Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Djur har också människors sjukdomar

Veterinärernas forskning på sjuka djur ger kunskap som kan vara till nytta också för oss människor.

Djur blir sjuka, precis som människor. Katter får cancer, hästar blir allergiska och hundar får hjärtsvikt. Veterinärerna tar hand om de sjuka djuren och försöker bota och lindra och ibland får djuren hjälp att somna in för alltid. Men många veterinärer forskar för att göra nya upptäckter om djuren och deras sjukdomar. Den forskningen kan också vara till nytta för människor.

Det finns en medfödd ärftlig ögonsjukdom som drabbar små barn. Barnen föds nattblinda men blir oftast helt blinda med åren. En liknande sjukdom har Kristina Narfström upptäckt hos briardhundar. Hon är professor i kirurgi och oftalmologi och forskar sedan ett år tillbaka på universitetet i Missouri, Columbia. Förra året lyckades hon ge en grupp hundar som är drabbade av den medfödda ögonsjukdomen möjligheten att se bättre både i dagsljus och i mörker.

För femton år sedan, när Kristina Narfström forskade vid Linköpings universitet, upptäckte hon ett antal svenska hundar som föddes nattblinda. De behövde nästan 4.000 gånger mer ljus än friska hundar för att kunna se.

Genom åren har hon studerat sjukdomen, framför allt på veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, och visat att blindheten beror på ett fel i en gen som gör att ett visst protein inte tillverkas i ögats näthinna. Proteinet behövs för att omvandla A-vitamin till den form det måste ha för att kunna bilda det viktiga synproteinet rhodopsin. För lite rhodopsin leder till kraftig synnedsättning eller blindhet. Kristina Narfström uppmärksammade också sambandet med den mänskliga formen av sjukdomen.

I somras lyckades hon, i ett samarbete med forskare och specialister världen över, tillföra friskt hund-DNA till näthinnan hos hundar med den ärftliga ögonsjukdomen. De nattblinda hundarna kunde se betydligt bättre efter bara fyra veckor.

- Hundarna har stora människolika ögon. Kan man utveckla den här gentekniken på hund borde man kunna överföra den till människa, säger Kristina Narfström.

Kanske kan det leda till att barn som föds med sjukdomen ska slippa leva blinda resten av livet.

En anledning till att Kristina Narfström numera forskar i USA är att hon tycker att forskningen som gäller djur och människor inte har något stöd hos ledningen vid SLU. Hon menar att veterinärmedicinen med människomedicinska aspekter är åsidosatt.

- För att kunna gå vidare beslöt jag mig för att acceptera en professorstjänst i USA och flytta min forskning dit.

På veterinärmedicinska fakulteten vid SLU i Uppsala har veterinärmedicinarna Clarence Kvart och Jens Häggström, under flera år följt hundar av rasen cavalier king charles spaniel som besökt universitetets djursjukhus.

Rasen avlades fram från bara ett tiotal hundar i England i slutet av 1920-talet och mer än hälften av hundarna drabbas av ett och samma hjärtfel som leder till hjärtsvikt. Sjukdomen blir vanligare ju äldre hundarna blir. Felet innebär att en klaff i hjärtat långsamt slits ut. Då uppstår ett läckage mellan hjärtats vänstra kammare och förmak. Med tiden blir hjärtat förstorat och hundarna får vatten i lungorna med hjärtsvikt som ofta leder till döden. Samma typ av hjärtfel finns också hos människor.

Clarence Kvart och Jens Häggström har i olika studier provat hjärtläkemedel undersökt blodnivåer av vissa hormoner och tittat på hur sjukdomen utvecklas från upptäckt till allvarlig hjärtsvikt.

- Fördelen med att studera hjärtsjukdomar hos hundar är att de får hjärtsvikt snabbare än människor eftersom de lever kortare tid. När det gäller den sjukdomen vi studerar tar det bara några år för hunden att utveckla hjärtsvikt medan det kan ta upp till tjugo år för människan. Och när sjukdomen blir allvarlig opereras ofta den mänskliga patienten till skillnad från hunden, säger Jens Häggström.

Därför kan man på kortare tid studera hur sjukdomen utvecklas, vilka hormoner som tillverkas i kroppen och hur man bäst kan förhindra att hjärtat sviktar. Forskningen på hundar blir också mer renodlad eftersom hundarnas sjukdom inte påverkas av människans laster som rökning och alkohol.

I Storbritannien pågår en diskussion om hur mycket resultaten från djurforskningen egentligen tas till vara av människoforskarna. Robert Michell, professor i komparativ medicin vid Royal College of Veterinary Surgeons i London, tycker att det finns mycket kvar att lära från djurens spontana sjukdomar och att möjligheterna inte utnyttjas till fullo.

