Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

De knäckte nazisternas hemliga kod

I veckan kommer filmen om Alan Turing, matematikern som överlistade Nazi-Tysklands krypteringsmaskin Enigma. Även den svenske matematikprofessorn Arne Beurling knäckte krypton nazisterna trodde var omöjliga att forcera och bidrog till att hålla Sverige utanför kriget.

När Nazi-Tyskland invaderade Sovjetunionen tidigt på morgonen den 22 juni 1941 i Operation Barbarossa kom det som en fullständig överraskning för ryssarna. Men både den svenska och den brittiska under­rättelsetjänsten kände till att det skulle ske, tack vare matematikerna Arne Beurling och Alan Turing, som båda hade lyckats avkoda tyskarnas krypterade kommunikation.

– Vi ska knäcka en oknäckbar nazi­kod och vinna kriget, sammanfattar Alan Turing arbetet på den hemliga anläggningen Bletchley Park i filmen ”The Imitation Game” som har svensk premiär på fredag.

Bletchley Park, en 1800-talsherrgård på landsbygden utanför nuvarande Milton Keynes norr om London, var britternas centrum för att dechiffrera den tyska radiotrafiken.

Nazisterna var övertygade om att de hade en helt säker metod att kommunicera. Maskinen Enigma krypterade meddelanden med hjälp av flera hjul (se grafik), som kunde ställas in på sammanlagt 159 triljoner olika sätt. Kryptologerna på Bletchley Park visste hur kryptomaskinen fun­gerade. Det hade den polske matematikern Marian Rejewski räknat ut redan 1932, och dessutom hade de kommit över egna Enigmamaskiner.

Problemet var att tyskarna ändrade hjulens inställningar varje natt, och med det ofattbart stora antalet möjliga kombinationer krävdes det maskiner för att besegra Enigman. Alan Turing konstruerade den första prototypen av en sådan maskin, kallad Bombe, som kunde räkna ut Enigmans inställningar och förvandla Bletchley Park till en kodknäckarfabrik.

I Sverige ställdes Arne Beurling inför ett helt annat problem: en kryptomaskin, Siemens Geheimschreiber eller G-skrivaren, som han inte hade någon aning om hur den såg ut.

Nazisterna använde G-skrivaren för att kryptera meddelanden som sändes mellan Berlin och det ockuperade Oslo via den svenska västkustkabeln. Arne Beurling, som var professor i matematik i Uppsala, fick utskrifter av trafik som svenskarna hade avlyssnat. Han upptäckte att de tyska operatörerna ibland gjorde misstag och bland annat använde samma kodnyckel flera gånger. Med bara papper och penna lyckades han på två veckor räkna ut hur G-skrivaren var konstruerad och ta fram en metod för att forcera den. G-skrivaren var mer avancerad än Enigman, med tio hjul i stället för tre.

– Jag anser det vara en prestation som vida överskred vad engelsmännen gjorde, säger Lennart Carleson, professor emeritus i matematik vid KTH i Stockholm som själv var student hos Arne Beurling på 1940-talet.

Exakt hur han hade burit sig åt talade Arne Beurling aldrig om.

– Jag frågade honom en gång, och då blev han riktigt upprörd, säger Anders Wik, kryptohistoriker och pensionerad överdirektör för försvarets radioanstalt FRA.

– ”En trollkarl avslöjar aldrig sina trick” brukade han säga, säger Lennart Carleson.

För att tyskarna inte skulle ana att deras kryptomaskiner hade forcerats uppfann britterna en låtsasspion med kodnamnet Boniface, och fick det att se ut som att de hemliga uppgifterna kom från honom och hans nätverk av spioner i Tyskland. Svenskarna klarade sig sämre, och i juni 1942 förstod tyskarna att de var avlyssnade. Förmodligen var det finska militärer som hade sett sig tvungna att avslöja det för sina tyska allierade.

