Vad kommer din föreläsning att handla om?

– Vi har visat att om en hona av flugan Drosophila, alltså en bananfluga, har legat i ett glas vin så kan vi känna det på lukten av en substans den har utsöndrat, i mycket små mängder, bara några nanogram. Det är fullkomligt häpnadsväckande att vårt luktsinne är så känsligt. Det visar att talesättet bland vinkännare – att en fluga som faller ner i ett glas vin kan förstöra smaken – stämmer. 

Vad betyder upptäckten?

– Jag har en kaffekopp där det står ”I love the smell of jetfuel in the morning”. Visst kan man tycka om doften av bensin, men man skulle aldrig dricka det. Om du ser en kopp med en mörk vätska kan du inte vara säker på om det är kaffe eller bensin. Men du känner det på lukten. Luktsinnet funkar på distans, och är absolut tillförlitligt. ”Smells are surer than sounds or sights”, som Rudyard Kipling skrev.

Fortsätter ni att studera detta?

– Vi vill förstå varför vårt luktsinne är känsligt för just den här substansen som flugorna använder för kommunikation inför parning. Hypotesen är att vi har en egen doftreceptor för just det ämnet, men vi har inte publicerat resultatet ännu. Vi har också sett att en testpanel från Systembolaget kunde känna skillnad på afrikanska Drosophila och bananflugan Drosophila melanogaster som lever med oss och förmodligen följde med oss när vi lämnade Afrika, som vårt första husdjur.

Har IgNobel-priset förändrat ditt liv på något sätt?

– Jag fick föreläsa om upptäckten på både Harvard och MIT när vi tog emot priset i Boston. Det var både intressant och roligt, och är ju så nära berömmelse man kan komma. Först hade jag tackat nej till priset eftersom jag misstänkte att någon försökte förlöjliga vår forskning. Men jag är glad att jag ändrade mig. Det blev en påminnelse om att vetenskap ändå är något kreativt.