer nämnde jag Michel Sadelain, som utvecklat Car-T-cellterapin. Metoden går ut på att modifiera kroppens immunförsvar för att söka upp och döda cancerceller. Svårt sjuka patienter utan andra behandlingsalternativ har blivit av med alla spår av sin cancer. Nyligen godkändes den första Car-T-cellterapin i USA för barn med svårbehandlad leukemi. Men metoden är riskabel och flera kliniska studier har stoppats efter dödsfall. Jag tror att Nobelkommittén väntar några år till.

Så här gick det: Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har hjälpt oss att förstå hur den inre dygnsrytmen fungerar.

Maria Gunther: Fysikpriset går till ett nytt fönster mot universum

Detektorn Ligo mätte svallvågor från kolliderande svarta hål och öppnade ett helt nytt fönster ut i universum. Det är ett solklart Nobelpris i fysik.

I år tror jag att Nobelpristagarna i fysik heter Kip Thorne och Rainer Weiss, två av initiativtagarna till experimentet Ligo. Förra årets största fysikhändelse var när Ligo registrerade svallvågorna av en kollision mellan två svarta hål. Det var också början på en helt ny era för astronomin, där vi kan höra det som inte går att se. Ligo är det första instrument som har lyckats mäta så kallade gravitationsvågor, eller små krusningar i rumtiden som skapas av riktigt tunga himlakroppar.

Ronald Drever, den tredje personen bakom Ligo som rätteligen borde ha delat priset med Thorne och Wiess, dog i mars i år, 85 år gammal. Han led av demens, och än mer tragiskt är att han redan var sjuk vid de första lyckade mätningarna efter allt sitt arbete för detektorns tillkomst och framgång.

Många önskar att även Barry Barish, som blev ledare för Ligo 1997, ska belönas. Utan honom hade experimentet aldrig lyckats. Men priset kan bara delas i tre lika delar, eller i en halva och två fjärdedelar, och det blir svårt att få till.

Thorne och Weiss är alltså mitt hetaste tips, och jag skulle bli förvånad om Nobelkommittén tänker annorlunda.

Inte för att det saknas andra värdiga kandidater. Alain Aspect, Anton Zeilinger och John Clauser återkommer år efter år i förhandsspekulationerna, för sin forskning om det märkliga kvantmekaniska fenomenet som kallas intrassling eller sammanflätning. Två sammanflätade partiklar märker alltid vad som händer den andra i samma stund som det sker, oavsett hur långt ifrån varandra de befinner sig.

De tre fick det israeliska Wolfpriset i fysik 2010, och Wolfpriskommittén har ofta lyckats välja blivande Nobelpristagare. I år gick priset till två andra gamla favoriter, Michel Mayor och Didier Queloz, som hittade den första exoplaneten, en planet i ett annat solsystem. Men kanske Nobelkommittén tycker att det räcker med priset till CCD-tekniken 2009. CCD som används i digitalkameror och teleskop, och var en förutsättning för upptäckten.

Den populära kandidaten Vera Rubin, som visade att universum är fullt av mörk materia, blir det inte. Hon dog på juldagen förra året, 88 år gammal. Bara två kvinnor har fått fysikpriset: Marie Curie (1903) och Maria Goeppert Mayer (1963).

Så här gick det: Nobelpris i fysik för forskning om gravitationsvågor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.