Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Forskaren som vill förstå psykedelika

Foto: Magnus Hallgren

I framtiden kanske läkare kan skriva ut lsd eller psykedeliska svampar för patienter som har en särskilt svårbehandlad depression. I alla fall om forskaren Robin Carhart-Harris får vara med och bestämma.

När den brittiska forskaren och psykologen Robin Carhart-Harris är i Stockholm för att föreläsa på Karolinska institutet är medieintresset stort – DN är inte ensamma om att vilja intervjua honom. Och det kanske inte är så konstigt, Robin Carhart-Harris forskningsområde är ovanligt – psykedeliska substanser som läkemedel.

– Jag stötte på litteratur om lsd inom psykoterapi och hur det kunde användas för att lättare komma åt de djupare aspekterna av det mänskliga psyket. Och jag tänkte: wow, vilket mäktigt och underutnyttjat verktyg inom vetenskapen. Jag visste att jag ville ägna mitt liv åt detta.

Han kontaktade en professor som han hört var öppensinnad och hoppades att få börja studera de psykedeliska substanserna på en gång. Det var kanske lite naivt, säger Robin Carhart-Harris och berättar att professorn tyckte att han behövde mer formell utbildning först, vilket ledde till att han doktorerade om serotonin, en substans i hjärnan som bland annat reglerar sömn, välbefinnande och ångest.

De senaste sju åren har Robin Carhart-Harris dock forskat på psykedeliska droger, som lsd och psilocybin, en substans som finns i psykedeliska svampar eller så kallade magic mushrooms. Båda är narkotikaklassade och förbjudna i västländer sedan 1960-talet.

– Jag tror att vi kan lära oss mycket om oss själva från psykedeliska substanser och det är också därför som de är värdefulla inom vetenskapen och sjukvården, säger han.

I våras publicerade hans forskargrupp en studie där de avbildat hur hjärnan ser ut under en lsd-tripp. Drogen gjorde att hjärnaktiviteten ökade mellan områden som vanligtvis inte kommunicerar, medan den minskade inom andra områden. Lsd verkade göra hjärnan mer öppen eller rörig, beroende på hur man ser det. Forskargruppen har även gjort en liknande studie på psilocybin. Det som förvånade honom var att ingen riktigt studerat hur hjärnan påverkas av de psykedeliska substanserna tidigare. Själva kartläggningen har legat till grund för hans senaste forskning, som handlar om hur substanserna kan användas inom hälso- och sjukvården.

Ett stort antal människor drabbas någon gång i livet av en depression och trots många behandlingar finns det personer som inte blir hjälpta av dem, trots att de testar flera olika läkemedel. Därför försöker forskare leta efter nya typer av substanser med andra verkningsmekanismer, somliga mer kontroversiella än andra.

Foto: Imperial College London

Till höger i bilden: Aktiviteten i hjärnan ökar hos en person som fått lsd. Till vänster: Hjärnan hos en person som fått placebo har inte alls samma typ av aktivitet. Illustration: Imperial College London 

När Robin Carhart-Harris och hans forskargrupp undersökte psilocybin såg de att substansen påverkade hjärnan på ett liknande sätt som antidepressiva läkemedel. Det gav upphov till en liten studie på bara tolv personer, som alla hade testat minst två olika behandlingar innan utan att bli hjälpta. Resultaten är försiktigt positiva. Nästan alla kände sig bättre efter bara någon vecka, och efter tre månader var fem patienter fortfarande fria från sin depression.

Han förklarar att drogerna verkar hjälpa människor att bryta negativa tankemönster. Upplevelsen under en tripp är annorlunda beroende på person och tillfälle. Somliga får visioner medan andra ser händelser från barndomen spelas upp på ett drömlikt sätt.

– Det är en väldigt abstrakt upplevelse för personer att förstå om de aldrig har upplevt den, säger han och liknar upplevelsen med den som människor kan få av till exempel religion eller meditation.

