Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fem-manader-med-det-nya-coronaviruset-har-ar-vad-vi-lart-oss/

Vetenskap

Fem månader med det nya coronaviruset – här är vad vi lärt oss

07:12. Den 30 december spårade kinesiska myndigheter ett dödligt virus i Wuhan, Kina. Sedan dess har viruset spridits över hela världen. Vad hände egentligen?

För fem månader sedan var det nya coronaviruset helt okänt. Vi har lärt oss mycket på kort tid, men fortfarande återstår många frågetecken. DN:s medicinreporter Amina Manzoor går igenom kunskapsläget.

När började utbrottet?

Exakt hur och när sjukdomen började spridas vet vi fortfarande inte. Under december började människor i staden Wuhan i Kina insjukna i lunginflammation av okänt ursprung. När WHO uppmärksammades på utbrottet den 31 december hade ett 40-tal människor insjuknat. Den första personen sökte vård den 1 december. Det kan ha funnits fall tidigare än så men som ännu inte identifierats. Det har förekommit en rapport om en person i Frankrike som inte varit utomlands skulle ha varit sjuk i covid-19 redan i december, men det finns osäkerheter kring det fallet.

Det har spridits konspirationsteorier av bland annat Donald Trump att det nya coronaviruset skulle ha skapats i eller släppts ut från ett labb. Det finns en vetenskaplig konsensus att viruset är naturligt och att det kan ha haft sitt ursprung i fladdermöss. Det är oklart om något annat djur var mellanvärd för viruset och smittade människor. Som exempel spreds sars från fladdermöss till palmmårdar och sedan till människor.

Tillfälligt sjukhus som iordningsställts i Wuhan, 4 februari 2020.
Tillfälligt sjukhus som iordningsställts i Wuhan, 4 februari 2020. Foto: Chinatopix/AP

Vilka blir sjuka av det nya coronaviruset?

Eftersom det är ett helt nytt virus har ingen människa någon immunitet mot just sars-cov2, därför kan alla bli sjuka. Men alla blir inte lika sjuka, de flesta blir inte svårt sjuka och behöver aldrig söka vård. I början verkade det som att sjukdomen främst drabbade äldre och redan sjuka, men det har blivit allt mer tydligt att även unga och friska personer kan bli svårt sjuka i covid-19. Exakt varför somliga blir svårt sjuka vet man inte, men en teori är att de infekteras med en högre dos virus. En annan möjlig förklaring är genetiska sårbarheter. Äldre människor och personer med andra sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, kroniska lungsjukdomar och diabetes har dock högre risk för att bli svårt sjuka och dö i covid-19.

Tillfälliga intensivvårdsplatser för patienter sjuka i covid-19 på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Tillfälliga intensivvårdsplatser för patienter sjuka i covid-19 på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Janerik Henriksson/TT

Hur länge smittar man?

Efter att man blir infekterad med det nya coronaviruset dröjer det en tid innan man blir sjuk, i snitt fem dagar. Människor kan börja smitta någon eller ett par dagar innan de får symtom, men som mest smittsam är man när man är sjuk. Hur länge människor är smittsamma är inte helt utrett. De tester som används för att diagnostisera människor med covid-19 kan inte skilja på aktivt virus som kan smitta och rester av virus. Därför kan man testa positivt i flera veckor efter att man tillfrisknat, men det betyder inte att man smittar. Några mindre studier har sett att människor är smittsamma i drygt en vecka, men det beror också på hur svårt sjuk man är. I en studie från Taiwan såg man ingen smittsamhet efter fem dagar (de nio personer som aldrig fick symtom smittade inte heller någon annan). Folkhälsomyndigheten bedömer att man är smittfri när man varit feberfri i två dagar om det gått minst sju dagar efter insjuknandet. För mer sårbara individer och svårt sjuka gäller feberfri i två dagar plus 14 dagar respektive 21 dagar efter insjuknandet.

Coronatest.
Coronatest. Foto: Johan Nilsson/TT

Blir man immun efter att man återhämtat sig?

Det har varit ett omdiskuterat ämne under senvåren. Den som har haft covid-19 kommer sannolikt att ha åtminstone ett visst skydd. Man har sett att personer som har haft covid-19 har förekomst av antikroppar mot viruset. Dessa fungerar som ett skydd nästa gång kroppen stöter på viruset. Men det är inte klarlagt om även de som har en mycket lindrig infektion utvecklar ett lika starkt antikroppssvar och om det i så fall ger ett fullt skydd vid en ny infektion. Men antikroppar är inte kroppens enda försvar mot virus, till exempel behöver man utreda bland annat minnes-T-celler och minnes-B-cellers roll vid försvar mot covid-19.

Hur länge man är immun efter en infektion vet man inte i nuläget, men tidiga rapporter om att tillfrisknade skulle ha insjuknat igen var felaktiga.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Vad vet vi om barn och covid-19?