Arne Beurling och Alan Turing hade alltså båda en sällsynt unik talang för att knäcka koder. Men annars var de mycket olika, både som personer och som forskare. Alan Turing är i dag välkänd som den moderna datorteknikens fader, och för sina banbrytande artiklar om artificiell intelligens och matematisk biologi.

Arne Beurlings arbeten inom matematiken var också banbrytande, men varken hans insatser som kodknäckare under kriget eller som matematiker har fått den uppmärksamhet de förtjänar, menar Lennart Carleson.

– Jag brukar inte använda ordet geni. Men Arne Beurling kommer så nära det jag tycker att man kan göra. Han levde som i symbios med matematiken, säger han.

Arne Beurling älskade jakt, hade ett häftigt humör, drack ofta för mycket och råkade i slagsmål, även med kolleger. Alan Turing var en betydligt mer tillbakadragen person. Dessutom var han homosexuell i en tid när det fortfarande var olagligt. 1952 anmälde han ett inbrott i sin lägenhet i Manchester. När det kom fram att han hade haft ett sexuellt förhållande med tjuven blev han själv arresterad. För att slippa att hamna i fängelse valde han att gå med på villkorlig frigivning och ett års behandling med kvinnligt könshormon.

Två år senare dog han av cyanidförgiftning, bara 41 år gammal. Den vanligaste slutsatsen är att han begick självmord efter hormonbehandlingen, kanske med hjälp av ett förgiftat äpple inspirerad av filmen om Snövit. Men Jack Copeland, författare till biografin ”Turing, pioneer of the information age” menar att han kan ha fått i sig cyaniden av misstag under ett oförsiktigt experiment, eller att han blev mördad för att han ansågs vara en säkerhetsrisk.

Även Arne Beurling bar på hemligheter. Samtidigt som han arbetade med att knäcka nazisternas koder låg han i en lång och infekterad vårdnadstvist med sin första hustru Britta Östberg om deras två barn. Under förhandlingarna berättade Britta Östberg hur hon hade blivit slagen och illa behandlad av sin make. På grund av Arne Beurlings viktiga roll för det svenska försvaret blev alla handlingar från ärendet hemligstämplade i 50 år, ända fram till år 1991, vilket är helt unikt för en vårdnadstvist. Hans bedrift att knäcka G-skrivaren var inte hemligstämplad lika länge. Allt beskrivs i boken ”Kärlekens kod, och krigets” som kommer att ges ut under 2015 (se faktaruta).

Arne Beurlings insatser hade mycket stor betydelse för Sverige. När svenskarna tack vare honom kunde avlyssna den hemliga kommunikationen mellan Oslo och Berlin fick de ett övertag i förhandlingar där de i förväg visste exakt hur långt tyskarna var beredda att gå. Förmodligen hjälpte det även Sverige att hålla sig utanför kriget eftersom svenskarna visste var de tyska trupperna fanns och hur hotbilden mot landet såg ut.

Alan Turing och de andra kodknäckarna på Bletchley Park kan ha förkortat kriget med flera år och räddat 14 miljoner människors liv. Men de runt 10.000 personer som arbetade där, varav tre fjärdedelar var kvinnor, fick inte avslöja vad de hade gjort förrän i mitten av 1970-talet. Först då blev det känt vilken avgörande roll matematikerna spelade för utgången av andra världskriget.

Fakta. Lasse Eriksson

Artist, komiker och författare, född 1949.

Var i slutarbetet med en bok om Britta Östberg, Arne Beurlings första hustru, när han hastigt avled i mars 2011.

Britta Östberg var faster till Lasse Erikssons fru Kristina Östberg, och boken bygger på mängder med brev och andra dokument, bland annat de tidigare hemligstämplade dokumenten från hemskillnadsmålet mellan Britta Östberg och Arne Beurling.

Boken ”Kärlekens kod och Krigets. En bok om Britta Östberg och Arne Beurling, hon läkare, han kryptoforcerare. Drömmen om den kreativa kärleken under FRA:s hemligstämpel” kommer att ges ut under 2015.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.