Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Första resan till en dvärgplanet

01:27. Nasas rymdsond Dawn har anlänt till dvärgplaneten Ceres. Den ska undersöka hur planeterna i solsystemet bildades och lösa mysteriet med de märkliga lysande fläckarna.

På fredagen kom Nasa:s sond Dawn fram till dvärgplaneten Ceres. Den ska lära oss mer om solsystemets uppkomst och ta reda på vad de mystiska lysande fläckarna är.

Dvärgplaneten Ceres är den största outforskade himlakroppen i det inre solsystemet, men på fredagen fick den besök av sonden Dawn från Nasa.

– Nu får vi se en helt ny värld för första gången, sa Jim Green, ledare för Nasa:s planetvetenskapsdivision vid en presskonferens i måndags.

Ceres har redan bjudit på överraskningar. Bilder som Dawn har tagit på väg mot dvärgplaneten visar en yta full av kratrar i alla storlekar, helt släta områden, områden där ytan är sprucken, och dessutom två lysande fläckar i en krater.

– Det var mycket oväntat. Alla som har sett fläckarna är förbryllade, säger Carol Raymond, forskningsledare på Dawn-projektet.

Forskarna tror att det finns gott om fruset vatten under ytan på Ceres. Fläckarna kan vara is eller salter som reflekterar solljuset.

– Det är något helt unikt i solsystemet. Men vi kommer att lösa mysteriet, säger Carol Raymond.

Nedan kan du se en film som visar hur Dawn kommer fram till Ceres.

Ceres är störst och tyngst i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och nästan helt rund. Därför blev den klassificerad som dvärgplanet år 2006.

Dawn ska kretsa kring Ceres och gå i bana på fyra olika höjder fram till juni nästa år. Då beräknas bränslet ombord vara slut, men sonden kommer att kunna ligga kvar i samma omloppsbana runt Ceres i hundratals år.

Det är mer än sju år sedan Dawn lämnade jorden, och mellan sommaren 2011 och sommaren 2012 gick den i bana runt Vesta, en annan tidigare outforskad himlakropp i asteroidbältet. Dawn betyder gryning, och forskarnas mål är att ta reda på vad som hände i gryningen för hela solsystemet. Både Vesta och Ceres är bitar som blev över när planeterna bildades.

– De är byggstenar till planeter som har bevarats sedan solsystemets tidigaste barndom. De är bokstavligt talat fossil som ger oss möjlighet att undersöka de processer som pågick när planeterna formades, säger Carol Raymond.

Förra året såg rymdteleskopet Herschel tecken på att det finns vattenånga i en tunn atmosfär runt Ceres. Ångan verkar bland annat läcka ut från området där de lysande fläckarna finns.

Isen under ytan gör att Ceres tidigare i sin historia kan ha påmint mycket om Jupiters isiga månar Europa och Ganymedes. Astronomer tror att liv på bakterienivå kan ha kunnat uppstå i haven under ytan på månarna. Det gäller även dvärgplaneten.

– Vi förväntar oss att Ceres har potential för liv, säger Carol Raymond.

Den 14 juli i år får även dvärgplaneten Pluto besök av en sond: Nasa:s New

Läs mer: Här borde det inte lysa

Fakta. Ceres

Dvärgplanet som upptäcktes 1801 av Guiseppe Piazzi.

Största himlakroppen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

Tunn atmosfär, med vattenånga.

Temperatur: mellan -140° och - 70°.

Diameter: 950 km.Yta: Sten och is.

Omloppsbana runt solen: 4,6 år.

Dygn: 9 timmar.

Frågor forskarna vill ha svar på: Hur mycket vatten finns det?Har det kunnat utvecklas liv där? Källa: NE, Nature

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.