Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Englert favorit till Nobelpriset

François Englert.
François Englert. Foto: Martial Trezzini/AP

Denna vecka tillkännages årets Nobelpristagare. Belgaren François Englert är storfavorit till fysikpriset.

Upptäckten av Higgspartikeln är den hetaste kandidaten till Nobel­priset i fysik i år enligt de flesta bedömare. Belgaren François Englert är då den enda självskrivna mottagaren.

Kanske får han dela priset med Peter Higgs, som gett namn åt partikeln men som inte var först med teorin, kanske med två av Cern-fysikerna som låg bakom upptäckten. Det vet än så länge bara Nobelkommittén.

1964 publicerade François Englert tillsammans med Robert Brout, som avled 2011, en teori om hur elementarpartiklarna får massa. Nästan ett halvsekel senare kom till slut bekräftelsen på att teorin stämmer när fysikerna på Cern i Genève hittade den gäckande Higgspartikeln. François Englert var på plats den 4 juli 2012 när resultaten presenterades.

– Det var ingen otrevlig upplevelse. Men det var ju knappast en överraskning. Inte för mig i alla fall, sa han när DN träffade honom på Stockholms universitet i somras.

Han och Peter Higgs var där för att dela ut ett pris vid en partikelfysikkonferens. François Englert var lite trött på prisutdelningar och konferenser eftersom de tar tid från forskningen. Vid 80 års ålder forskar han fortfarande, och hittar ständigt nya områden att undersöka. Nu har han börjat intressera sig för biologi, och tidigare har han ägnat sig åt strängteori, kosmologi, allmän relativitetsteori, partikelfysik, magnetism och supraledning. Bland annat.

– Jag har studerat allt möjligt. Jag är inte specialiserad på någonting.

Från början är han ingenjör. 1959 doktorerade han i fysik och blev inbjuden till ansedda Cornelluniveristetet i USA av Robert Brout, som snart blev en nära vän. Tillsammans studerade de supraledning och kom sedan in på partikel­- fysik, ett ämne ingen av dem behärskade.

– Vi fick lära oss medan vi höll på. Det tog lite tid. Inte bara för att vi var tvungna att förstå alla strukturer i teorin, utan också för att mitt kontrakt i USA gick ut 1961.

François Englert längtade hem till Europa och återvände till Belgien. Robert Brout och hans familj följde efter.

– Han sa upp sig från Cornell och bestämde sig för att stanna i Belgien. Han blev till och med belgisk medborgare och avsade sig sitt amerikanska medborgarskap.

François Englert och Robert Brout byggde upp en grupp för teoretisk fysik vid Bryssels fria universitet och fortsatte att studera och skriva artiklar inom många olika fysikområden.

Nu, när Higgspartikeln är funnen, hoppas François Englert att fysikerna också snart kan lösa gåtan om vad den mörka materian består av. Men att förstå den mörka energin, som gör att universums expansion går allt snabbare, kommer däremot att bli mycket svårare enligt honom.

Han är övertygad om att lösningen har att göra med fysikens allra största problem: att ingen ännu har lyckats förena den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. Många har försökt utan att lyckas, även François Englert själv.

– Det är ett grundläggande problem, och det hänger också ihop med förklaringen till universums uppkomst. Men tyvärr har vi inga experiment som kan hjälpa oss med detta. Därför måste vi helt och hållet förlita oss på den mänskliga intelligensen. Och den är dessvärre begränsad.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.