Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Forskare hoppas på kärnvapenförbud

Kärnvapen kan snart vara förbjudna av ett internationellt avtal, samtidigt som kärnvapenhotet i Europa är större än på många decennier.

– Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas, och bör aldrig få utkämpas. Enda vinsten av att våra två nationer har kärnvapen är för att säkerställa att de aldrig kommer att användas. Men vore det inte bättre att helt göra oss av med dem? sa USA:s president Ronald Reagan i sitt tal om tillståndet i nationen 1984.

Ända sedan atombomberna över Hiroshima och Nagasaki har vi vetat hur våldsamt förödande och destruktiva vapnen är.

– När vi ser vad effekten skulle bli om kärnvapen används är det väldigt konstigt att de inte redan är olagliga enligt internationell rätt. Vi har förbjudit landminor för att de leder till oacceptabla konsekvenser för civila. Men kärnvapen behandlar vi inte som ett vapen utan som ett maktmedel, säger Beatrice Fihn.

Hon är chef för International campaign to abolish nuclear weapons, Ican, ett nätverk för organisationer som arbetar för att avskaffa kärnvapen. Nu är hon i New York för att delta i FN:s förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen, som började i veckan och pågår fram till den 7 juli. Hon har också varit drivande för att förhandlingarna skulle bli av.

– Jag har arbetat med detta de senaste fem åren, för att få ett nytt humanitärt perspektiv på kärnvapen. I stället för att debattera teorier om avskräckning vill vi diskutera vad som händer om vapnen används, säger Beatrice Fihn.

Inför den första förhandlingsomgången i mars publicerades ett öppet brev undertecknat av nästan 3.000 forskare från hela världen till stöd för ett internationellt kärnvapenförbud. ”Vi forskare har ett särskilt ansvar för kärnvapen, eftersom det var forskare som uppfann dem och upptäckte att deras effekter är ännu mer fasansfulla än man först trodde”, skriver de. ”Enskilda explosioner kan utplåna städer, radioaktivt nedfall kan förorena stora områden och en elektromagnetisk puls på hög höjd kan skapa kaos genom att slå ut elnät och elektronik över hela kontinenter. Den värsta faran är en kärnvapenvinter, där bränderna och röken från så lite som tusen detonationer kan förmörka atmosfären tillräckligt mycket för att orsaka en global miniistid, med vinter året om. Det kan leda till total kollaps för det globala livsmedelssystemet och apokalyptiska oroligheter som kan döda de flesta människorna på jorden – även om kärnvapenkriget bara inbegriper en liten del av de runt 14.000 kärnvapen som dagens nio kärnvapenmakter förfogar över.”

En av de första som kan ha förstått faran med kärnvapen var den ungerske fysikern Leo Szilard. År 1934 tog han patent på kärnkedjereaktioner i Storbritannien, och ville att patentet skulle hållas hemligt för att hindra Tyskland från att utveckla vapen. När kärnklyvningen upptäcktes försökte Leo Szilard övertyga andra fysiker om att hålla den hemlig. I augusti 1939 skrev han tillsammans med Albert Einstein ett brev till USA:s president Roosevelt där de uppmanade honom att agera. Leo Szilard arbetade själv i Manhattanprojektet. När Tyskland var besegrat, och det var klart att de inte hade lyckats tillverka en egen bomb, förespråkade han att det borde räcka att meddela Japan att vapnen fanns och erbjuda dem att kapitulera.

Rapporten handlar om konsekvenserna av att kärnvapnen kommit tillbaka som en faktor i europeisk säkerhetspolitik.

Som Ronald Reagan sa i talet 1984 kan kärnvapen fungera som en garanti för att motståndarsidan inte använder sina.

– Ett globalt kärnvapenkrig skulle leda till att alla förlorar allting, och det fungerar avskräckande. Det är ett av skälen till att kalla kriget inte gick över i ett öppet krig. Alla insåg med tiden att anden måste hållas kvar inne i flaskan, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Han är redaktörer för studien ”Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet – en strategisk faktors regionala betydelse” som DN skrev om tidigare i veckan.

– Rapporten handlar om konsekvenserna av att kärnvapnen kommit tillbaka som en faktor i europeisk säkerhetspolitik, säger Niklas Granholm.

President Putin och andra ryska företrädare har hotat med att sätta in kärnvapen, både mot Danmark och mot Ukraina.

