Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Framtidens el finns i djupet

Första försöket med en ny typ av vågkraftverk ser ut som en stor flytande puck. Den ska guppa i vågorna och driva en generator på botten.

Pucken, som är en meter, flyter på vågorna ett par kilometer väster om Islandsberg och strax norr om Gräsholmarna tillsammans med en mätboj som sekund för sekund rapporterar vågaktiviteten via mobil till Uppsala universitet.

I höst sätts den första generatorn ner på botten och från den en ledning in till Gullholmen, där den kopplas till Västra Orusts energiförenings 10kV-nät. Går det bra följs den av flera som bygger upp en vågkraftspark i pilotmodell med trettio bojar varav tio förses med generatorer.

Utanför Islandsbergs huvud på Skaftölandet öppnar sig skärgården och det är raka vägen in för vind och vågor.

- Ett bra ställe med bra vågor och lagom djup samtidigt som det är nära land och nära havsforskningsstationerna Klubban och Kristineberg som vi samarbetar med, säger Jan Sundberg, som är ekologen i forskningsgruppen.

Den tekniska sidan leds av Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet som konstruerat den generator som är kärnan i projektet. Försök med vågkraft har ofta stupat på problemet att förvandla de långsamma vågrörelserna till kraft som driver en snabbt roterande generator.

- Vi försöker hålla det så enkelt som möjligt. Vi har i stället en linjär generator som står i ett betongfundament på botten. När vågorna rullar fram rör sig bojen upp och ner och drar en pistong med starka magneter upp och ner genom generatorns fasta spolar och genererar ström, säger Mats Leijon.

Den här generatorn ger, utan växellådor och transformatorer, ström som med ett minimum av efterbehandling kan matas ut på nätet.

- För svenska förhållanden kan effekten, 10 kW per aggregat, vara lagom. För större hav med större vågor kan de göras betydligt större , säger Mats Leijon.

Fördelen med vågkraft framför vindkraft är att i ett område med bra förhållanden för både våg- och vindkraft behöver vågkraftverken bara hälften så mycket yta som vindkraften för samma effekt. Dessutom finns det en lagringseffekt i vågorna.

För Sverige räknar forskarna med att det finns ungefär 10 terawattimmar (TWh) vilket kan jämföras med Sveriges elförbrukning på 150 TWh. Norge, som har en mer gynnad kust, har 400 TWh, och räknar man med hela Europas kust från Nordkap till Gibraltar finns där ungefär vad vi använder i dag i Europa.

Det här är alltså en tänkbar exportindustri. I Sverige är tillgängligheten av vågkraft 35 procent av tiden. I stora oceaner kan den vara över 50 procent. Ö-samhällen som i dag är helt beroende av dieselkraftverk skulle kunna få en betydligt billigare strömförsörjning.

Forskarna i Uppsala räknar med att kommersiella vågkraftverk i bra lägen skulle kunna ge ström kring 45 öre kilowattimmen vilket är konkurrenskraftigt mot annan storskalig elkraft undantagandes redan byggd vattenkraft.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.