Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Gruppen viktigare än fakta för våra åsikter

Foto: TT

Ideologisk övertygelse påverkar mer än våra handlingar. Det kan även få den smartaste matematiker att räkna fel, för att få ett svar som stämmer bättre med hennes åsikter. Men vetenskaplig nyfikenhet skyddar mot faktaresistens och polarisering.

En grupp demonstranter har gripits för våldsamt upplopp. Någon har filmat vad som hände, och du ska hjälpa rätten att avgöra vem som har rätt: polisen, som säger att demonstranterna störde den allmänna ordningen och använde våld, eller de gripna, som hävdar de bara höll en fredlig manifestation för att visa sina åsikter. Hur du bedömer filmen kan avgöras helt av vad du tror att demonstrationen handlade om.

Läs mer: Tro på en platt jord kan få dödliga konsekvenser

– Människor tolkar fakta så att de passar inställningen i gruppen de tillhör, säger Dan Kahan, professor i juridik och psykologi vid Yaleuniversitetet i USA.

Han och hans medarbetare lät försökspersoner spela jury i liknande rättsfall. Till hälften av dem sa forskarna att demonstrationen hölls utanför en abortklinik, och att aktivisterna var emot rätten till abort. Den andra hälften fick höra att demonstranterna protesterade mot förbud mot homosexuella i den amerikanska armén utanför ett militärt värvningskontor.

Jurymedlemmar tolkade händelserna på filmen helt olika om de själva sympatiserade med demonstranternas åsikter eller inte.

Dan Kahan är professor i juridik och psykologi vid Yaleuniversitetet i USA. Hans forskning visar att hög utbildning, god förståelse av vetenskap eller intelligens inte räcker som skydd mot att tolka världen så att den passar våra politiska uppfattningar eller värderingar.
Dan Kahan är professor i juridik och psykologi vid Yaleuniversitetet i USA. Hans forskning visar att hög utbildning, god förståelse av vetenskap eller intelligens inte räcker som skydd mot att tolka världen så att den passar våra politiska uppfattningar eller värderingar. Foto: Nicklas Thegerström

– En person i abortklinikgruppen kunde argumentera för att filmen visar hur en demonstrant slår till en person på trottoaren, medan någon med samma värderingar i gruppen som fått höra att protesterna var vid ett värvningskontor var lika starkt övertygad om att demonstranten inte hade slagits, säger Dan Kahan.

För några veckor sedan var han en av talarna vid konferensen ”Knowledge resistance and how to cure it”, faktaresistens och hur vi botar det, i Stockholm, där historiker, biologer, filosofer, jurister, antropologer, psykologer, kognitionsforskare och statsvetare deltog.

– Alla här i rummet är förstås immuna mot den typ av fördomar jag pratar om, inledde Dan Kahan sin föreläsning, med tydlig ironi.

Hans forskning visar att hög utbildning, god förståelse av vetenskap eller intelligens inte räcker som skydd mot att tolka världen så att den passar våra politiska uppfattningar eller värderingar, även om fakta säger något annat.

I en studie lät Dan Kahan människor lösa en svår räkneuppgift (se grafik). Om de trodde att den handlade om hur effektiv en ny hudkräm är mot utslag var de som hade bäst matematisk förmåga också bäst på att räkna rätt. Men hade de fått höra att undersökningen handlade om ifall skärpta vapenlagar leder till ökad brottslighet blev resultatet det motsatta. Trots att siffrorna var exakt desamma räknade de som var bra på matematik mer fel än andra när resultatet stred mot deras politiska övertygelse. Ju bättre deras matematiska tänkande var, desto större blev polariseringen.

Läs mer: Maria Gunther: Det finns skydd mot faktaresistens

– De kan ju räkna rätt. Men när det inte stämmer med uppfattningen i deras grupp kommer de att hitta en förklaring till varför det är något fel på studien. Kanske är där verkligen fel. Men då borde de märka det även när resultatet går i motsatt riktning, säger Dan Kahan.

Många av diskussionerna på konferensen handlade om hur misstro mot vetenskap sprider sig och vad vi kan göra åt det.