Barn klarar generellt covid-19 bättre än vuxna, även om det finns barn som behövt intensivvård och som avlidit. Man vet ännu inte varför barn inte blir så svårt sjuka, men det kan handla om skillnader i immunförsvaret hos barn och vuxna. Det finns dock rapporter från till exempel Storbritannien om barn som drabbats av ett Kawasakiliknande syndrom, ett inflammatoriskt tillstånd med bland annat hög feber. Men inte alla barn har testats positivt för covid-19 och därför vet man ännu inte vad som är orsaken. WHO har uppmanat länder att bidra med information.

En man i skyddskläder gräver en grav på kyrkogården Caju i Rio de Janeiro, Brasilien.
En man i skyddskläder gräver en grav på kyrkogården Caju i Rio de Janeiro, Brasilien. Foto: Carl de Souza/AFP

Hur dödlig är covid-19?

Det är en fråga som inte är klarlagd än. I början av utbrottet pekade data från Kina på en genomsnittlig dödlighet kring två procent. Yngre hade lägre risk och äldre en klart ökad risk att dö. Men denna siffra baserades bara på personer som diagnostiserats med covid-19. Alla blir inte så sjuka att de behöver söka vård och somliga blir troligtvis inte sjuka alls eller bara mycket milt sjuka och därför kanske aldrig testas. WHO gjorde därför analyser tillsammans med några forskargrupper och kom fram till att dödligheten i covid-19 uppskattningsvis ligger någonstans mellan 0,5-1,0 procent. När allt fler länder gör antikroppsstudier, som ger en bild av hur många som har haft covid-19, har vi börjat få en bättre uppskattning av hur hög dödligheten är. En ännu opublicerad och ogranskad studie som analyserat flera studier av dödlighet i olika länder uppskattar att dödligheten i snitt är 0,75 procent.

Dödligheten varierar väldigt mycket mellan länder, men också inom länder. Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar är dödligheten i Stockholm uppskattningsvis 0,6 procent. Skillnaderna mellan länder kan bland annat bero på kvaliteten på vården, åldersfördelningen i befolkningen och åldern på de smittade. Men siffrorna är fortfarande mycket osäkra eftersom länderna räknar dödsfall på olika sätt. 

Teststation i staden Bucheon, Sydkorea.
Teststation i staden Bucheon, Sydkorea. Foto: Ed Jones/AFP

Finns det några mediciner?

Det finns ännu inga specifika läkemedel mot det nya coronaviruset. Många redan godkända läkemedel testas i studier världen över. Det experimentella läkemedlet remdesivir utvecklades först mot ebola, men visade i en amerikansk studie korta vårdtiden något vid svår covid-19. 

Hydroxiklorokin hajpades tidigt, bland annat av Donald Trump, men har i flera studier inte visat någon fördel. En studie antydde till och med högre dödlighet, och därför stoppade WHO tillfälligt studier med hydroxiklorokin och det liknande klorokinfosfat. 

Även om vi inte har något mirakelmedel mot covid-19 än testas massor av redan färdiga läkemedel och många nya utvecklas, förhoppningsvis kommer något eller några att visa sig vara effektiva behandlingar. En annan strategi som testas är blodplasma från tillfrisknade patienter

Foto: Magnus Hallgren

När får vi ett vaccin?

Helt nya vaccin tar ofta många år att utveckla. Men på bara några månader har fler än hundra olika vaccinkandidater utvecklats mot det nya coronaviruset. Tio har redan börjat testas på människor. Det är många steg kvar, men tidiga resultat har sett hoppfulla ut. Redan i sommar hoppas några gå vidare till att testas på många människor. Men då får vaccinet inte visa sig ge några allvarligare biverkningar. I slutänden kommer säkerheten att avgöra när vi får ett vaccin, trodde en Nobelpristagare som jag intervjuade

Somliga pratar om ett vaccin redan under hösten, medan andra tror att det kommer att dröja till minst nästa år. Men sedan måste tillräckligt många vaccindoser produceras, vilket också tar tid. Oavsett, världens forskare kraftsamlar för att skapa ett nytt vaccin på rekordtid.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Hur skyddar jag mig?

Viruset sprids främst via droppsmitta, alltså när den som är sjuk hostar, nyser eller pratar nära en annan person. Det absolut viktigaste du kan göra är därför att stanna hemma om du är sjuk och att hålla avstånd till andra människor. Större evenemang och sammankomster har i vissa fall lett till många smittade. Viruset kan också spridas via ytor, därför är det viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten. Det är mer tveksamt och omdebatterat om munskydd hjälper utanför sjukvården. WHO rekommenderar generellt inte friska att använda munskydd, eftersom det saknas bevis för att det minskar risken för att bli sjuk.

Ämnen i artikeln

WHO
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt