Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 06:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/dyrt-och-dodligt-ett-varmare-klimat-kostar-pengar-halsa-och-manniskoliv/

Vetenskap

Dyrt och dödligt – ett varmare klimat kostar pengar, hälsa och människoliv

Kalhuggen och bränd mark i Amazonas i Brasilien. Foto: Andre Penner

Klimatförändringarna kostar pengar och skadar vår hälsa, och det kommer att bli värre. Avverkning av regnskog i Amazonas sprider malaria, ebola kan nå helt nya områden, och större åldersklyftor mellan stad och landsbygd ökar sårbarheten för värmeböljor, torka och andra klimatrelaterade händelser. 

– Vi vet att klimatförändringarna är ett hot mot människors hälsa. Men det saknades tydliga belägg för hur dyrt det verkligen är, säger Vijay Limaye, forskare i miljöhälsovetenskap vid Natural Resources Defense Council NRDC i New York.

Han och hans medarbetare har gått igenom vad tio klimatrelaterade händelser i USA under 2012 har kostat i liv, sjukvård och utebliven inkomst. 

– När vi pratar om skador av klimatförändringarna handlar det vanligen om byggnader och infrastruktur och annat vi kan försäkra. Vi vill få med folkhälsan i diskussionen, och visa vad det betyder för vår ekonomi, särskilt om vi misslyckas med att få ned utsläppen av växthusgaser.

Forskarna undersökte följderna av stora bränder i staterna Colorado och Washington, luftföroreningar med ozon i Nevada, en extrem värmebölja i Wisconsin, utbrott av borrelia i Michigan och av den myggburna sjukdomen West Nile virus i Texas, extrema regnoväder i Ohio, orkanen Sandy i New Jersey och New York, allergiframkallande ekpollen i North Carolina och giftig algblomning längs Floridas kust. 

Resultaten, som publicerades tidskriften GeoHealth tidigare i höstas, visar att händelserna ledde till 917 förtida dödsfall, 20.568 inlagda på sjukhus, 17.857 besök på akutmottagningar och 37.425 vårdkontakter utanför sjukhus, till exempel hembesök och utskrivning av receptbelagd medicin. De sammanlagda kostnaderna blev 10 miljarder dollar, och då har forskarna även räknat med förlorade arbetsinkomster, och behandling av psykiska problem och komplikationer för gravida efter orkanen Sandy. 

– Det talas ofta om hur dyrt det är att minska koldioxidutsläppen och styra om till rena energikällor. Men då fattas en massa information. Det är kostnadseffektivt att få ner utsläppen eftersom vi då kan undvika utgifter på miljardtals dollar för hälso- och sjukvård, säger Vijay Limaye.

De tio händelserna är av mycket olika typer, men risken för samtliga ökar när klimatet blir varmare.

– Vetenskapen är tydlig. Att skydda människors hälsa och minska lidande är ytterligare ett argument för att vi snabbt måste agera och hejda klimatförändringarna, säger Vijay Limaye.

Samtidigt som risken ökar för torka, översvämningar och andra svåra väderhändelser som hotar människors liv och hälsa blir vi också fler, och skillnaderna ökar mellan olika områden och skilda delar av världen. 

– Det har gjorts många beräkningar och prognoser över var världens befolkning kommer att finnas. Vi ville även ta reda på hur åldersfördelningen ser ut, säger Erich Striessnig vid forskningsinstitutet IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis, i Österrike.

I USA åldras befolkningen på landsbygden mycket snabbare än i städerna. Så har det sett ut under de senaste 40 åren, och utvecklingen kommer att fortsätta, enligt en studie av Erich Striessnig och hans kolleger, publicerad i tidskriften Environmental Research Letters.

– Det är relevant att veta när vi ska förutsäga vilka effekter klimatförändringarna kommer att få. En äldre befolkning är mer känslig och utsatt, och drabbas hårdare av värmeböljor och andra väderhändelser, säger Erich Striessnig.

Andelen av befolkningen i USA som är över 70 år gammal kan öka från runt nio procent år 2010 till mellan 26 och 34 procent vid slutet av seklet. I områden som Charlotte County i Florida, där en fjärdedel av invånarna är äldre än 70 redan i dag kan de utgöra nästan halva befolkningen år 2100.

De yngre flyttar till städerna, framför allt vid kusterna, eftersom där finns jobb, utbildning, barnomsorg och andra möjligheter, när jordbruken blir storskaliga och mekaniserade och inte längre kräver lika mycket arbetskraft och enklare jobb i tillverkningsindustrin också försvinner.

– De som har förlorat sina lågkvalificerade jobb till Mexiko eller Kina är vanligen de människorna som röstade på Donald Trump. Trump säger att jobben ska tas tillbaka till USA, men det kommer inte att ske. De jobben finns inte mer. Det kommer att krävas utbildning, och utbildningen finns i städerna.

Även i Europa blir befolkningen äldre.

– I Europa ser det lite annorlunda ut eftersom det är mycket mer tättbefolkat än på landsbygden i USA. Men Sverige liknar USA mer. De norra delarna av landet kommer troligen att åldras snabbare medan de yngre flyttar till Stockholm, Malmö och Göteborg i söder, säger Erich Striessnig.

Ett varmare klimat och förändrade befolkningsmönster, särskilt i kombination med fattigdom, ökar också spridningen av farliga sjukdomar. I slutet av seklet kan ebolaepidemier nå stora områden av Afrika som aldrig tidigare har drabbats, visar en statistisk modell av David Redding vid University College London och hans medarbetare, publicerad i tidskriften Nature Communications.

– Det absolut viktigaste är mer resurser till sjukvården. Insatser för att bekämpa fattigdom gynnar inte bara människor för att deras lidande minskar. Bättre utbildning och sjukvård i riskområden för farliga sjukdomar är något vi alla tjänar på, även i andra länder, säger David Redding.

Smitta kan spridas med flygresenärer till övriga världen.

– Vi har inga garantier för att våra sjukvårdssystem skulle kunna hantera och begränsa smittspridning. Vi bör vara mycket försiktiga med att tro att detta bara är ett problem för Väst- och Centralafrika.

Malaria når också nya områden på grund av klimatförändringarna. Mänskliga aktiviteter ökar spridningen ytterligare. Andrew MacDonald vid University of California i Santa Barbara och Erin Mordecai vid Sanford University har visat hur malaria har ökat till följd av avverkning av regnskog i Brasilien mellan år 2003 och 2015, i en studie i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) 

– Det gäller framför allt i de inre delarna av Amazonas, där det finns mycket orörd skog. Men vi fann också att hög frekvens av malaria minskar avverkningen till lägre nivåer än vi kan vänta oss. Om vi inte tar hänsyn till den effekten kommer vi att underskatta hur mycket avverkningen driver på malariaspridningen med en faktor tre, säger Andrew MacDonald. 

Det finns många möjliga förklaringar till den ökade spridningen, som att malariamyggorna får nya platser att föröka sig på och bättre möjligheter att överleva, och att kontakten mellan människor om myggor ökar. 

– Utöver alla negativa konsekvenser med minskat upptag av koldioxid från luften, minskad biologisk mångfald och effekterna för klimatet visar våra resultat att avskogningen i Amazonas också har direkta negativa konsekvenser för människors hälsa, säger Andrew MacDonald.

Läs mer: ”Befolkningspolitik nödvändig för att rädda klimatet” 

Läs mer: 10 platser där klimatförändringarna slår hårt