Effekten verkar bli bäst om personen är öppen och ger sig hän inför upplevelsen. Men det är svårt för somliga. Därför försöker forskarna se till att förutsättningarna är så bra som möjligt. Patienten får vara i ett lugnt rum och det spelas lugnande musik, bland annat ambient eller klassisk. En terapeut finns också närvarande under hela tiden.

Ketamin är en annan substans som testas mot depression. Det är ett narkosmedel, men eftersom den ger en slags utanför kroppen-känsla används den också som partydrog. Ketamin verkar ge en mer snabbverkande effekt än dagens antidepressiva läkemedel, som främst påverkar signalsubstansen serotonin i hjärnan. Det pågår mycket forskning på ketamin och Robin Carhart-Harris hoppas att den forskningen ska leda till att det blir lättare att forska på psykedeliska substanser. Eftersom lsd och psilocybin är narkotikaklassade är det svårt att få etiskt tillstånd att studera dem. Det tog drygt ett år för forskarna att få tillstånd för studien om psilocybin.

– Det är lättare att bedriva forskning på ketamin eftersom det också är ett narkosmedel. Jag tycker däremot att ketamin skiljer sig väldigt mycket från klassiska psykedeliska droger. Effekten av psykedelika verkar vara mer ihållande. Anledningen till det kan vara sättet de förändrar hjärnan på, men det saknas forskning kring det, säger han.

Forskningen på psykedeliska substanser är i sin linda, men Robin Carhart-Harris hoppas att det i framtiden ska vara möjligt för människor med en svårbehandlad depression eller andra psykiska sjukdomar att använda substanserna. Han är dock förstående för att det finns personer som lider nu och inte kan vänta fem, tio år innan de får hjälp. Men han avråder människor för att försöka självmedicinera med de här substanserna. Dels på grund av att de kan ge väldigt kraftfulla reaktioner, men också för att de inte är lämpliga för alla eftersom de kan förvärra tillståndet i värsta fall.

– När vi studerar substanserna i vetenskapligt syfte förbereder vi oss noga. Till exempel utesluter vi patienter som haft psykotiska symtom eller som har en nära familjemedlem med en allvarlig psykisk störning. Vi förbereder också patienterna på den upplevelse de kan få, och terapeuter hjälper dem att förstå upplevelsen, säger han.

Samtidigt tror han inte att det går att få människor att sluta använda droger helt. Han efterlyser en mer sofistikerad syn på substanserna, att de inte ska klumpas ihop med knark och enbart anses vara skadliga. Lsd och psilocybin verkar till exempel inte vara beroendeframkallande på samma sätt som många andra narkotiska substanser.

Carhart-Harris har dock märkt att inställningen till de psykedeliska substanserna blivit mer avslappnad, vilket han tror beror på bättre kunskap. De flesta som hör talas om hans forskning blir intresserade, men det händer att han stöter på människor som är skeptiska. Somliga tycker att han romantiserar droger med sin forskning, men han håller inte med:

– Det sätt som jag beskriver psykedeliska droger och deras effekt utgår från vetenskaplig empiri, experiment och observationer. Jag hävdar att vissa som demoniserar drogerna inte utgår från vetenskap, utan snarare från fördomar, okunnighet och en irrationell rädsla.

Fakta.  Forskningen är kontroversiell
  • Robin Carhart-Harris är forskare vid Imperial College London i Storbritannien. Han forskar på psykedeliska substanser och hur de kan användas inom hälso- och sjukvården för att till exempel behandla depression.
  • Lsd är en förkortning av lysergsyradietylamid.
  • Psilocybin, är en substans som finns i psykedeliska svampar eller magic mushrooms.
  • Båda är psykedeliska och hallucinogena preparat. De är narkotikaklassade i Sverige och många andra länder.
  • Varken lsd eller psilocybin verkar vara beroendeframkallande.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.