Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Första flygfria klimatkonferensen samlar experter via skärm

I Stockholm arrangeras världens första flygfria klimatkonferens under ”Earth day”.
I Stockholm arrangeras världens första flygfria klimatkonferens under ”Earth day”. Foto: NASA

Söndagen är årets så kallade Earth Day, då de globala miljöproblemen ska uppmärksammas särskilt. I Stockholm arrangeras världens första flygfria klimatkonferens.

Ett tjugotal klimatengagerade forskare, politiker och debattörer från olika länder medverkar på söndagen i en konferens som arrangeras i Stockholm, men utan att någon flyger dit. Den är nämligen klimatneutral.

Deltagarna, bland andra Jeffrey Sachs, Pam Pearson, Rituraj Phukan, Elizabeth Woodworth och Anders Wijkman, är alla med via videolänk.

Arrangör är en ny rörelse och ”sociala medie-plattform” med namnet We don’t have time. Målet med denna är att använda sociala medier för att ”utvidga och stärka den globala klimatrörelsen”, enligt initiativtagaren Ingmar Rentzhog.

Konferensen har tre klimatteman: Läget (vad säger statistik och vetenskap?), lösningar (hur får man ner utsläppen?) och aktion (hur ökar man medvetenheten?).

Konferensens klimatneutralitet kommer sig inte bara av flygförbudet. I själva produktionslokalen i Stockholm kommer det att finnas ett antal värdar, talare och gäster, och de transporter som görs med dessa personer kommer att vara med eldrivna fordon.

Den mat som konsumeras under mötet är överbliven mat från annat håll, som annars skulle ha slängts.

Skulle det förekomma fossilbränsleanvändning i någon del av transporterna eller konsumtionen klimatkompenseras den med bidrag till ett företag som satsar på solenergi.

Söndagen är årets internationella ”Earth Day”. Det övergripande temat denna gång är inte klimat utan plastföroreningar, ett av världens just nu mest uppmärksammade miljöproblem.

Problemet handlar om enorma mängder plastskräp, inte minst i vattendrag i världens tillväxtländer. Men det handlar också om de myriader av mikroskopiska plastpartiklar som numera återfinns strängt taget överallt i världshaven.

Effekten dessa har på människors och djurs hälsa är fortfarande till stora delar outforskad. Det har dock visats att mikroplast kan påverka fotosyntesen hos plankton, sänka fruktsamheten hos skaldjur och försämra kroppsfunktioner hos fåglar.

Även om man skulle lyckas drastiskt minska tillskottet av nytt plastavfall i miljön är frågan om hur man ska få bort den plast som redan finns i haven olöst.

Utmaningen har gett upphov till fantasifulla förslag. Det finns planer på att använda väldiga insamlingsanordningar i stor skala. Vissa lovande studier har visat att mikroorganismer kan äta upp plast.

Läs också: Bakterier kan äta öar av plastskräp

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.