Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Geometri ger fysiken ny form

Crafoordpriset i matematik går till Yakov Eliashberg som leder utvecklingen inom ett fält med stor betydelse för fysiken.

Yakov Eliashberg har gjort den så kallade symplektiska geometrin till ett alltmer centralt område inom matematiken.

– Han har varit den ledande figuren i nästan 30 år och kommit fram till riktigt stora resultat, säger Tobias Ekholm, professor i matematik vid Uppsala universitet.

Ordet symplektisk kommer från det grekiska ordet för komplex. Yakov Eliashberg skriver själv att den symplektiska geometrin fungerar som den klassiska mekanikens och kvantmekanikens geometriska språk.

Den kan till exempel användas för att avgöra i vilka banor partiklar kan röra sig, som i ett koordinatsystem som både visar var partiklarna befinner sig och vilken hastighet de har.

– Deras hastighet kan inte få vilken riktning som helst, ungefär som en skridsko som inte får sladda utan hela tiden måste ha kontakt med isen, säger Tobias Ekholm.

Fysiker kan alltså lösa problem med hjälp av geometrin.

– Yakov Eliashberg är en geometrisk matematiker som nästan ser matematiken visuellt. Hans största styrka är förmågan att hitta rätt geometri och rätt matematiska nycklar, säger Tobias Ekholm.

Den symplektiska geometrin ligger också till grund för strängteorin som säger att rummet har fler än tre dimensioner och att allting består av små vibrerande strängar.

Många av Yakov Eliashbergs resultat handlar om ifall objekt är stela eller flexibla. I den vanliga geometrin som vi lärde oss i skolan är allting stelt. En triangel ser alltid likadan ut och en boll kan inte pressas igenom ett hål som är mindre än den är utan att förändras.

I det fält som kallas topologi är det annorlunda. Där är allt flexibelt och kan dras ut och tryckas ihop hur mycket som helst och ändå vara desamma, som om de var gjorda av gummi. Men en badring kan aldrig bli en boll.

Yakov Eliashberg fann att det både finns stela och flexibla delar i den symplektiska geometrin.

– Han utforskar gränsen mellan det som är flexibelt och stelt, ofta med överraskande resultat, säger Tobias Ekholm.

Fakta.

Yakov Eliashberg, matematik

Född 1946 i Leningrad (nuvarande Sankt Petersburg).

Doktorerade 1972 vid Leningraduniversitetet.

Professor i matematik vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.

Källa: KVA

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.