Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-sager-sig-ha-botat-hiv-hos-moss/

Vetenskap

Forskare säger sig ha botat hiv hos möss

Arkivbild. Foto: Robert F. Bukati/AP

Amerikanska forskare säger sig ha lyckats bota möss från hiv-viruset med hjälp av gentekniken Crispr. 

De menar att detta skulle kunna vara ett litet steg mot att hitta en metod som skulle kunna hjälpa människor. 

Över 30 forskare från Temple-universitet i Philadelphia samt Medicinska centret vid universitet i Nebraska säger sig ha lyckats bota möss från viruset hiv. 

Enligt Washington Post ska forskarna ha använt sig av en antiviral medicin i kombination med gensaxen Crispr-Cas9. 9 av 23 möss ska ha blivit botade efter att deras dna modifierats för att efterlikna det mänskliga. 

Kamel Khalili, är en av forskarna som deltagit i försöket och säger till Washington Post att kliniska försök av metoden skulle kunna påbörjas redan nästa år, om den godkänns av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA. 

Han understryker samtidigt att det finns ett stort vetenskapligt glapp mellan att se lovande resultat på möss till att kunna använda metoden på människor. 

Khalili säger vidare att forskare länge har vetat ”vad som behöver göras” för att kunna bota hiv-patienter, men att teknologin har saknats. 

– Mitt team har väntat på ett verktyg som Crispr, för att kunna bekämpa virus som hiv, som blir som en del av kromosomen, säger han. 

Gensaxen Crispr-Cas9 är baseras på en del av bakteriens arvsmassa som lagrar bitar av virus-dna som den tidigare har blivit infekterad av. Om viruset skulle komma in i cellen igen, kan gensaxen läsa av dess arvsmassa och klippa sönder den. Verktyget används av forskare över hela världen för att kunna stänga av, aktivera eller förändra olika gener. 

Verktyget har utvecklats av Emmanuelle Charpentier från Frankrike och Jennifer Doudna från USA. De har i flera år varit favorittippade till Nobelpriset i kemi för sin upptäckt.