Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Falska nyheter sprids fortare och når fler

Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

Falska nyheter sprids fortare, längre och till fler människor än sanna, visar den första stora genomgången av 126.000 historier som delats på Twitter mellan 2006 och 2017. Och det är människor, inte automatiserade robotar, som är problemet.

En lögn kan färdas halvvägs runt jorden innan sanningen fått på sig skorna, är ett citat som har tillskrivits både Jonathan Swift, Mark Twain och Winston Churchill.

Oavsett vem som sa det först är det en träffande beskrivning av Twitter.

– Falska nyheter sprids längre, snabbare, djupare och bredare än sanningen, i alla kategorier. Det går många gånger snabbare och når många gånger fler. Det är ett viktigt och mycket oroande resultat som vi måste ta på allvar, säger Sinan Aral, professor i informationsteknologi och marknadsföring vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Boston. 

Hans forskargrupp har gjort den första stora genomgången av hur sanna och falska nyheter har spritts på Twitter ända sedan tjänsten lanserades 2006. Resultatet, som publicerades i tidskriften Science på torsdagen, är nedslående. En sann nyhet nådde mycket sällan fler än 1.000 Twitter-användare, medan falska nyheter levde längre och kunde delas av bortåt 100.000 personer. Dessutom spreds de mycket snabbare. Det gäller i synnerhet för falska politiska nyheter.

– Falska politiska nyheter färdas längre, snabbare, djupare och till fler användare än några andra nyheter, säger Sinan Aral.

Tidigare har forskare framför allt undersökt hur enskilda rykten sprids, eller vad som delas i samband med en viss händelse, som bombdådet vid Boston maraton 2013. Tack vare goda relationer med Twitter fick Sinan Aral och hans medarbetare tillgång till företagets arkiv, och kunde analysera runt 126.000 nyheter som delats av 3 miljoner användare fler än 4,5 miljoner gånger. Med hjälp av sex olika oberoende organisationer för faktagranskning (se faktaruta) kunde de klassificera historierna som sanna, falska eller delvis falska.

Spridning av falska och fejkade nyheter skylls ofta på så kallade Twitter-botar, automatiserade datorprogram som ser ut att vara vanliga användare. Men att utesluta botarna ändrade inte resultatet.

– Botarna ökar spridningen av falska nyheter. Men de ökar spridningen av sanna och falska nyheter lika mycket. Så botar kan inte förklara den stora skillnaden i spridningen av falsk och sann information. Slutsatsen är att det är människor som gör att falska nyheter sprids så snabbt och långt, inte automatiserade robotar, säger Sinan Aral.

Sinan Aral.
Sinan Aral. Foto: MIT

Forskarna gissade först att de falska nyheterna främst sprids av mycket aktiva användare som varit på Twitter länge och har många följare och så kallade verifierade konton, alltså konton som Twitter har granskat och bekräftat att de verkligen hör till rätt person. 

– Men det stämde inte. Personerna som spred de falska nyheterna hade färre följare, var mindre aktiva, hade ofta varit kort tid på Twitter och hade sällan verifierade konton. 

I stället verkar det vara egenskaperna hos själva nyheten som gör att den får stor spridning. De falska nyheterna innehöll mer ny och oväntad information än de sanna.

– Sådana nyheter blir vi överraskade av, och de pockar på vår uppmärksamhet. Människor som delar sådana historier får högre social status, eftersom det verkar som att de hänger med och har tillgång till unik insidesinformation, säger Sinan Aral.

För att mäta hur ny och oväntad en historia var jämförde forskarna innehållet med andra nyheter som Twitter-användarna hade tagit del av de föregående 60 dagarna. 

– Vi kunde göra en modell av hur nyheter delas och retweetas, och såg att en falsk nyhet i snitt har 70 procents större sannolikhet att spridas än en sann.

Sinan Aral och hans medarbetare undersökte också vilka känsloord som Twitteranvändarna använde när de delade de olika historierna.

– När de delade falska nyheter uttryckte de främst förvåning och avsky. Det stämmer med vår hypotes om att falska nyheter oftare är nya och oväntade, säger han.

Falska nyheter är inte bara ett irriterande inslag på sociala medier utan ett allvarligt samhällsproblem.

– Under en terroristattack eller en naturkatastrof kan polis och räddningspersonal få felaktiga uppgifter om var terroristerna finns eller om var människor är instängda. 

De ekonomiska konsekvenserna kan också bli stora. 

– En felaktig tweet om att president Barack Obama skadats vid ett sprängdåd 2013 utplånade aktievärden på 130 miljarder dollar på en dag. Felaktiga nyheter får dessutom enorma politiska konsekvenser när de påverkar opinioner och hur människor röstar, säger Sinan Aral.

Barack Obama ryktades, felaktigt, ha skadats i ett sprängdåd – vilket fick stor påverkan på aktiemarknaden.
Barack Obama ryktades, felaktigt, ha skadats i ett sprängdåd – vilket fick stor påverkan på aktiemarknaden. Foto: IBL

Eftersom det är människor som sprider de falska nyheterna tror Sinan Aral att vi framför allt behöver förändra beteenden.

– När vi handlar mat får vi detaljerad information om vad maten innehåller, hur den producerades och om det fanns nötter i fabriken där den förpackades. Vi får ingen sån information om nyheterna vi konsumerar.

Vi behöver också komma åt de ekonomiska motiven bakom falska och fejkade nyheter.

– Vi vet att trollfabrikerna i Makedonien skapar falska nyheter för att få reklamintäkter. Får du många att läsa så tjänar du mycket pengar. Om vi kan få internetplattformarna att minska spridningen av falsk information så kommer fabrikerna att tjäna mindre. Då kan incitamentet att skapa nyheterna försvinna, säger Sinan Aral.

Läs mer: Fejknyheter sprids från trollfabrik i Makedonien

Sinan Aral och hans medarbetare använder avsiktligt termen falska nyheter istället för fejkade, av flera anledningar. Dels har fejkade nyheter blivit ett politiskt laddat begrepp, som också används om sann information som sprids för att smutskasta en viss person eller ett politiskt parti. Dels säger studien ingenting om ifall de falska nyheterna har tagits fram avsiktligt eller om det till exempel rör sig om missförstånd eller om åsikter som presenteras som fakta.

Men termen fejkade nyheter är nödvändig för att förstå fenomenet. Det skriver David Lazer, professor i statsvetenskap och data- och informationsvetenskap vid Northeastern University i Boston, och hans kollegor i en artikel i samma nummer av Science.

– Speciellt på senare år har termen fejkade nyheter ofta använts som ett vapen för att skapa misstro. Men semantiskt och vetenskapligt är det ett viktigt begrepp. En fejkad nyhet är inte bara falsk. Det är en nyhet som har skapats i avsikt att vilseleda, säger han.

Varken begreppet eller företeelsen är något nytt.

– Jag har en artikel från 1925 från tidskriften Harper's Magazine som handlar om hur ny teknik hjälper till att sprida fejkade nyheter, säger David Lazer.

Den moderna journalistikens ideal om att vara objektiv och balanserad var framför allt i USA en motreaktion mot hur propaganda användes under första världskriget, menar David Lazer.

– En företagsmodell växte fram för media med professionella ideal. Det fungerade riktigt bra. Men nu har det havererat. Tidningar går i konkurs, och antalet anställda har minskat med 40 procent eller mer. Det är en hotad sektor. Frågan är hur vi ska skapa en ny modell för att sprida sanna nyheter, som fungerar lika bra som det gjorde på 1900-talet.

David Lazer efterlyser mer forskning.

– Vi måste förstå vad som händer på de här stora och mäktiga plattformarna Facebook, Twitter och Google, och det måste gå att ställa dem till ansvar. För 20 år sedan existerade de inte, och nu hanterar vi dem många gånger om dagen. De har helt och hållet förändrat vårt samhälle och våra relationer till andra människor. 

Kanske är det en miljörörelse för nätet som kan rädda oss. David Lazer jämför med när människor fick upp ögonen för miljöförstörelsen i de stora sjöarna i nordöstra USA i slutet av 1960-talet.

– Eriesjön började bokstavligt talat att brinna. Då insåg folk att vi kanske borde göra något åt utsläppen. Nu är det delar av internet som brinner. Som samhälle måste vi sätta in resurser för att förstå orsakerna, och hur vi ska kunna släcka elden.

Fakta:Sanna eller falska nyheter

Nyheterna som delades på Twitter betecknades som sanna, falska eller delvis falska utifrån hur de klassificerats av sex oberoende organisationer för faktagranskning: Snopes, Politifact, Factcheck.org, Truthorfiction.com, Hoax-slayer och Urban Legends.

Källa: Science

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.