Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/effekten-av-bistandet-syns-fran-rymden/

Vetenskap

Effekten av biståndet syns från rymden

Bild 1 av 3 En låntagare får information om mikrokrediter i ett Sidaprojekt inriktat på småindustri tillsammans med ILO 1997.
Foto: Sven-Åke Svensson
Bild 2 av 3 Eleverna kommer till skolan i båt i ett Sidaprojekt med Unicef vid sjön Ton Le Sap 1996.
Foto: Sven-Åke Svensson
Bild 3 av 3 Asfaltsbärare i Siem Reap 1997 i ett Sidaprojekt för bygge av vägar och dammar.
Foto: Sven-Åke Svensson

Sverige gav bistånd till Kambodja i nästan 20 år. Satellitbilder visar vilken effekt hjälpen haft, och att goda resultat kan nås även i mycket utsatta områden.

Ordet Seila betyder grundsten på khmer. Det är också namnet på ett program som svenska Sida och andra biståndsorganisationer drog igång i Kambodja 1996. Målet var att återuppbygga människors förtroende för lokala myndigheter och minska fattigdomen i det svårt sargade landet.

I nästa vecka kommer två rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys om vilken effekt Sveriges bistånd till landet har haft.

– Vi ser att man kan få till positiva förändringar även på de värst utsatta platserna, säger Ariel BenYishay, ekonom vid forskningsuniversitetet William & Mary i Williamsburg i Virginia i USA. 

Under röda khmerernas skräckvälde på 1970-talet tvångsförflyttades miljontals kambodjaner till arbetsläger på landsbygden, och 1,7 miljoner människor dog av det hårda arbetet, svält, tortyr och i massavrättningar. Vietnam invaderade landet och hjälpte till att tillsätta en ny regering 1979, men stridigheter fortsatte in på 90-talet, många civila drevs på flykt, och lokala myndigheter slutade i praktiken att fungera. Utöver allt mänskligt lidande skadades också människor förtroende för offentliga institutioner och myndigheter allvarligt.

Att utvärdera om och hur program som Seila och andra biståndsprojekt har fungerat kan vara mycket svårt.

– Vanligen finns inga grupper att jämföra med. Då kan man se vad som hänt på de platser där biståndet har hjälpt, men ofta missar man bredare trender som ändå pågår i landet och som kan påverka befolkningen, säger Ariel BenYishay.

Utvärderingen är också ofta både kostsam och tidskrävande. Forskare kan behöva förlita sig på stickprov, djupintervjuer, enkäter och frågeformulär, eller slumpmässigt välja några byar och samhällen som ska få hjälp och sedan jämföra utvecklingen där med hur det har gått i grannbyarna där invånarna fått klara sig på egen hand.

Men bistånd kan ha så påtagliga konsekvenser att de till och med är synliga från rymden. Ariel BenYishay och hans medarbetare använder satellitbilder som visar ljus om natten som ett mått på välstånd och utveckling.

– En fördel är att data redan finns, och dessutom för långa tidsperioder. De nattbilder vi har går tillbaka ända till början av 90-talet, säger han.

Satellitbilderna ger forskarna möjlighet att följa förändringar år från år.

– Och eftersom samma data finns för hela jordklotet kan vi identifiera andra platser med liknande utveckling av nattljus att använda som referenspunkter. 

 

Bild 1 av 2 Satellitbild över området runt Phnom Penh 2003.
Foto: Aiddata
Bild 2 av 2 Satellitbild över området runt Phnom Penh 2013.
Foto: Aiddata

Biståndet till Kambodja passar ovanligt bra att utvärdera med satelliter.

– Det är en riktigt stor fördel när vi undersöker en så långvarig insats. Vi har ju data för flera decennier. Med andra metoder kanske vi kan följa utvecklingen under några år i början, men nu kan vi se vad som händer 10, 15 år efter att projektet har avslutats. Det gör metoden så spännande, säger Ariel BenYishay.

En annan fördel är att data kan användas retrospektivt.

– En grundlig utvärdering måste i vanliga fall göras samtidigt som projektet pågår, och svaret kommer först tre eller fem år senare. Här kan vi gå tillbaka i tiden och göra det i efterhand. 

Lampor som lyser om natten kan visa att det finns tillgång till elektricitet och att ekonomin har blivit bättre, men det behöver inte säga något om människors verkliga levnadsförhållanden. Ariel BenYishay och hans medarbetare kombinerar därför alltid satellitbilderna med andra mått på fattigdom och välstånd.

– Vi har tillgång till officiella data från kambodjanska myndigheter, och de visar att förändringarna vi ser i nattljus hänger ihop med minskad spädbarnsdödlighet. Så fler barn överlever efter att projekten som Sverige och andra biståndsgivare har finansierat har trätt i kraft, säger han.

Många insatser har handlat om att satsa på lokal infrastruktur och bygga bättre vägar. Att spädbarnsdödligheten minskar är ett tecken på att förändringarna verkligen har kommit civilbefolkningen till godo.

Karta över nattljus i Kambodja (området runt Phnom Penh) 2013. Gula punkter visar var det är mest nattjus – blåa minst ljus. Röda punkter visar biståndsprojekten. Foto: Karta av Soren Patterson för AidData vid William & Mary.

Forskargruppen på William & Mary har använt satellitdata för många olika utvärderingar, i bland annat Afghanistan, Gaza och Västbanken, och Brasilien. I Kambodja har bilderna av nattljus varit särskilt användbara.

– Vi kan ju jämföra med hur det såg ut i början av 90-talet, innan biståndet började. Då vi vet hur väl förändringar i nattljuset hänger ihop med förändrad barnadödlighet, utbildning och hushållens tillgångar berättar bilderna en rik och detaljerad historia. Det blir extra tydligt på en plats som Kambodja, där man har gått från inget eller mycket lite ljus och elektrifiering till rimliga nivåer, men där man ändå inte är så utvecklad att allt är upplyst överallt, säger Ariel BenYishay.

Han och hans medarbetare gjorde en del oväntade upptäckter, framför allt när de undersökte de delar av landet som varit extra utsatta för våld under röda khmererna, och för amerikanska bombningar innan dess.

– Vi väntade oss att infrastrukturprojekt, som när man bygger en väg i en by eller stad i avlägsna delar av landet, bara hjälper om det finns ett fungerande lokalt styre på plats. Annars riskerar pengarna att gå till fel saker, eller bara gå till vägen utanför den lokala byledarens hus.

Men historien satellitbilderna berättade var den motsatta.

– Några av de största effekterna fann vi på platser med det sämsta styret, och som varit hårdast drabbade både under röda khmererna och under bombningskampanjerna dessförinnan, säger Ariel BenYishay.

Där finns lärdomar att dra för framtida biståndsprojekt, menar han.

– Det visar att vi inte behöver ägna åratal och massvis med pengar på att få till ett fungerande styre innan vi kan börja bygga saker som förbättrar infrastrukturen och får ner transportkostnaderna för människor. Istället kan vi börja där, och använda det som en grundsten - precis som namnet på biståndsprogrammet - för att bygga starkare samhällen.

Ariel BenYishay är glad över samarbetet med Expertgruppen för biståndsanalys, och uppskattar Sveriges sätt att ge bistånd.

– Många bidragsgivare har korta tidsramar och kommer in snabbt men försvinner sedan, och växlar mellan vilka sektorer de arbetar med. Sida har gjort ett mycket bättre jobb, och varit tydliga med att nu kommer vi att vara i Kambodja och Etiopien och stanna här, och arbeta med dessa specifika områden, i årtionden i vissa fall. Det är beundransvärt, men det ger också stora utmaningar för utvärderingen av projekt. Men det är fint att kunna dokumentera vad ett konsekvent och principfast tillvägagångssätt leder till. 

Ämnen i den här artikeln:

Rymden
Bistånd
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt