Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Det här vet vi om D-vitamin

D-vitamin.
D-vitamin. Other: Mark Lennihan/AP

Trötthet, depression, cancer, 
förkylning och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns nästan ingenting som 
D-vitamin inte har påståtts bota. Men vad säger forskningen? 
DN:s medicinreporter 
Amina Manzoor går igenom 
vad vi faktiskt vet om detta 
”solljusvitamin”.

Vad gör D-vitamin i kroppen?

1

Det är ett fettlösligt vitamin som är viktigt för kalkbalansen i skelett och tänder. Barn som har långvarigt brist kan få rakit, engelska sjukan. Då blir skelettet mjukt och missformat. När vuxna har D-vitaminbrist under en längre tid kan de drabbas av osteomalaci, benuppmjukning.

Kroppen kan inte tillverka D-vitamin själv, utan det bildas i huden när den utsätts för solljus. Det finns också i viss typ av mat. Solen är den viktigaste D-vitaminkällan under sommaren, men ljuset på våra breddgrader är för svagt under vinterhalvåret för att bilda vitaminet. Det kan dock lagras i kroppen och därför kan överskott från sommaren räcka en del av vintern. Men det är inte tillräckligt och Livsmedelsverket rekommenderar därför oss att äta D-vitaminrika livsmedel som fisk, särskilt fet fisk, berikade mjölkprodukter, kött och ägg.

Foto: DN och TT

Får vi i oss tillräckligt?

2

Det finns nog inget generellt svar på den frågan. Det är svårt att få i sig rekommenderad daglig dos enbart genom maten, men det är osäkert om svenskarna generellt har brist eftersom det saknas studier. Enligt Livsmedelsverket finns det däremot grupper där D-vitaminnivåerna i blodet är för låga. Därför bör till exempel alla barn under två år få 10 mikrogram vitamin D3 i form av D-droppar varje dag. Barn med mörk hudfärg, som inte äter fisk eller som inte vistas utomhus, rekommenderas att fortsätta med D-droppar till åtminstone femårsåldern. Även helvegetarianer, äldre över 75 år, äldre som inte är så mycket utomhus, kvinnor med heltäckande klädsel eller gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel kan behöva vitamintabletter.

Andra länder vill att fler ska äta D-vitamintabletter. Till exempel rekommenderar Finland att barn under 18 år ska äta D-vitamintabletter. Norge tycker att barn ska äta tillskott upp till sex års ålder, men efter ett års ålder bara under vintermånaderna. De danska råden liknar de svenska.

För mycket D-vitamin är inte heller bra. EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, vill inte att vuxna ska få i sig mer än 100 mikrogram per dag. Det går inte att få i sig så mycket via maten eller solen, men den som äter flera olika kosttillskott som innehåller D-vitamin kan nå upp till gränsen. För mycket D-vitamin kan leda till bland annat för höga nivåer av kalcium i blodet och njursvikt. Förra året fick till exempel flera danska barn läggas in på sjukhus efter att de fått ekologiska D-vitamindroppar som innehöll 75 gånger för hög halt.

Varför pratas det 
så mycket om D-vitamin?

 

3

Låga nivåer av D-vitamin har kopplats till en ökad risk för en rad sjukdomar och tillstånd, som depression, cancer, diabetes och sämre lungkapacitet. Men de första studierna som visade en koppling mellan höga nivåer av D-vitamin och hälsofördelar var gjorda på ett sådant sätt att de bara kan visa ett samband i tid. Det kan alltså vara något annat som ligger bakom. Människor som äter kosttillskott kan ha en mer hälsosam livsstil än andra. De kanske röker mindre, tränar mer och äter bättre. De som har låga nivåer av D-vitamin kanske redan är sjuka och är därför utomhus mer sällan. Dessutom är det osäkert om sättet att mäta D-vitamin ger en korrekt bild av effekterna i kroppen.

Foto: REX/IBL

Vad säger studierna?

4

För att kunna säga något med större säkerhet krävs studier där hälften av studiedeltagarna slumpas till att få D-vitamintabletter och den andra hälften får placebo, en overksam behandling. För att få bästa resultat vet varken behandlande läkare eller patienterna själva vem som får placebo och vem som får D-vitamin.

När sådana studier har gjorts har hälsofördelarna med D-vitamin hos friska sällan kunnat bekräftas. En stor sammanställning från 2014 gick igenom sambandet mellan D-vitamin och 137 olika diagnoser, så som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och infektioner. Studien kunde inte bekräfta att D-vitamin har någon effekt för de allra flesta diagnoser. Möjligen kan D-vitamin minska risken för låg födelsevikt, förbättra blodvärden, minska risken för karies hos barn och hjälpa njursjuka som behöver dialys. Andra studier har gett liknande resultat.

I våras fick därför en metaanalys av ett större antal studier stort genomslag då den signalerade att tillskott av D-vitamin minskade risken för att insjukna i influensa och förkylning. Äntligen, verkade vissa forskare och entusiaster tycka. Men personerna i studien som fick bäst effekt hade D-vitaminbrist och därför går det inte att applicera resultaten på personer utan brist. Skillnaderna mellan grupperna var inte heller särskilt stora. I gruppen som fick kosttillskott insjuknade 40,3 procent i en luftvägsinfektion. I gruppen som inte fick extra D-vitamin insjuknade 42,2 procent. Forskare som kommenterade studien tyckte inte att resultaten var övertygande för att börja behandla allmänheten i förebyggande syfte.

D-vitamin verkar inte heller göra barn mindre förkylda enligt en ny studie. Alla barnen i studien fick tillskott av D-vitamin under vintermånaderna, men hälften fick en mycket högre dos. I båda grupperna hade barnen i snitt en laboratoriebekräftad förkylning under perioden. Färre barn i gruppen som fick höga doser D-vitamin fick förvisso influensa, men det var totalt väldigt få fall. Forskarnas tycker inte att resultaten ger stöd för att rutinmässigt rekommendera höga D-vitamindoser till barn för att minska risken för förkylning.

Inte heller har D-vitamin kunnat visa minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller fallolyckor.

Betyder det att frågan är avgjord?

5

Nej, alla är inte övertygade. Tillskottsförespråkarna menar till exempel att det har varit för låga nivåer av D-vitamin i studierna för att kunna ge effekt. Den amerikanska hälsomyndigheten, NIH, har därför finansierat en stor studie som förhoppningsvis ska kunna ge tydligare besked om det finns klara hälsovinster med D-vitamintillskott för redan friska människor. Nästan 26.000 personer har fått äta antingen D-vitamintabletter, omega-3 eller placebo i snitt fem år. Resultat förväntas någon gång under nästa år. Kanske kan vi då få ett svar på om extra D-vitamin gör någon verklig nytta.

Men än så länge finns det alltså inga övertygande bevis för att den som inte lider av dokumenterad D-vitaminbrist eller av någon annan anledning rekommenderas extra vitamin D att lägga pengarna på kosttillskott.

  • Läs mer:

Sanningen om supermaten – så nyttig är den

Medelhavskost är den riktiga supermaten

Läs mer om kost och hälsa

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.