Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 02:25 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-stralar-pa-oss-fran-alla-hall/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Det strålar på oss från alla håll

Det strålar från rymden. Det strålar från marken. Det strålar till och med inifrån din egen kropp. Varje minut utsätts du för joniserande strålning.

Kärnkraft och atombomber bygger på att instabila grundämnen, som uran eller plutonium, delar på sig och bildar nya grundämnen. Det sätter i gång långa kedjereaktioner, eftersom de nybildade grund­ämnena också är instabila. Några överlever bara några sekunder, andra i tusentals år.

När grundämnenas atomer faller sönder sänder de ut energi i olika former (se faktaruta).

Men instabila grundämnen finns i naturen också, om än i mycket lägre halter än i en kärnreaktor eller en atombomb.

På vissa ställen i vår svenska berggrund finns till exempel gans­ka höga halter av uran. Ett ämne som bildas när radioaktivt uran faller sönder är den radioaktiva ädelgasen radon.

I Sverige beräknas omkring 450 människor dö av lungcancer varje år till följd av radon i byggnader, i marken och i dricksvatten. Risken är väldigt mycket större för rökare. För ickerökare är den knappt mätbar. En av de viktigaste källorna till radon är ett byggmaterial som kallas blåbetong och består av skiffer med hög halt av uran. Det stoppades 1980, men många av husen står kvar.

Vid två perioder i historien har den naturliga strålningen i marken fått tillskott från mänskliga krafter.

Det skedde på femtio-, sextio- och sjuttiotalen när flera länder provsprängde atombomber. Då ökade förekomsten av bland annat radioaktivt cesium i svenska marker.

År 1986 kom ännu ett kraftigt tillskott, efter en härdsmälta i det ukrainska kärnkraftverket Tjernobyl. Väderförhållandena var sådana att vissa platser i Sverige drabbades extra hårt (se grafik).

Framför allt spreds radioaktivt cesium. Det togs upp av växter och djur. Halter som kan vara skadliga för hälsan uppmättes framför allt i svamp och renkött.

Än i dag finns restriktioner för renskötseln på grund av nedfallen efter Tjernobyl. Men i dag överstiger den naturliga strålningen i marken spåren av både Tjernobyl och atombomberna på de allra flesta ställen i Sverige.

I trakterna närmast Tjernobyl drabbades flera tusen barn av cancer i sköldkörteln. Det berodde på att de drack mjölk från kor som hade betat gräs med radioaktiv jod. Men här i Sverige eller övriga Västeuropa har forskare inte lyckats ­hitta någon ökning av cancerfall eller missbildningar. Det är visserligen möjligt att det kan ha blivit mindre antal cancerfall även här. Men i så fall drunknar de i statistiken bland det mycket större antal cancerfall som beror på andra faktorer.

Numera står medicinska undersökningar för den största delen av joniserande strålning i Sverige. Tandläkare röntgar rutinmässigt människors tänder för att upptäcka karies och andra skador så tidigt som möjligt. De doserna är mycket låga. Tandläkarnas röntgenapparater har blivit bättre med lägre och mer riktad strålning. Men i stället har läkare börjat använda röntgen i högre grad. Ny teknik har gjort röntgenundersökningar enklare och billigare.

Så kallad skiktröntgen eller dator­tomografi innebär att läkaren tar ett stort antal röntgenbilder för att kunna skapa en tredimensionell bild av en misstänkt skada.
Sådana undersökningar kan vara till stor hjälp för diagnosen, men doserna är så höga att man noga bör väga fördelar mot strålningens eventuella risker.

Det finns också en typ av strålning som kallas för ickejoniserande. Dit hör ultravioletta strålar från solen och från solarier, som beräknas orsaka ungefär 400 fall av hudcancer om året hos människor som solar oförsiktigt.

Till den ickejoniserande strålningen hör också elektromagnetiska vågor från mobiltelefoner. Enligt de största och mest välgjorda undersökningarna finns inga belägg för att mobiltelefoner orsakar några tumörer. (Däremot finns klara belägg för att de orsakar trafik­olyckor.) Men den som vill vara försiktig kan med fördel använda headset.

Det finns flera olika

Fission - när atomkärnor klyvs och förvandlas till ett annat grundämne. Då frigörs stora mängder energi.

Alfastrålning – två protoner och två neutroner som till­sammans lämnar en sönder­fallande atomkärna. Har kort räckvidd och stoppas av ­mänsklig hud, men kan vara farlig om man får den i sig genom mat eller luft.

Betastrålning – elektroner som lämnar sönderfallande atomkärnor. Har ganska kort räckvidd och stoppas av glas eller plåt.

Gammastrålar – består i likhet med synligt ljus och röntgenstrålning av fotoner, men är mer energirik. Stoppas av blyväggar.

Becquerel – antal sönderfall per sekund av en viss sorts isotop.

Sievert – ett mått på hur farlig strålningen är för en människa. Skiljer sig mellan olika isotoper. Anges oftast i tusendelar, kal­lade millisievert.

Instabila isotoper

Kalium 40
Halveringstid 1,26 miljarder år.
Förekommer naturligt i ytterst låga koncentrationer i våra kroppar.

Jod 131
Halveringstid 8 dygn.
Ökar risken för sköldkörtelcancer. På kort sikt ett av de största hoten efter kärnkrafts­olyckor och atomvapensprängningar. Men faran minskar snabbt på grund av den korta halveringstiden.
Cesium 134
Halveringstid 2 år

Cesium 137
Halveringstid 30 år
På längre sikt utgör cesium 137 det största problemet efter atomsprängningar och olyckor. Det kan förorena marken under flera decennier och finnas i svamp, bär, viltkött och
fisk.

Uran 235
Halveringstid 700 miljoner år. Finns i små mängder i naturligt förekommande uran. En viktig beståndsdel i atombomber och kärnbränsle. För att kärnkraftverk och atomvapen ska fungera måste uran 235 anrikas från naturligt uran.

Uran 238
Halveringstid 4,5 miljarder år.
Utgör den allra största delen av naturligt förekommande uran.

Plutonium 239
Halveringstid 24 000 år

Plutonium 240
Halveringstid 6 580 år

Plutonium 241
Halveringstid 14 år

En avfallsprodukt efter kärnreaktioner med uran 235. Kan användas till atomvapen och till moxbränsle i kärnreaktorer. Mycket giftigt, men sprids inte lika lätt som jod och cesium.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.