Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Fullt möjligt att resa i tiden – i alla fall i teorin

Harry Potter (Jamie Parker) och hans son Albus (Sam Clemmett) i pjäsen ”Harry Potter and the cursed child” där Albus vill resa tillbaka i tiden för att rätta till ett misstag Harry begick 25 år tidigare. Foto: Pressbild
Harry Potter (Jamie Parker) och hans son Albus (Sam Clemmett) i pjäsen ”Harry Potter and the cursed child” där Albus vill resa tillbaka i tiden för att rätta till ett misstag Harry begick 25 år tidigare. Foto: Pressbild Foto: Manuel Harlan

Einsteins relativitetsteori ger möjlighet att resa i tiden. Men det är enklare framåt än bakåt.

– Ett misstag har begåtts och vi ska rätta till det, säger Albus Potter till sin bästa vän.

Han är son till den berömde Harry Potter. I pjäsen ”Harry Potter and the cursed child”, som nu spelas i London och kom ut som bok i juli, vill han ändra på ett stort misstag hans pappa gjorde 25 år tidigare.

Han behöver bara få tag i en tidvändare, ett timglas som tillåter bäraren att resa bakåt i tiden.

Harry Potter har själv rest i tiden. I slutet av boken ”Harry Potter och fången från Azkaban” är han omgiven av dementorer, ondsinta varelser som precis ska suga ut hans själ, när någon skickar en skyddande förtrollning i form av en silverhjort från andra sidan sjön. Harry får en snabb skymt av trollkarlen som räddat honom, och tror att han ser sin döde far. Men egentligen är det Harry själv, som kommit tillbaka från framtiden till samma tid och plats med hjälp av en tidvändare.

I boken kan en tidsresenär alltså inte ändra på något i det förflutna. Allt du gör om du reser tillbaka i tiden är redan en del av historien. Men i den nya pjäsen vill Albus Potter verkligen rätta till saker som gått fel för att göra världen bättre.

Harry och Albus Potter använder magiska tidvändare. Men det kan vara möjligt att resa i tiden även utan magi, i alla fall i teorin.

Foto:  – Om vi tittar på fysikens utveckling har den blivit mer och mer tillåtande mot tidsresor, säger Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet.

I Isaac Newtons världsbild från slutet av 1600-talet var tiden lika för alla, och det fanns bara ett nu och en tid som gick framåt i jämn takt. Men Albert Einstein ändrade den synen helt i början av förra seklet med relativitetsteorin, där tiden är den fjärde dimensionen i den så kallade rumtiden.

– Nu kan vi inte längre se på tiden som något som stegas fram. Det finns inte bara ett nu i taget, utan hela rumtiden existerar som helhet, säger Sören Holst.

Enligt relativitetsteorin finns alla tider, på samma sätt som att alla platser existerar.

– Planeten Jupiter finns ju lika mycket som planeten Jorden, även om den befinner sig på en annan plats i rummet. På samma sätt finns dinosaurierna lika mycket som jag. Vi finns bara vid olika tidpunkter i rumtiden, säger Sören Holst.

Om alla tidpunkter finns är det lätt att tänka sig att det också borde vara möjligt att resa mellan dem.

Teoretiskt är det inga problem att resa framåt i tiden. Men det innebär en massa praktiska svårigheter, eftersom det kräver höga hastigheter och enormt stora energimängder för att få i väg en så snabb raket. 

För att resa in i framtiden krävs egentligen bara en enormt snabb raket. Åker vi i väg ut i rymden med en hastighet nära ljusets kommer tiden att gå långsammare för oss än den gör för dem som är kvar hemma. När raketen återvänder kan flera tusen år ha gått på jorden, trots att resan från vårt perspektiv bara varade några år.

– Teoretiskt är det inga problem att resa framåt i tiden. Men det innebär en massa praktiska svårigheter, eftersom det kräver höga hastigheter och enormt stora energimängder för att få i väg en så snabb raket. Jag har svårt att tro att vi någonsin skulle tycka att det var värt kostnaden, säger Sören Holst.

Tiden går också långsammare nära något riktigt tungt, som ett svart hål, enligt relativitetsteorin. Teorin säger även att rumtiden är krökt.

– Med en krökt rumtid är det teoretiskt tillåtet att resa bakåt i tiden. Man kan tänka sig rumtider där punkter sitter ihop så att det blir loopar i tiden. Tiden blir cirkulär på vissa ställen, säger Sören Holst.

Hans doktorsavhandling handlade om tidens egenskaper och rumtider där det kan finnas tidsloopar.

Min gissning är att vi aldrig kommer att kunna resa bakåt i tiden.

– Det är teoretiskt möjligt, men de rumtiderna är alltid väldigt instabila. Det är som att balansera en blyertspenna på udden. Det går teoretiskt, men i praktiken kommer pennan att falla omkull. Innan sådana här rumtider ens hinner uppstå kommer de att bli något annat. Vi kan undersöka dem i teorin, men i praktiken är det uteslutet att de finns, säger Sören Holst.

Han tror inte att vi någonsin kommer att kunna bygga en tidsmaskin.

– Min gissning är att vi aldrig kommer att kunna resa bakåt i tiden. Men det finns andra teoretiska fysiker som är mer optimistiska. Kanske finns det en möjlighet, eftersom vi ännu inte lyckats reda ut sambandet mellan kvantmekaniken och relativitetsteorin, säger han.

Foto: Helena Shutrick

Tre teorier om att resa bakåt i tiden. Klicka på bilden för att se den i större format. Grafik: Helena Shutrick

I boken ”Harry Potter och fången från Azkaban” går det inte att ändra på historien. När Harry åker tillbaka i tiden har det redan hänt, eftersom han redan har blivit räddad från dementorerna av sitt några timmar äldre jag. Men i pjäsen ”Harry Potter and the cursed child” är dåtiden något som går att förändra.

Om vi skulle kunna resa bakåt i tiden måste det bli som i boken och inte som i pjäsen, menar Sören Holst. Det som har skett har skett.

– Skulle det finnas tidsloopar i vår rumtid skulle vi inte kunna utnyttja dem till att ändra på någonting. Tidsresan följer bara en tidslinje som redan finns, och det är nog den enda typen av tidsresor som det finns teoretiskt stöd för i fysiken, säger han.

Han har svårt att se att fysikteorierna skulle tillåta att vi förändrar historien.

– Då får man nog skruva till det ordentligt, och använda en tolkning av kvantmekaniken som säger att det kan uppstå parallella universum med alternativa händelseförlopp, säger han.

Att kunna påverka det förflutna skulle leda till paradoxala konsekvenser. Om du uppfinner en tidsmaskin kan du till exempel resa tillbaka till tiden när dina mor- eller farföräldrar var unga. Skulle du råka döda någon av dem skulle du samtidigt utplåna dig själv, eftersom du då aldrig kommer att födas. Men föds du inte kan du inte uppfinna någon tidsmaskin, och heller inte döda din farfar. Får din farfar leva föds du, och kan uppfinna tidsmaskinen, och döda honom.

– Sådana paradoxer är bara paradoxer om man har en orimlig syn på den fria viljan. Om den fria viljan måste följa naturlagarna kan jag aldrig åka tillbaka i tiden och mörda min farfar. Jag skulle hela tiden misslyckas, för om jag lyckades skulle jag inte finnas. Det är inte konstigare än att jag inte kan flyga genom att flaxa med armarna. Jag kan helt enkelt inte göra precis vad jag vill, säger Sören Holst.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.