Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Första närkontakten med Pluto närmar sig

Foto: AFP

Den 14 juli kommer den första rymdsonden någonsin fram till dvärgplaneten Pluto. När sonden lämnade jorden i januari 2006 var Pluto fortfarande solsystemets nionde planet.

Texten har tillfogats en rättelse.

”Engelsmannen som gick upp för en kulle men kom ned från ett berg” hette en 90-talsfilm med Hugh Grant i huvudrollen. Nasas rymdsond New Horizons har en liknande historia. Den skickades i väg mot planeten Pluto för nio år sedan men kommer nu fram till en dvärgplanet (se grafik längst ned i artikel).

New Horizons sköts upp från Cape Canaveral i Florida den 19 januari 2006, och hade bara varit på väg bort från jorden i ett halvår när Internationella astronomiska unionen antog en ny definition av planeter som gjorde Pluto och flera andra himlakroppar i samma storlek till dvärgplaneter. Då hade Pluto varit solsystemets minsta och yttersta planet ända sedan upptäckten 1930.

Många ogillade unionens beslut. Gruppen ”When I was your age, Pluto was a planet” (när jag var lika gammal som du var Pluto en planet) blev snabbt en av de största på Facebook.

– Själv tycker jag att det är fullständigt ointressant vad vi kallar saker. Det är ju deras egenskaper som är viktiga, säger Randy Gladstone vid Southwest research institute i San Antonio i Texas, som har jobbat med New Horizons sedan 2001.

– När Pluto blev en dvärgplanet började folk säga att hela projektet var bortkastade pengar. Hur kan man tänka så? Pluto finns kvar och har inte förändrats ett dugg, och är lika intressant som tidigare, säger han.

Planet eller inte: När New Horizons passerar Pluto den 14 juli är det första gången någonsin en farkost från jorden kan undersöka himlakroppen på nära håll.

– Vi har väntat så länge på detta. Nu blir det roligare och roligare för varje dag, med nya data. Det är verkligen spännande. Det kommer att ta ett tag att smälta allt, säger Randy Gladstone.

Fortfarande är det en bra bit kvar till dvärgplaneten, och bilderna som sonden har skickat hem är ännu inte så detaljerade. Forskarna kan ändå se ljusa och mörka områden på Plutos yta, och något som kan vara ett istäcke av fruset kväve eller metan vid en av polerna.

Pluto går ett varv runt solen på 248 år, och har en bana som är mycket mer oval än planeternas banor.

– Eftersom förhållandena varierar mycket verkar frosten förflytta sig över ytan, säger Randy Gladstone.

Han är framför allt intresserad av att undersöka Plutos atmosfär.

– Jag hoppas att vi ska hitta tecken på väder, som moln och dimma. Neptunus måne Triton är som en syster till Pluto, och där har vi sett aktiva gejsrar. Kanske finns det även på Pluto, säger han.

Det tar fyra och en halv timme att skicka en signal till New Horizons från jorden, och lika lång tid att ta emot svaret. När operatörerna på jorden ska styra farkosten förbi Pluto måste alltså allting göras exakt rätt, eftersom det kan ta flera dagar innan de får veta om kursen har blivit fel. Då är det för sent att justera den.

– Vi har en fyra veckor lång sekvens färdig med alla kommandon som ska skickas, och har kontrollerat den många gånger. Allt måste bli precis rätt, för vi har bara en chans, säger Emma Birath, svensk ingenjör på Southwest research institute i Boulder i Colorado.

Under 2013 skickade hon och hennes medarbetare hela sekvensen till New Horizons för att testa att allt fungerar som det var tänkt.

– Vi har jobbat så länge med detta, men det är först nu som det börjar kännas att det är på riktigt, säger hon.

Även efter närkontakten med Pluto kommer forskarna att ha mycket att göra. Det går långsamt att skicka stora mängder data till jorden, och de räknar med att det tar ett helt år innan allt kommer fram.

Pluto upptäcktes av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh vid Lowellobservatoriet i Arizona år 1930. Han var egentligen ute efter en mycket större planet som astronomerna trodde skulle finnas bortom Neptunus.

Nu vet vi att det finns flera liknande himlakroppar i solsystemets utkant. Därför var det en tillfällighet att det var just Pluto som han hittade. Elaka tungor hävdar att en del av motståndet mot att sluta kalla Pluto för en planet berodde på att det var den enda planeten som var upptäckt av en amerikan.

Clyde Tombaugh dog 1997 men hans barn kommer att vara med i kontrollrummet när New Horizons når Pluto. Lite av Clyde Tombaughs aska finns också med ombord på farkosten.

När sonden har passerat Pluto ska den studera fler himlakroppar i Kuiperbältet, området längst ut i solsystemet bortanför Neptunus, fram till år 2020. Sedan kommer den att fortsätta vidare ut i galaxen.

– Det betyder att Clyde Tombaugh blir den första människan någonsin som lämnar solsystemet, och förmodligen även den sista på mycket lång tid. Men jag vet inte om eventuella rymdvarelser skulle förstå vad askan är om de hittar den, säger Randy Gladstone.

New Horizons kommer att lära oss mycket mer om Pluto och månarna Charon, Hydra, Nix, Kerberos och Styx och hela Kuiperbältet, solsystemets yttersta del. Det är mycket olikt den innersta delen med stenplaneterna Merkurius, Venus, Jorden och Mars, och området med gasplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

– Det här avslutar vårt första utforskande av solsystemet och hjälper oss att förstå vår historia. Men det är ren kunskap och kommer inte att förändra något på jorden, mer än att vi får lära oss om en helt ny värld, och också bli förundrade över att det faktiskt är möjligt för oss att komma så här långt, säger Randy Gladstone.

Nasa började planera en rymdexpedition till Pluto redan på 1980-talet. Resan har alltså varit lång, både för Nasa och för New Horizons.

– Det här är ett stort företag, med tusentals människor inblandade. Det är fantastiskt att se vad vi människor kan åstadkomma när vi samarbetar. I en värld som ofta kan kännas deprimerande är detta verkligen något att vara stolt över, säger Randy Gladstone.

Rättelse 2015-06-14 19:22
I grafiken står det felaktigt att New Horizon är den snabbaste rymdfarkosten någonsin. New Horizon hade den snabbaste uppskjutningen genom tiderna, men hastighetsrekordet för resor innehas istället av Voyager 1, som för närvarande tillryggalägger 17 kilometer i sekunden.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.