Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Expert: Bantat bistånd kan ge klimatflykt

En herde fyller upp en gammal dopfunt med vatten i ruinerna av Mushabbak i Syrien.
En herde fyller upp en gammal dopfunt med vatten i ruinerna av Mushabbak i Syrien. Foto: Luis Dafos/Alamy

Värre flyktingkatastrofer hotar i klimatförändringarnas spår när Sverige och andra länder använder biståndspengar till flyktingmottagande. Det menar OECD:s biståndschef Erik Solheim.

– Vi avråder starkt från det, säger Erik Solheim som vill strama åt de regler som Sverige utnyttjar.

Redan i dag är 60 miljoner människor på flykt i världen. Den siffran riskerar att stiga ytterligare av klimatförändringar, när torka, översvämningar, brist på rent vatten och extremt väder leder till fattigdom, matbrist, politisk oro, krig och konflikter.

– Kraftigt försämrade livsvillkor är en viktig drivkraft för att migrera. Klimatdriven migration kommer att öka, säger Malin Mobjörk, forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Framför allt är det människor i fattiga och redan utsatta länder som drabbas. Därför är bistånd en av de allra hetaste frågorna på det stundande klimatmötet i Paris. Pengarna behövs till anpassningsåtgärder som kan ge skydd mot översvämningar eller ställa om jordbruket så att odlingarna klarar torka. Sådana insatser är sällan intressanta för privata investerare.

– Vi kan hejda utvecklingen. Det krävs kraftfulla och uthålliga ansträngningar för att minska våra utsläpp och anpassa samhällen bättre till nya klimatförhållanden. Men de ansträngningar som görs i dag är långt ifrån tillräckliga, säger Malin Mobjörk.

Sverige har haft ett välgrundat rykte som en generös biståndsgivare. Under trycket av det ökande asylmottagandet har dock både den förra och den nuvarande regeringen lagt om kursen. Mer och mer har tagits från biståndsbudgeten för att bekosta flyktingmottagandet. I år handlar det om över 20 procent och nästa år fortsätter pressen på statsbudgeten att vara stor.

Erik Solheim är ordförande för OECD:s biståndskommitté DAC som bestämmer spelreglerna för hur länderna får använda sina biståndspengar. Sverige och andra ställer till stor skada när de urholkar biståndet på detta sätt, anser Solheim som riktar hård kritik mot den svenska regeringen.

– Vi avråder starkt från att använda biståndet till att ta emot flyktingar i Europa. Det ger mindre till klimatåtgärder, reducerar FN:s möjligheter att verka för fred och försämrar insatserna för de allra fattigaste, säger Erik Solheim.

På klimatmötet i Paris väntar hårda konflikter mellan rikare och fattigare länder om klimatbistånd. Sverige sänder en dålig signal inför förhandlingarna, anser Erik Solheim. Möjligheterna att agera brobyggare mellan nord och syd, något den svenska regeringen gärna vill, riskerar att undermineras.

– Vi måste inse att vi inte kommer att få någon förståelse i exempelvis ett land som Burkina Faso för att det skulle vara nödvändigt att minska biståndet på grund av flyktingströmmarna i Europa. De nordiska länderna har haft ett stort inflytande på världen. Vi har – som amerikanerna säger – boxats över vår viktklass, men vårt inflytande kommer att sjunka om vi inte upprätthåller ett högt bistånd, säger Erik Solheim.

Formellt har Sverige hittills hållit sig inom ramen för OECD/DAC:s biståndsregler, men Erik Solheim påpekar att när de tillkom förekom överföringar från bistånd till migration bara i mycket liten omfattning. Han anser att utrymmet för manövrer som de svenska borde stramas åt.

– Vi vill sätta den frågan på dagordningen på vårt ministermöte i februari.

Sammanhållningen inom EU pressas nu till bristningsgränsen av flyktingkrisen men Erik Solheim varnar för kortsiktiga lösningar. Att skära ner på det förebyggande klimatarbetet i fattigare delar av världen riskerar att slå tillbaka hårt mot Europa.

– Tidigare var det vanligaste att man flydde till närmaste grannland, men nu har flyktvägarna blivit mycket mer globala. Dessutom, på 2020-talet kommer nästan hela världens vuxna befolkning ha en mobiltelefon med internet och där kan de läsa om situationen i Sverige: hur du kommer dit, hur mycket bättre tillvaron är där, hur regelverket ser ut. Det var ingen som förut kunde sitta i Libanon eller Afghanistan och ta reda på så mycket om Sverige, säger Erik Solheim.

Statsvetaren Malin Mobjörk anser att forskningen ger stöd för kritiken mot att låta biståndet bekosta flyktingmottagandet.

– Det är politiskt viktigt att vi inte väljer mellan att hjälpa där eller här. Det måste vara både och. Därför är det fel att låta biståndsbudgeten bära flyktingmottagandet eftersom det kan innebära minskade satsningar på förebyggande åtgärder. Många delar av samhället måste vara med och bekosta detta, annars kommer vi att ställas inför omfattande humanitära katastrofer.

Den svåra torkan i Syrien mellan 2007 och 2011 tvingade en och en halv miljon människor att lämna landsbygden för städerna. Det bidrog till att göra konflikten i landet mycket svårare. Risken för en sådan torrperiod har fördubblats av de klimatförändringar vi själva orsakar, enligt en studie publicerad i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS i våras.

– Klimatförändringarna i sig orsakar inte konflikter, men när de drabbar områden med ekonomiska, politiska, etniska och religiösa motsättningar kan de bli den utlösande faktorn som sätter i gång våldet, säger Raya Muttarak, migrationsforskare vid det internationella forskningscentret IIASA utanför Wien i Österrike.

Fakta. Bistånd

Bistånd till åtgärder som kan minska effekterna av klimatförändringar blir en knäckfråga på FN-mötet i Paris som börjar på måndag.

Rätt anpassningsåtgärder kan motverka framtida flyktingströmmar. Frågan skapar konflikter mellan rikare och fattigare länder.

OECD

är de rika ländernas samarbetsorganisation i ekonomiska frågor.

DAC

är OECD:s biståndskommitté. Enligt DAC-reglerna får länderna i viss mån ta pengar från biståndet för att bekosta flyktingmottagandet.

Sverige

Sverige har länge legat i toppen av givarländerna när det gäller bistånd med cirka 1 procent av BNP. Sverige är dock också det land som tar mest från biståndet till migration, mer än 20 procent 2015. Det har regeringen försvarat med att det svenska flyktingmottagandet är det största per invånare inom EU.

Det är dock långt mindre än många andra länder i konfliktzonernas närhet, som Libanon och Jordanien.

DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.