Med sina runt 115 centimeter på höjden är kejsarpingvinen den största pingvinarten som lever på jorden i dag. Men för 60 miljoner år sedan? Knappast!

Forskare vid Canterburymuseet i Nya Zeeland har analyserat stora benfynd som hittades på södra ön i fjol. Fossilen har visat sig vara kvarlevor av en enorm pingvinart som levde i området under epoken paleocen, enligt AFP – crossvallia waiparensis.

Arten, runt 160 centimeter hög och 80 kilo tung, ska vara närbesläktad med en annan förhistorisk pingvingigant, crossvallia unienwillia, som upptäcktes i Antarktis för flera år sedan, enligt BBC.

– Det här bekräftar återigen vår teori om att pingviner var mycket stora tidigt i sin utveckling, säger forskaren Vanesa de Pietri vid Canterburymuseet till AFP.

Att pingvinerna kunde växa sig så stora beror förmodligen på de ideala levnadsförhållanden som rådde då.

Det vi i dag kallar Nya Zeeland satt under epoken paleocen ihop med Australien, som i sin tur tros ha varit sammankopplat med Antarktis. Vattnet var sannolikt många grader varmare än i dag, enligt Paul Scofield vid Canterburymuseet, och ungefär vid samma tid dog många stora marina reptiler ut i haven.

– Sedan, i 30 miljoner år, var det de gigantiska pingvinernas tur, säger Scofield till BBC.

Det är ännu inte klarlagt varför de vingbeklädda jättarna till sist, även de, dog ut. Enligt forskarna kan det bero på framväxten av stora, havslevande konkurrenter som tandvalar och sälar.

Fynden följer en lång tradition av fossila kvarlevor från mycket stora förhistoriska fågeldjur i Nya Zeeland.

Förra veckan meddelade Canterburymuseet att man hittat ben från en gigantisk papegoja, nära en meter lång och runt 19 miljoner år gammal. Tidigare fynd har avslöjat existensen av en fyra meter hög Moafågel och en örn med ett vingspann på tre meter, rapporterar AFP.

Läs mer: Fossil av uråldrig köttätande jättepapegoja hittad 

Läs mer: Samkönat pingvinpar har adopterat ett ägg