Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

För alla människor i alla tider – men snart görs enheterna om

En av de ursprungliga kilocylindrarna utanför i Sevres utanför Paris.
En av de ursprungliga kilocylindrarna utanför i Sevres utanför Paris. Other: JACQUES BRINON

Ett rationellt måttsystem var ett mål för den franska revolutionen. Nästa år definieras alla grundenheter om, och vi behöver inte längre en metallklump i Paris för att avgöra vad något väger.

– När du går till affären och köper två kilo kyckling så hänger det du gör ihop med en klump platina i ett bankvalv i Paris, säger Barry Taylor, pensionerad forskare vid National Institute of Standards and Technology i USA.

Metallklumpen han pratar om är en cylinder av 90 procent platina och tio procent iridium, som sedan 1889 är definitionen för ett kilogram.

– Varenda gång någon väger något någonstans i världen kan det spåras tillbaka till den där metallbiten, säger Barry Taylor.

Platinacylindern har bara tagits ut ur valvet tre gånger, och det finns tecken på att den kanske har ändrat massa lite. Den väger inte längre exakt lika mycket som de kopior som förvaras på andra ställen. Om det är kopiorna eller originalet som har förändrats är omöjligt att avgöra.

Definitionen av ett kilogram härstammar från den franska revolutionen. Målet för revolutionärerna var inte bara ett nytt, upplyst sätt att styra landet utan också ett nytt, rationellt måttsystem, som utgick från naturen och inte hade att göra med hur långa människors underarmar, fötter eller tummar var. ”À tous les temps, à tous les peuples” var mottot: ett måttsystem för alla tider och för alla människor.

En meter definierades som en tiomiljondel av avståndet från ekvatorn till nordpolen. En liter var lika med en kubikdecimeter, och ett gram definierades som vikten av en tusendels liter vatten.

Metersystemet utvecklades så småningom till det så kallade SI-systemet, med sju grundenheter som alla andra enheter kan härledas från: meter för längd, kilogram för massa, sekund för tid, ampere för elektrisk ström, kelvin för temperatur, candela för ljusstyrka och mol för substansmängd.

Definitionerna av enheterna har gjorts om flera gånger. Metern var från början en stav i Paris, men den blev för inexakt för att ha som definition när vi kunde börja göra precisionsmätningar med laser. Och numera är det atomur som bestämmer hur lång en sekund är, eftersom jordens rotation varierar för mycket för våra moderna behov av exakt tid.

– Men kilogrammet är det största problemet, säger Barry Taylor.

Ingen kommer att märka någonting. Det påverkar bara våra nationella standarder för mått och vikt.

Metern har genomgått den mest radikala förändringen. Den 20 oktober 1983 beslutade General Conference on Weights and Measures, CGPM, att ljushastigheten i vakuum är exakt 299 792 458 meter per sekund. Metern är alltså numera definierad från ljushastigheten: det är den sträcka ljuset färdas på 1/299792458 sekund.

Barry Taylor har tillsammans med sina kolleger Peter Mohr och David Newell tagit fram helt nya definitioner av alla SI-enheterna enligt samma princip, så att forskare lätt ska kunna ställa in sina mätinstrument på labbet, och inte behöva skicka något till Paris för att kalibreras. De nya definitionerna antas på CGPM i november nästa år.

– Ingen kommer att märka någonting. Det påverkar bara våra nationella standarder för mått och vikt, säger Barry Taylor.

Foto: Stefan Rothmaier

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.