Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Dinosauriefjärtar värmde jorden

De enorma sauropoderna kan ha bidragit till att värma upp jordens klimat.
De enorma sauropoderna kan ha bidragit till att värma upp jordens klimat. Foto: Carin Cain/Scanpix
De enorma långhalsade dinosaurierna från jordens medeltid åt kopiösa mängder växtföda. När de sedan släppte väder måste resultatet ha blivit stora metanutsläpp – så stora att de kan ha värmt upp jordens klimat.

Nej, det rör sig inte om ett skämt, utan om seriösa beräkningar av forskare i Storbritannien under ledning av evolutionsbiologen David Wilkinson vid John Moores University i Liverpool.

Att växtätande djur kan ge ifrån sig stora mängder metangas är för övrigt inget nytt. Det är välkänt att våra enorma hjordar av nötkreatur medför omfattande utsläpp av den aggressiva växthusgasen.

Wilkinson och hans kollegor, som publicerar sina rön i Current Biology, tittade dessutom inte på alla växtätande dinosaurier utan enbart på arterna inom gruppen sauropoder.

Sauropoderna är bland de mest bekanta av alla dinosaurier. Samtliga var långhalsade och många av dem var exceptionellt stora — de största landdjur som någonsin existerat med vikter på upp till 100 ton.

Välkända släkten är Apatosaurus, Diplodocus och Brachiosaurus. De dominerade faunan inom många ekosystem för 200 till 65 miljoner år sedan.

De måste också ha ätit enorma mängder växtföda. Trots detta var de förvånansvärt vanliga, vilket fått många forskare att ställa sig frågan hur de kunde överleva utan att äta sig själva ur huset.

Enligt beräkningar från fyndlokaler i västra USA bör deras samlade biomassa ha legat någonstans runt 200 000 kilo per kvadratkilometer, vilket motsvarar tio sauropoder med en vikt på 20 ton vardera.

Detta är en betydligt högre biomassa än i dagens ekosystem. I de allra rikaste savannområdena i Östafrika är växtätarnas biomassa 18 000 till 68 000 kilo per kvadratkilometer.

Den främsta orsaken till skillnaden är sannolikt att ekosystemen under dinosauriernas era var mycket produktivare — en effekt av att jorden var betydligt varmare och att koldioxidhalterna i atmosfären var mycket högre än i dag. Dinosaurierna levde i en värld som var som ett enda gigantiskt växthus.

Wilkinson och de andra forskarna anser att detta bör ha medfört stora metanutsläpp. Sauropodernas tarmsystem var som väldiga jäskammare där miljarder bakterier bröt ner växtfibrerna. Gasbildningen måste ha varit mycket omfattande.

Så hur stora var utsläppen? Enligt forskarnas beräkningar bör en sauropod på 20 ton ha släppt ifrån sig 1,9 kilo metan per dag. Tio stycken djur producerade i så fall 6,9 ton metan per år.

Forskarna har sedan försiktigtvis antagit att sauropoderna bara fanns på hälften av jordens landyta, eller cirka 75 miljoner kvadratkilometer.

Detta ger en global metanproduktion på 520 miljoner ton per år. Enbart från sauropoderna. Övriga växtätande dinosaurier är, som nämnts, inte inkluderade.

Dagens idisslare – kor, getter, hjortar, giraffer, antiloper – producerar inte tillnärmelsevis lika mycket. Tillsammans ger de ifrån sig mellan 50 och 100 miljoner ton metan per år.

Faktum är att sauropodernas metanproduktion var nästan exakt lika stor som de totala metanutsläppen på jorden i dag, inklusive allt som vi människor släpper ut via jordbruk, industri och olje- och gasutvinning.

Slutsatsen blir att sauropoderna kan ha spelat en avgörande roll för klimatet under många miljoner år av jordens historia. Koldioxidhalterna var mycket högre än nu, och sauropoderna kan ha spätt på uppvärmningen ytterligare. Möjligen var det så att de på sätt och vis skapade sitt eget växthus, fastän växthuset i det här fallet var hela jorden.

Fakta:Sauropoder

Sauropoderna är en distinkt grupp bland dinosaurierna. Samtliga arter hade lång hals, relativt små huvuden, enorma kroppshyddor, pelarliknande ben, och lång svans.

De största arterna är de största landdjur som existerat, med en längd på upp till 34 meter och en vikt på mellan 90 och 110 ton.

De uppstod i slutet av triasperioden för lite drygt 200 miljoner år sedan och var sedan dominerande i många ekosystem under resten av dinosauriernas era under jura- och kritperioderna. De dog ut tillsammans med alla andra dinosaurier för 65 miljoner år sedan.

Källa: Current Biology (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.