Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Första tecknet på magnetfält runt en exoplanet

Foto: Bild: Jörgen Medman, KRAUZ & Co, NASA (JPL-Caltech, STEREO, STScl.)

För första gången har astronomer mätt magnetfältet runt en planet i ett annat solsystem och sett hur planeten påverkas av stjärnvinden.

Planeten HD 209458b i stjärnbilden Pegasus, 150 ljusår ifrån oss, är den första exoplanet som forskarna kan se har ett magnetfält.

– Vi kan till och med uppskatta hur planetens magnetosfär ser ut, säger Mats Holmström vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

HD 209458b liknar ingenting i vårt solsystem. Den är stor som Jupiter, går i en bana som är närmare stjärnan än Merkurius bana runt solen, och har ett år som bara är tre och ett halvt jorddygn långt.

År 2001 såg rymdteleskopet Hubble när HD 209458b passerade framför sin stjärna och upptäckte att planeten har en lång svans av het vätgas som blåser ut från den. Många astronomer menade att svansen kommer från en varm atmosfär av väte som håller på att dunsta bort.

– Men vi har en annan tolkning. I vårt eget solsystem plockar protoner från solvinden upp elektroner från övre delen av atmosfären runt till exempel jorden, Venus och Mars och bildar väteatomer med mycket hög energi. Så vi menar att svansen av vätgas bildas när stjärnvinden träffar planetens atmosfär, säger Mats Holmström.

Tillsammans med forskare från rymdforskningsinstitutet i Graz i Österrike har han konstruerat en datormodell av hur HD 209458b påverkas av stjärnvinden och visat att tolkningen stämmer med observationerna från Hubble. Resultaten, som publiceras i dagens nummer av tidskriften Science, visar också att planeten bör ha ett magnetfält som är en tiondel så starkt som Jupiters magnetfält.

Magnetfältet runt jorden skyddar oss mot solvinden. Mars har ett mycket svagare magnetfält, och där verkar både atmosfär och vatten ha blåst bort. De nya resultaten kan hjälpa forskarna att ta reda på om samma sak gäller i andra solsystem.

– Detta är ytterligare en pusselbit som lär oss mer om exoplaneter. Men alla mätningar blir indirekta. Vi kan ju inte ta oss dit och mäta på plats, säger Mats Holmström.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.