– Vi pratar om att vetenskapen attackeras, och hur vi ska få människor att förstå vetenskapliga bevis bättre. Men min uppfattning är att även om detta drabbar vetenskapen på många sätt så är det ett större problem, som inte har med forskningen att göra, säger Dan Kahan.

När siffrorna i Dan Kahans räkneuppgift uppgavs handla om ifall skärpta vapenlagar leder till ökad eller minskad brottslighet räknade de som var bra på matematik mer fel än andra när resultatet stred mot deras politiska övertygelse. Matematiskt begåvade demokrater räknade mer fel om resultaten visade att brottsligheten ökade med skärpta vapenlagar, medan matematiska republikaner räknade mer fel om skärpta lagar ledde till minskad brottslighet.
När siffrorna i Dan Kahans räkneuppgift uppgavs handla om ifall skärpta vapenlagar leder till ökad eller minskad brottslighet räknade de som var bra på matematik mer fel än andra när resultatet stred mot deras politiska övertygelse. Matematiskt begåvade demokrater räknade mer fel om resultaten visade att brottsligheten ökade med skärpta vapenlagar, medan matematiska republikaner räknade mer fel om skärpta lagar ledde till minskad brottslighet. Foto: Eva Tedesjö

Det kan helt enkelt kosta för mycket att ha en åsikt som strider mot vad andra medlemmar i min grupp anser.

– Vi måste hitta sätt att ta itu med de verkliga orsakerna. Ibland skaffar sig olika grupper olika uppfattningar i vissa frågor, och de blir så viktiga att de smälter samman med gruppens själva identitet. För människorna i gruppen blir åsikten som ett medlemsmärke, eller ett tecken på lojalitet.

Ett exempel är hur svårt det kan vara för en republikan i USA att acceptera klimatförändringarna.

– Det är skadligt när människor förkastar fakta som kan vara avgörande för deras egen framtid. Men för individerna är det alltid mycket viktigare vad andra gruppmedlemmar tycker om dig och hur de behandlar dig än sanningen i klimatfrågan, säger Dan Kahan.

Som enskild person kan du inte påverka dina utsläpp av koldioxid så mycket att det gör skillnad för världen, och din röst i valet löser inte heller klimatproblemet.

– Du behöver inte oroa dig för att ha fel om vetenskapen. Det kommer varken att skada dig eller någon du bryr dig om. Men om du gör ett misstag som påverkar din ställning i gruppen kan det bli mycket besvärligt, säger Dan Kahan.

Därför bör vi undvika att sätta människor i den sitsen.

– Om de måste välja mellan att lita på vad vetenskapen säger och att vara den de är kommer de att välja det senare, säger Dan Kahan.

I Dan Kahans räkneuppgift var de som hade bäst matematisk förmåga också bäst på att räkna rätt om de trodde att siffrorna handlade om hur effektiv en ny hudkräm var mot utslag.
I Dan Kahans räkneuppgift var de som hade bäst matematisk förmåga också bäst på att räkna rätt om de trodde att siffrorna handlade om hur effektiv en ny hudkräm var mot utslag. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

God förståelse för hur forskning går till, matematisk talang och förmåga till kritsikt tänkande leder alltså till starkare och mer polariserade åsikter. Men det finns en egenskap som bryter mönstret. Dan Kahan kallar den för vetenskaplig nyfikenhet.

– Det var hoppfullt, och en överraskning för oss. De vetenskapligt nyfikna blir inte alls mer polariserade med ökad matematisk förmåga.

Vetenskaplig nyfikenhet är oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass och politisk uppfattning.

Människor i allmänhet tar främst del av nyhetsrapportering och information som stämmer överens med vad de redan tror och letar inte efter fakta som visar att deras grupp har fel.

– Men vetenskapligt nyfikna säger: Det här har jag inte sett förut, det visste jag inte, det där vill jag veta mer om. Då får de också en mer balanserad informationsdiet. Vår hypotes är att det är det som gör att de är mindre polariserade, säger Dan Kahan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.