Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Forskning viktigare än någonsin när vi lever i post-sanningens tid

Anna Nilsson Vindefjärd, stiftelsen Forska Sverige, och Cissi Askwall, föreningen Vetenskap och Allmänhet.
Anna Nilsson Vindefjärd, stiftelsen Forska Sverige, och Cissi Askwall, föreningen Vetenskap och Allmänhet. Foto: Gustaf Waesterberg

Regeringen har lovat att Sverige ska bli en ledande forskningsnation.

Men forskare är oroliga för att forskningen blir för ofri.

– Sverige ska vara en ledande forskningsnation, sa den nytillträdde statsministern Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014.

På måndag presenteras forskningspropositionen, där regeringen visar hur de vill förverkliga visionen.

Oxford dictionaries har utsett ”post-sanning”, post-truth, till 2016 års internationella ord, med förklaringen att det är ”ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar”.

Efter det amerikanska presidentvalet sa av Michael Lubell från American physical society i Washington att Donald Trump blir ”den första president vi någonsin haft som är mot vetenskap”.

Trump och blivande vicepresident Mike Pence har offentligt avfärdat vad forskningen kommit fram till om klimatförändringar, ozonlagret, vaccin, evolutionsteorin och kopplingen mellan rökning och lungcancer. I veckan erbjöds även den tidigare presidentkandidaten Ben Carson plats i Trumps regering. Han har bland annat sagt att Egyptens pyramider förmodligen byggdes av den bibliske Josef som sädesmagasin inför den sjuåriga hungersnöden som beskrivs i Första Moseboken.”

Det kan alltså vara viktigare än någonsin att slå vakt om och satsa på forskning och vetenskap, av många anledningar.

– Forskning behövs för att kunna förstå och förbättra världen - för att klara olika samhällsbehov och de globala utmaningarna. Det känns extra viktigt nu i den tid av global osäkerhet som vi lever i, säger Cissi Askwall, generalsekreterare i föreningen Vetenskap och Allmänhet.

– Forskning och innovation är basen för Sveriges ekonomi och nyckeln till framtiden. Vi är beroende av forskning för att skapa arbetstillfällen och välstånd. Många politiker pratar om detta men verkar inte förstå hur fundamentalt det är och hur stor konkurrensen är från andra länder. Företagen vill vara där den ledande forskningen är och om de uppfattar att Sverige inte satsar ordentligt ökar risken att de flyttar sin verksamhet till andra länder, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för stiftelsen Forska Sverige.

Båda hoppas att den nya forskningspropositionen ska göra det lättare att röra sig mellan jobb inom till exempel vården, företag och universitet, och att den betonar vikten av att forskare samverkar med resten av samhället.

– Vi förväntar oss att meriteringen till tjänster inte ska vara så fyrkantig och bara se till antalet vetenskapliga publikationer, utan också ta hänsyn till andra typer av erfarenheter. Nu är det svårt att komma in i akademin utifrån eftersom man inte kan tillgodogöra sig att man till exempel lett en forskningsavdelning i ett företag i många år, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Läs mer: Karin Bojs: När politiker vill tysta vetenskapliga fakta

Marie Wiberg, professor i statistik vid Umeå universitet och forskningspolitisk talesperson för Sveriges unga akademi, välkomnar att regeringen flaggat för att universitetens basanslag till forskning ska ökas.

– Vi hoppas på tydliga spelregler och att det inte bara är regionalpolitik, och att du kan få pengar om du gör bra forskning utan att det har någon betydelse vilken högskola du hör till, säger hon.

Hon önskar också att det ska gå att förutsäga hur anslagen kommer att se ut.

– Förra året gjordes omfördelningar med kort varsel i oktober-november, och en del lärosäten blev av med anslag de redan hade räknat med. Men vi måste kunna vara trygga med att vi vet vad vi får. Anslagen ska naturligtvis inte vara desamma om vi inte kan upprätthålla forskningens kvalitet, men de ska inte plötsligt kunna ändras utan anledning, säger Marie Wiberg.

Redan i regeringsförklaringen talade Stefan Löfven om att villkoren för unga forskare ska förbättras.Foto: Lotta Härdelin

– Det är en fråga jag själv har drivit. Vi har haft problem med att det saknas tydliga karriärvägar. Vi behöver ge ökad trygghet åt unga forskare. Det är också viktigt ut ett jämställdhetsperspektiv, säger Thomas Strand, ansvarig för forskningspolitiska frågor i den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Även Sveriges unga akademi vill ha tydligare vägar för unga forskare.

– Det viktiga är att det finns klara kriterier redan från början så att du vet vad som krävs och vad det leder till. Nu kan du hoppa på en forskarkarriär och få en tjänst i fyra, fem år, men sedan vet du inte vad som händer, säger Marie Wiberg.

Hon jämför med det amerikanska systemet där forskare som håller måttet får fast anställning inom några år.

– Givet att du gör vad du ska och uppfyller kraven ska du kunna vara säker på att få stanna. Men det ska absolut inte vara enkelt, utan tufft, så att det är de bästa forskarna som blir kvar. I dag är det problematiskt att duktiga forskare lämnar Sverige, och att vi har svårt att attrahera duktiga forskare från andra läder, säger Marie Wiberg.

Thomas Strand är nöjd med forskningspropositionen.

– Det är bland annat viktigt med forskning för att möta de stora samhällsutmaningarna som klimatet, stora folksjukdomar, digitaliseringen och hur vi kan få ett mer inkluderande samhälle, säger han.

Marie Wiberg hoppas däremot att satsningarna inte blir för riktade.

– Forskning som verkligen förändrat samhället har ofta drivits av forskares nyfikenhet. Talteorin utvecklades för tusentals år sedan, och de matematikerna hade ingen aning om att den skulle användas för bankernas krypteringssystem i dag. Vi visste inte att vi ville ha webben innan fysiker på Cern behövde ett sätt att kommunicera data till varandra, säger hon.

Anna Nilsson Vindefjärd från Forska Sverige menar att vi inte har råd att låta bli att satsa på forskning.

– Jag säger som Mary Woodard Lasker: ”If you think research is expensive, try disease!” Med ökade vårdkostnader och en åldrande befolkning måste vi hitta lösningarna, säger hon.

Foto i text: Lotta Härdelin

Fakta.Propositionen

Riksdagen beslöt år 1979 att regeringen vart tredje år skulle presentera en proposition för långsiktig planering och samordning av samhällets insatser för forskning.

Den första forskningspropositionen lades fram 1982. Propositionerna kommer nu vart fjärde år. På måndag, 28 november, presenteras den nya propositionen.

Tidigare forskningspropositioner:

”Forskning och innovation”, oktober 2012.

”Ett lyft för forskning och innovation”, oktober 2008.

”Forskning för ett bättre liv”, mars 2005.

”Forskning och förnyelse”, september 2000.

”Forskning och samhälle”, september 1996.

”Forskning för kunskap och framsteg”, februari 1993.

Källa: NE, Regeringskansliet

Rättelse 2016-11-30 13:48
Artikeln innehöll tidigare beräkningar från Stiftelsen Forska Sverige om hur mycket anslagen till forskning i andel av BNP skulle minska från 2016 till 2020. Men uträkningen tog inte hänsyn till uppräkningen av befintliga investeringar i medicinsk forskning och utveckling och resultaten blev därför missvisande.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.