– Vi vet inte hur de resonerar, men retoriken har förändrats. Det är nytt att tänka att kärnvapen skulle kunna komma till användning. Hittills har avskräckningen varit lyckosam, eftersom vapnen inte har använts sedan 1945. Men det räcker med att en aktör tycker att det är en framkomlig väg, och inte längre ser ett kärnvapenkrig som den totala undergången, säger enhetschefen Martin Goliath, en av rapportens författare.

Ingen av kärnvapenmakterna deltar i FN-förhandlingarna. Vid mötet i mars kallade USA:s FN-ambassadör Nikki Halley till presskonferens, tillsammans med bland andra Storbritannien och Frankrike, för att säga att ett förbud är orealistiskt.

– De stod utanför rummet där över 130 stater utan kärnvapen och vi från civilsamhället satt och förhandlade. Det var omvända roller. Deras reaktion är ett bevis för att ett avtal skulle påverka dem, och att de inte vill ha ett förbud, säger Beatrice Fihn.

Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, håller med.

– Vi vet att andra vapenförbud har lett till reella effekter. 50 miljoner landminor har förstörts, och företag som tillverkar klusterbomber har fått lägga ner produktionen. Avtal sätter press även på de stater som inte är med, säger hon.

Men Jens Wirstam, forskare på FOI och teknisk expert i den svenska förhandlingsdelegationen, menar att jämförelsen haltar.

– Avtalen om förbud mot biologiska och kemiska vapen drevs bland annat av USA och Sovjet respektive Ryssland, trots att de var de största innehavarna. Varken de eller klusterbomber och minor har den strategiska effekt som kärnvapen har. För kärnvapenstaterna är vapnen viktiga för deras egen överlevnad, säger han.

Runt 130 länder deltar i FN-förhandlingarna, de allra flesta från Latinamerika, Afrika och Oceanien. Från Europa kommer bara några länder, däribland Sverige, Irland, Nederländerna, Österrike och Schweiz.

– Sverige är det enda land i Norden som deltar. Danmark och Norge är troligen inte med på grund av medlemskapet i Nato. Finland har en annan inställning: att nedrustningen bör ske stegvis, säger Jens Wirstam.

Beatrice Fihn är hoppfull om att länderna ska nå ett avtal.

– Det här kan vara ett historiskt ögonblick. Vi har förbjudit biologiska vapen. Vi har förbjudit kemiska vapen. Nu kan vi komplettera det med att förbjuda de sista massförstörelsevapnen. I 70 år har folk kämpat för förbud mot kärnvapen. Så nu kan vi skriva historia, säger hon.

Fakta. Viktiga årtal
  • 1938 Otto Hahn och Fritz Strassmann får barium när de skjuter neutroner på urankärnor.
  • 1938/39 Lise Meitner och Otto Frisch finner förklaringen: tunga atomkärnor kan klyvas.
  • 1939 Leo Szilard och Albert Einstein varnar president Roosevelt för ett tyskt möjligt kärnvapen.
  • 1941 Manhattanprojektet inleds i Los Alamos i New Mexiko i USA, för att utveckla en bomb.
  • 16 juli 1945 Den första kärnladdningen provsprängs i Alamogordoöknen i New Mexiko.
  • 6 augusti 1945 Första atombomben fälls över den japanska staden Hiroshima. Tre dagar senare fälls en bomb över Nagasaki.
  • 1949 Sovjetunionen genomför sin första provsprängning.
  • 1952 Storbritannien utför provsprängning.
  • 1952 Den första fusionsladdningen, eller vätebomben, provsprängs.
  • 1960 Frankrike genomför provsprängning.
  • 1964 Kina utför provsprängning.
  • 1968 Icke-spridningsfördraget undertecknas. I dag står bara Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea utanför avtalet.
  • 1974 Indien genomför provsprängning, men tillkännager att de inte avser att skaffa kärnvapen.
  • 1991 Iraks kärnvapenprogram uppdagas och nedmonteras .
  • 1993 Sydafrika erkänner att landet i hemlighet byggt sex kärnvapen, som sedan nedmonterats.
  • 1998 Indien och Pakistan utför båda provsprängningar.
  • 2002 Irans kärnteknologiska program upptäcks.
  • 2003 Överenskommelse om att Libyens kärnvapenprogram ska nedmonteras.
  • 2006 Nordkorea utför sin första provsprängning.
  • Källa: NE
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.