Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Gott om kvinnor på årets Nobelvecka

I år leds alla de naturvetenskapliga Nobelkommittéerna av kvinnor. Det förekommer också ovanligt många kvinnor i förhandsspekulationerna om vilka pristagarna blir. Här är tipsen från DN:s vetenskaps­redaktör Maria Gunther.

Fysiologi eller medicin. Tarmflora eller ljus i hjärnan


Foto: Popoular Science

Hur enskilda nervceller kan styras med ljus, så kallad optogenetik, är en upptäckt värd ett Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Med ljus som lyser på nervceller i hjärnan kan forskarna få möss att springa runt i cirklar eller helt ändra beteende. De kan även radera eller manipulera mössens minnen. En av pionjärerna är den amerikanske psykiatern Karl Deisseroth, som är min favorit till medicinpriset.

Men optogenetiken kanske ligger alltför nära förra årets pris, som gick till John O’Keefe, Edvard Moser och May-Britt Moser för upptäckten av hjärncellerna som är vår egen inre gps.

Nobelkommittén väljer förmodligen något helt annat, till exempel cancerimmunterapi, ett nytt sätt att behandla cancer där kroppens immunförsvar trimmas till att se cancerceller som något främmande som ska bekämpas precis som virus och bakterier. Då kan pristagarna bli James Alli­son, som tidigare i år fick det prestigefyllda amerikanska Laskerpriset, och Michel Sadelain.

En annan het kandidat är Jeffrey Gordon, även han amerikan. Hans forskning om hur bakterierna i våra tarmar kan ha större betydelse för vår hälsa än våra gener är banbrytande. Tarmfloran kan avgöra om vi har lätt att bli överviktiga, om vi blir sjuka av undernäring, eller drabbas av stroke eller åderförkalkning.

Nu finns för första gången effektiva läkemedel mot kronisk hepatit C, och kanske är det dags att belöna forskningen bakom genombrottet. Amerikanen Harvey Alter och britten Michael Houghton fick tillsammans Laskerpriset år 2000 för forskningen som ledde fram till upptäckten av hepatit C-viruset 1989.

Ett annat namn som nämnts i förhandsspekulationerna är Charles Rice, som varit avgörande för förståelsen av hur viruset fungerar och därmed för att utveckla medicinen. I maj var han inbjuden att hålla en föreläsning om hepatit C på Karolinska institutet i Solna. Det kan vara ett tecken på att Nobelkommittén är extra intresserad av honom.

När: Måndag 5 oktober, tidigast klockan 11.30, på Karolinska institutet.

 

 

Fysik. Kall gas, fjärran planeter och långsamt ljus


Foto: Center for Astrophysics

Årets fysikpris kan handla om ljus eller materia i extrema tillstånd.

Den amerikanska fysikern Deborah Jin undersöker vad som händer med gaser mycket, mycket nära den absoluta nollpunkten, –273,15 grader Celsius – en temperatur som aldrig riktigt går att nå. För sin forskning fick hon förra året Isaac Newton-medaljen av det brittiska vetenskapssamfundet Institute of Physics, och i år kan det vara dags för ett Nobelpris.

Bara någon bråkdels grad över nollpunkten kan atomerna i gasen klumpa ihop sig och börja bete sig som om de var en enda atom. Atomernas nya egenskaper liknar dem som elektronerna har i en supraledare, och som gör att de kan leda ström helt utan förluster.

Även danska Lene Hau och amerikanske Stephen Harris kyler ner gaser till liknande temperaturer, men i deras fall för att bromsa ner ljus till cykelfart och även stoppa det helt och hållet i en tusendels sekund. De har båda varit starka kandidater till fysikpriset i flera år.

Själv har jag kvar mina favoriter till priset från förra året: Charles Kane, Shoucheng Zhang och Laurens Molenkamp. Kane och Zhang förutsade, oberoen­de av varandra, att det borde finnas en helt ny typ av materia, så kallade topologiska isolatorer, som Molenkamp sedan lyckades skapa.

En topologisk isolator kan bara leda ström på ytan, och på ett mycket speciellt sätt: strömmen går åt två håll samtidigt, och störs inte alls av ojämnheter i materialet – som att susa fram på en motorväg i stället för att kryssa fram mellan stånden på ett proppfullt marknadstorg.

Eller också har Nobelkommittén för fysik blickat ut i rymden, och ger ett länge efterlängtat pris till astronomerna som har hittat exoplaneter, planeter i andra solsystem än vårt. Schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz var först med att upptäcka en planet som snurrar runt en stjärna som liknar solen, 51 Pegasi b. Amerikanen Geoffrey Marcy bekräftade deras fynd, och har sedan hittat fler exoplaneter än någon annan.

När: Tisdag 6 oktober, tidigast klockan 11.45, på Kungliga vetenskapsakademien.

 

 

Kemi. Vassaste gensaxen ger priset till Umeå

Foto: Steven Dixon/Feng Zhang

I år tror jag och många andra på ett kemipris till genkniven CRISPR/Cas9.

Blir det i år, eller nästa? Frågan är inte om, utan när franska Emmanuelle Charpentier och amerikanska Jennifer Doudna får Nobelpriset för sin upptäckt som revolutionerat hela biokemin. Ur bakteriernas försvarssystem mot virus, CRISPR/Cas9, skapade de en mycket exakt sax som ger forskare möjlighet att klippa upp, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan eller laga trasiga gener, som DN skrev om förra söndagen.

Extra roligt är det förstås att Emmanuelle Charpentier gjorde sina banbrytande upptäckter vid Umeå universitet. Ett Nobelpris skulle också komma ovanligt fort: det är bara tre år sedan hon och Jennifer Doudna publicerade sina resultat i tidskriften Science. Sedan 1985 har mer än hälften av alla fysik- och kemipristagare fått vänta mer än 20 år på priset, enligt en artikel i Nature förra året.

Men det finns fler värdiga kandidater. En är Carolyn Bertozzi, som har skapat den så kallade bioortogonala kemin. Det är kemiska reaktioner som kan ske inne i cell utan att påverka den. Med hjälp av dem får forskarna möjlighet att följa vad som händer på kemisk nivå i en levande organism i realtid.

En helt annan typ av upptäckt som också är värd ett kemipris är litiumjonbatteriet, det bästa uppladdningsbara batteri som finns i dag, och som de flesta av oss är helt beroende av i våra mobiler, surfplattor, datorer och annan bärbar elektronik. Då skulle John Goodenough, som fyllde 93 i somras, få priset, kanske tillsammans med Stanley Whittingham.

En dark horse denna vecka är den Kina­födde amerikanen Feng Zhang. Han var först med att visa att CRISPR/Cas9 går att använda i flercelliga organismer, och hävdar att även han var en av teknikens pionjärer. Dessutom samarbetade han med Karl Deisseroth, min favorit till medicinpriset, i de första försöken med optogenetik. Så han kan dyka upp i flera sammanhang.

När: Onsdag 7 oktober, tidigast klockan 11.45, på Kungliga vetenskapsakademien.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.