- Under 1900-talet har forskarna haft en väldigt snäv bild om att människans sjukdomar bara kan studeras genom att på konstgjord väg skapa motsvarande sjukdomar hos laboratoriedjur. Den forskningen har blommat på bekostnad av den veteri-närmedicinska forskningen som är användbar även för sjukdomar hos människor. För människoforskarna är veterinärmedicinen bara en intressant hobby, men den är inget för de människoforskare som vill göra karriär. Jag tycker att de är väldigt ignoranta, säger Robert Michell.

Han har studerat
blodtryck och njursjukdom hos hundar och menar att hundarna erbjuder en naturlig modell för njursjukdom som väl kompletterar de djurförsök som utförs på laboratorier.

- Poängen är att inte bara imitera mänskliga sjukdomar hos till exempel möss och råttor, utan att faktiskt lära sig mer om det naturliga förloppet i olika sjukdomar genom att titta på de raffinerade och intressanta likheterna och skillnaderna mellan olika djurslag med samma sjukdom.

- ­Eftersom djuren redan är sjuka så lider de inte mer än de ändå skulle göra, till skillnad från de djur som tillfogas sjukdom på laboratorier. Sådan forskning gagnar både djur och människor.

Åke Hedhammar, professor i sällskapsdjurens medicinska sjukdomar vid SLU, har just påbörjat ett projekt där man mer systematiskt ska ta till vara på informationen från den vete-rinärmedicinska forskningen om hundars sjukdomar och egenskaper. Han menar att forskning när det gäller spontant uppkomna sjukdomar hos hundar är särskilt intressant eftersom hundarna, mer än något annat husdjur, bor i samma miljö som männi-skor. Dessutom lever hunden i dag - precis som människan - längre än den gjorde förr och hinner därför få många av de människosjukdomar som kommer med åldern som till exempel cancer och diabetes.

- I Sverige har vi unika möjligheter att forska om hundars sjukdomar. Ingen annanstans i världen är hundarnas ursprung och hälsa så väl dokumenterad. Vi har en djurförsäkringsregistrering som liknar den för människor och en mycket utförlig registrering när det gäller härstamning. Man vet varifrån nära åttio procent av alla svenska hundar kommer och därför kan man härleda dem genetiskt.

Åke Hedhammar leder en forskningsgrupp som just nu med hjälp av Svenska kennelklubbens register och försäkringsdata ska ta reda på vilka sjukdomar som kan lämpa sig att studera och vilka raser som kan vara aktuella.

Projektet kommer också att innebära studier av hur vissa beteenden som är specifika för vissa raser -­som till exempel jaktinstinkt eller vaktinstinkt - kan vara kopplade till olika gener.

-­ När det gäller sjukdomar som beror både på arv och miljö vill vi gärna dra vårt strå till stacken och bidra med kunskap som kan vara till nytta också för den människoforskningen. Forskning kring spontant uppkomna sjukdomar och egenskaper hos djur har mycket att bidra med när det gäller kunskapen om människor, säger Åke Hedhammar.

Fakta/Komparativ medicin

Komparativ medicin innebär att jämföra sjukdomar mellan olika arter, till exempel mellan människa och hund.

Inom tandvården har mycket kunnande kommit från studier av hundar, både när det gäller sjukdomar i munnen och tandskador efter olyckor. Tandlossningssjukdom är den vanligaste inflammationssjukdomen hos både hundar och människor, alltifrån inflammation i tandköttet till att tänderna verkligen lossnar. Både människan och hunden har dragit nytta av tandforskningen.

HIV-liknande virus har studerats både hos katt och kyckling innan HIV upptäcktes hos människor. Den veterinärmedicinska litteraturen hjälpte människoforskarna att snabbare förstå hur HIV fungerar.

Fästingfeber orsakas av bakterien Ehrlichia som fästingen sprutar in i kroppen när den biter sig fast i huden. Hos kor kallas sjukdomen betesfeber och den har varit känd sedan 30-talet. Men veterinär Anneli Bjöersdorff såg i slutet av 80-talet att bakterien också kan göra hundar och hästar sjuka. Hon utvecklade då ett sätt att upptäcka sjukdomen för djur. För fyra år sedan såg hon de första fallen av fästingfeber hos människor och utvecklade då motsvarande diagnosmetod för människor. Bakterien kan nu upptäckas både hos djur och människor för att sedan botas med antibiotika.

På DNA-nivå är hundens gener till ungefär 90 procent identiska med människans. Hunden och människan skilde sig genetiskt från varandra för mellan 60 och 70 miljoner år sedan, ungefär samtidigt som de större däggdjursgrupperna skilde sig åt och delades in i bland annat gnagare, elefantdjur, primater och rovdjur.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.